Ezequiel 34

1 La parole de l’Éternel me fut adressée en ces termes:

2 Fils de l’homme, prophétise contre les pasteurs d’Israël; prophétise et dis-leur, aux pasteurs: Ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Malheur aux pasteurs d’Israël, qui ne paissaient qu’eux-mêmes!

3 N’est-ce pas le troupeau que les pasteurs doivent paître? Vous mangiez la graisse, et vous vous revêtiez de la laine; vous tuiez ce qui était gras, vous ne paissiez point le troupeau!

4 Vous n’avez pas fortifié les faibles, vous n’avez pas guéri les malades, vous n’avez point bandé les blessées; vous n’avez pas ramené les égarées, et n’avez pas cherché les perdues; mais vous les avez dominées avec dureté et rigueur.

5 Faute de pasteurs, elles se sont dispersées; elles ont été exposées à devenir la proie de toutes les bêtes des champs; elles se sont dispersées.

6 Mes brebis sont errantes sur toutes les montagnes et sur toutes les collines élevées; mes brebis sont dispersées sur toute la surface de la terre; personne ne s’en inquiète, personne ne s’en informe.

7 C’est pourquoi, pasteurs, écoutez la parole de l’Éternel:

8 Je suis vivant! dit le Seigneur, l’Éternel, parce que mes brebis sont livrées au pillage, parce que, faute de pasteurs, elles ont été exposées à devenir la proie de toutes les bêtes des champs, que mes pasteurs n’ont pris nul souci de mes brebis, mais se paissaient eux-mêmes au lieu de faire paître mes brebis;

9 A cause de cela, pasteurs, écoutez la parole de l’Éternel:

10 Ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, j’en veux à ces pasteurs, et je redemanderai mes brebis de leurs mains; je ne les laisserai plus paître mes brebis, et ils ne se paîtront plus eux-mêmes; mais je délivrerai mes brebis de leur bouche, afin qu’elles ne leur servent plus de pâture.

11 Car ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, je redemanderai mes brebis, et j’en ferai la revue.

12 Comme un pasteur inspecte son troupeau, lorsqu’il est au milieu de ses brebis éparses, ainsi je ferai la revue de mes brebis: je les recueillerai de tous les lieux où elles ont été dispersées, au jour des nuages et de l’obscurité.

13 Je les retirerai d’entre les peuples, je les rassemblerai des divers pays, je les ramènerai dans leur pays, et les ferai paître sur les montagnes d’Israël, dans les ravins et dans tous les lieux habités du pays.

14 Je les ferai paître dans de bons pâturages, et leur parc sera dans les hautes montagnes d’Israël; elles y reposeront dans un bon parc, et paîtront dans de gras pâturages sur les montagnes d’Israël.

15 Car moi-même je paîtrai mes brebis et les ferai reposer, dit le Seigneur, l’Éternel.

16 Je chercherai celle qui était perdue, je ramènerai l’égarée, je panserai la blessée et fortifierai la malade; mais je détruirai les grasses et les vigoureuses; car je les paîtrai avec justice.

17 Et vous, mes brebis, ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, je veux juger entre brebis et brebis, entre béliers et boucs.

18 Est-ce trop peu pour vous de paître dans un bon pâturage, que vous fouliez de vos pieds le reste de votre pâturage; de boire de belles eaux, que vous troubliez de vos pieds ce qui reste?

19 Et mes brebis doivent paître ce que foulent vos pieds, et ce que vous troublez de vos pieds!

20 C’est pourquoi, ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, je veux moi-même juger entre la brebis grasse et la brebis maigre.

21 Parce que vous avez poussé, du côté et de l’épaule, et heurté de vos cornes toutes celles qui sont languissantes, jusqu’à ce que vous les ayez chassées dehors,

22 Je sauverai mon troupeau, afin qu’il ne soit plus exposé au pillage, et je jugerai entre brebis et brebis.

23 J’établirai sur elles un seul pasteur qui les paîtra: David, mon serviteur; il les paîtra, et il sera lui-même leur pasteur;

24 Et moi l’Éternel, je serai leur Dieu, et David, mon serviteur, sera prince au milieu d’elles. Moi, l’Éternel, j’ai parlé.

25 Je traiterai avec elles une alliance de paix, et j’exterminerai du pays les bêtes sauvages; et mes brebis habiteront en sécurité au désert, et dormiront dans les bois.

26 Je les comblerai de bénédictions, elles et les environs de mon coteau; en sa saison je ferai tomber la pluie: ce seront des pluies de bénédiction.

27 Les arbres des champs produiront leur fruit, et la terre rapportera son revenu; elles seront en sécurité dans leur pays, et elles sauront que je suis l’Éternel, quand je briserai le bois de leur joug, et que je les délivrerai des mains de leurs oppresseurs.

28 Elles ne seront plus la proie des nations; les bêtes de la terre ne les dévoreront plus; elles demeureront en sécurité, sans que personne les épouvante.

29 Je leur susciterai une plantation de renom; elles ne périront plus de faim dans le pays, et ne porteront plus l’opprobre des nations.

30 Et ils sauront que moi, l’Éternel leur Dieu, suis avec elles, et qu’elles, la maison d’Israël, sont mon peuple, dit le Seigneur, l’Éternel.

31 Vous, mes brebis, les brebis de mon pâturage, vous êtes des hommes; je suis votre Dieu, dit le Seigneur, l’Éternel.

Israels herdar

1 Herrens ord kom till mig:

2 *Jes 56:11, Jer 23:1f, Sak 11:17. "Människobarn, profetera mot Israels herdar, ­profetera och säg till dem: Så säger Herren Gud: Ve er, ni Israels herdar som bara har tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? 3 *Sak 11:16. I stället åt ni upp det feta,*34:3det fetaAnnan översättning (så Septuaginta): "mjölken". ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. 4 *Hes 45:9, Sak 11:15f, 1 Petr 5:3. De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som gått vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan ni härskade över dem med hårdhet och grymhet.

5 *Jes 53:6, 56:11, Jer 10:21, Matt 9:36, 1 Petr 2:25. De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt markens alla djur när de skingrades. 6 Mina får irrar omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får skingrade utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem.

7 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 8 Så sant jag lever, säger Herren Gud: Sannerligen, mina får har lämnats till rov och blivit byte för alla vilda djur, för de har ingen herde. Mina herdar frågar inte efter mina får, för herdarna tänker bara på sig själva och inte på mina får. 9 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 10 Så säger Herren Gud: Se, jag är emot herdarna och ska utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna ska då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, för jag ska rädda mina får ur deras gap så att de inte blir föda åt dem.

Den rätte herden

11 För så säger Herren Gud: Jag ska själv söka upp mina får och ta mig an dem. 12 *Jer 31:10, Hes 30:3, Joel 2:2, Matt 9:36, 18:12, Luk 15:4f. Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får som varit skingrade, så ska också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag. 13 Jag ska föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet. 14 *Ps 23:1f, Joh 10:9. På goda betesmarker ska jag föra dem i bet, på Israels höga berg ska de få sina betesmarker. Där ska de vila sig på goda betesmarker, och de ska ha rikligt med bete på Israels berg. 15 Jag ska själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren Gud. 16 *Jes 40:11, Sef 3:19. De förlorade ska jag söka upp, de som gått vilse ska jag föra tillbaka, de sårade ska jag förbinda, och de svaga ska jag stärka. Men de feta och de starka ska jag förgöra*34:16förgöraAndra handskrifter (så Septuaginta): "bevara".. Jag ska ta hand om dem med rättvisa.

17 *Hes 20:38, Matt 25:32f. Men ni, mina får, så säger Herren Gud: Jag ska döma mellan får och får, mellan baggar och bockar. 18 Är det inte nog för er att få beta på den bästa betesmarken? Måste ni också med era fötter trampa ner vad som är kvar på er betesplats? Är det inte nog för er att få dricka det klaraste vattnet? Måste ni också med era fötter grumla vad som har lämnats kvar? 19 Ska mina får beta av det som era fötter har trampat ner och dricka vad era fötter har grumlat?

20 Därför säger Herren Gud så till dem: Jag ska själv döma mellan de feta fåren och de magra. 21 Eftersom ni med sida och bog stöter undan alla de svaga och stångar dem med era horn tills ni drivit ut dem och skingrat dem, 22 därför ska jag rädda mina får så att de inte mer blir byte, och jag ska döma mellan får och får. 23 *Jes 11:1f, 40:11, Jer 23:5, 30:9, Hes 37:24f, Hos 3:5, Joh 10:11, Hebr 13:20, 1 Petr 2:25. Jag ska låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han ska valla dem, nämligen min tjänare David. Han ska valla dem och vara deras herde. 24 Jag, Herren, ska vara deras Gud, men min tjänare David*34:23en herde … DavidDen utlovade Messiaskungen, Davids son (jfr Joh 10:11, 16). ska vara furste ibland dem. Jag, Herren, har talat.

25 *Jes 11:6f, Hes 37:26, Hos 2:18f. Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. 26 *3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, Ps 68:10, Jes 44:3, Joel 2:23. Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.

27 *3 Mos 26:4, 13, Jer 30:8, Hes 36:30. Träden på marken ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda och själva ska de bo trygga i landet. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri. 28 *Jer 30:10, 46:27. Sedan ska de inte mer bli byte för hednafolken, och markens djur ska inte sluka dem, utan de ska bo trygga och ingen ska skrämma dem.

29 Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. 30 De ska inse att jag, Herren deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. 31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren Gud."