Ezequiel 24

1 La neuvième année, le dixième jour du dixième mois, la parole de l’Éternel me fut adressée, en ces termes:

2 Fils de l’homme, note-toi la date de ce jour, de ce jour même; aujourd’hui le roi de Babylone s’approche de Jérusalem.

3 Propose une parabole à la maison rebelle, et dis-leur: Ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Mets en place la chaudière, place-la, et verses-y de l’eau.

4 Mets-y ensemble des morceaux, tous les bons morceaux, les cuisses et les épaules, et remplis-la des meilleurs os.

5 Choisis la meilleure pièce du troupeau, et entasse du bois sous la chaudière; fais bouillir à gros bouillons, afin que les os qui sont dedans cuisent aussi.

6 C’est pourquoi ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Malheur à la ville sanguinaire, chaudière rouillée, et dont la rouille ne s’en va pas! Vide-la pièce par pièce, sans recourir au sort.

7 Car le sang qu’elle a répandu est au milieu d’elle; elle l’a mis sur le roc nu, elle ne l’a pas versé sur la terre pour le couvrir de poussière.

8 Afin de faire monter ma fureur et pour me venger, je l’ai laissée répandre son sang sur le roc nu, afin qu’il ne fût pas couvert.

9 C’est pourquoi ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Malheur à la ville sanguinaire! moi aussi je vais dresser un grand bûcher.

10 Entasse du bois, allume le feu, cuis la chair entièrement, fais fondre la graisse et que les os se consument.

11 Puis place la chaudière vide sur les charbons ardents, afin qu’elle s’échauffe, que son airain devienne brûlant, que sa souillure se fonde au-dedans, et que sa rouille soit consumée.

12 Elle lasse tous mes efforts, et la rouille dont elle est remplie ne s’en va point; au feu donc la rouille!

13 Ta souillure est criminelle, puisque j’ai voulu te purifier et que tu n’es point devenue pure; tu ne seras plus nettoyée de ta souillure jusqu’à ce que j’aie assouvi contre toi ma fureur.

14 Moi, l’Éternel, j’ai parlé; cela arrivera, et je le ferai; je ne reculerai point, et je n’aurai ni pitié, ni repentir. On te jugera selon ta conduite et selon tes actions, dit le Seigneur, l’Éternel!

15 La parole de l’Éternel me fut adressée en ces termes:

16 Fils de l’homme, voici, par une plaie soudaine, j’enlève ce qui fait les délices de tes yeux; mais tu ne mèneras point deuil, tu ne pleureras point, et tu ne laisseras pas couler tes larmes.

17 Soupire en silence, mais ne prends pas le deuil des morts; attache ta coiffure sur toi, mets ta chaussure à tes pieds, ne te voile pas la barbe et ne mange pas le pain des autres.

18 Le matin je parlai donc au peuple; et le soir ma femme mourut; et le lendemain matin je fis comme il m’avait été commandé.

19 Alors le peuple me dit: Ne nous expliqueras-tu pas ce que signifie pour nous ce que tu fais?

20 Et je répondis: La parole de l’Éternel m’a été adressée, en ces termes:

21 Dis à la maison d’Israël: Ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, je vais profaner mon sanctuaire, l’orgueil de votre puissance, les délices de vos yeux, l’affection de votre âme, et vos fils et vos filles que vous avez laissés tomberont par l’épée.

22 Vous ferez alors comme j’ai fait; vous ne vous voilerez point la barbe, et vous ne mangerez pas le pain des autres;

23 Vos coiffures seront sur vos têtes, et votre chaussure à vos pieds; vous ne mènerez point deuil, et ne pleurerez pas; mais vous serez frappés de langueur à cause de vos iniquités, et vous gémirez les uns avec les autres.

24 Ézéchiel sera pour vous un signe, et tout ce qu’il a fait vous le ferez aussi. Quand cela arrivera, vous saurez que je suis le Seigneur, l’Éternel.

25 Et toi, fils de l’homme, le jour où je leur ôterai leur force, leur joie, leur gloire, les délices de leurs yeux, l’objet de leur amour, leurs fils et leurs filles,

26 Ce jour-là un fuyard viendra vers toi pour l’annoncer à tes oreilles.

27 En ce jour-là, ta bouche s’ouvrira en même temps que celle du fuyard; tu parleras, tu ne seras plus muet; et tu seras pour eux un signe, et ils sauront que je suis l’Éternel.

Jerusalem, en kokande gryta

1 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden*24:1 nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden15 jan 588 f Kr.. Han sade: 2 *2 Kung 25:1, Jer 52:4. "Människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, för Babels kung har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. 3 *Jer 1:13, Hes 11:3f. Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren Gud:

Sätt på grytan, ja, sätt på den

och häll vatten i den.

4 Lägg köttstyckena i den,

alla slags utvalda bitar,

lår och bog,

och fyll den med utsökta ben.

5 Du ska ta det bästa av hjorden.

Lägg så ved under grytan

för att koka benen.

Låt den koka kraftigt

så att även benen blir kokta.

6 *Hes 22:2. Därför säger Herren Gud:

Ve över blodstaden,

den rostiga grytan,

som inte kunnat befrias

från rost!

Ta bort ur den

köttstycke efter köttstycke

utan att kasta lott om ordningen,

7 *Job 16:18. för hennes blod är ännu kvar

därinne.

På den kala klippan

lät hon det rinna ner.

Hon göt inte ut det på marken

så att mullen har kunnat dölja det.

8 *3 Mos 17:13, 5 Mos 12:16, 24. För att vreden skulle ha sin gång

och hämnd utkrävas,

lät jag det blod hon utgöt

komma på kala klippan,

där det inte kunde döljas.

9 *Hes 21:32, Nah 3:1, Hab 2:12. Så säger Herren Gud:

Ve över blodstaden!

Jag ska lägga mer bränsle under den.

10 Ja, lägg på mer ved,

tänd upp eld,

låt köttet kokas väl,

låt spadet koka in

och benen bli brända.

11 Sätt sedan grytan tom

på den glödande kolen

tills den blir så upphettad

att kopparn glödgas

och orenheten smälts bort ur den

och rosten försvinner.

12 Den har gett mig mycket arbete

men ändå har all rosten

inte gått bort.

In i elden med rosten!

13 *Hes 5:13, 16:42. Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren hur jag än försökte rena dig, ska du nu inte mer bli fri från din orenhet förrän jag har släckt min vrede på dig. 14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag ska göra det! Jag ska inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt levnadssätt och dina gärningar ska man döma dig, säger Herren Gud."

Profetens handlande – ett tecken

15 Herrens ord kom till mig: 16 "Män­niskobarn, se, genom plötslig död ska jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du ska inte klaga eller gråta eller fälla tårar. 17 *3 Mos 10:6, 13:45, 2 Sam 15:30, Jer 16:7, Mika 3:7. I tysthet får du sörja, men du ska inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och ta skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorge­bröd."

18 Nästa morgon talade jag till folket, men på kvällen dog min hustru. Nästa morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld. 19 Då sade folket till mig: "Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?" 20 Jag svarade dem: "Herrens ord kom till mig: 21 *Jer 7:4. Säg till Israels hus: Så säger Herren Gud: Se, jag ska vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, ska falla för svärd.

22 Då ska ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd. 23 *3 Mos 26:39, Jer 16:6, Hes 4:17. Ni ska behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni ska inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra.

24 *Hes 12:6. Hesekiel ska vara ett tecken för er. Som han har gjort, ska ni komma att göra. När detta händer, ska ni inse att jag är Herren Gud.

25 Men du människobarn ska veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar, 26 *Hes 33:21f. den dagen ska en räddad flykting komma till dig och förkunna detta. 27 *Hes 3:26. Den dagen ska din mun öppnas, och du ska tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du ska vara ett tecken för dem, och de ska inse att jag är Herren."