Jó 5

1 Crie maintenant! Y aura-t-il quelqu’un qui te réponde? Et vers lequel des saints te tourneras-tu?

2 La colère tue l’insensé, et le dépit fait mourir celui qui est destitué de sens;

3 J’ai vu l’insensé étendant ses racines, mais soudain j’ai maudit sa demeure.

4 Ses fils sont loin de tout secours, ils sont écrasés à la porte, et personne ne les délivre;

5 L’affamé dévore sa moisson; il la lui prend à travers les épines de sa haie; l’homme altéré convoite ses biens.

6 Car la souffrance ne sort pas de la poussière, et la peine ne germe pas du sol,

7 De sorte que l’homme soit né pour la peine, comme l’étincelle pour voler en haut.

8 Mais moi, j’aurais recours à Dieu, et j’adresserais ma parole à Dieu,

9 Qui fait de grandes choses qu’on ne peut sonder, de merveilleuses choses qu’on ne peut compter;

10 Qui répand la pluie sur la face de la terre, et qui envoie les eaux sur la face des champs;

11 Qui met en haut ceux qui sont abaissés, et ceux qui sont en deuil au faîte du bonheur;

12 Qui dissipe les projets des hommes rusés, et leurs mains ne viennent à bout de rien;

13 Qui prend les sages dans leurs propres ruses, et le dessein des pervers est renversé.

14 De jour, ils rencontrent les ténèbres, et, comme dans la nuit, ils tâtonnent en plein midi;

15 Et il délivre le pauvre de l’épée de leur bouche, et de la main des puissants.

16 Et il y a une espérance pour les malheureux, et la méchanceté a la bouche fermée.

17 Voici, heureux l’homme que Dieu châtie! Ne méprise donc pas la correction du Tout-Puissant.

18 Car c’est lui qui fait la plaie et la bande; il blesse et ses mains guérissent.

19 Dans six détresses, il te délivrera; et dans sept, le mal ne te touchera point.

20 En temps de famine, il te garantira de la mort, et en temps de guerre, du tranchant de l’épée.

21 Tu seras à couvert du fléau de la langue, et tu n’auras point peur de la désolation, quand elle arrivera.

22 Tu riras de la dévastation et de la famine, et tu n’auras pas peur des bêtes de la terre;

23 Car tu auras un pacte avec les pierres des champs, et les bêtes des champs seront en paix avec toi.

24 Et tu verras la prospérité dans ta tente: tu visiteras tes pâturages,

25 Et rien ne t’y manquera; et tu verras ta postérité croissante, et tes descendants pareils à l’herbe de la terre.

26 Tu entreras mûr dans le tombeau, comme une gerbe qu’on emporte en son temps.

27 Voilà, nous avons examiné la chose; elle est ainsi, écoute cela, et fais-en ton profit.

1 *Job 19:7. Ropa du!

Finns det någon

som svarar dig?

Till vem av de heliga vänder du dig?

2 Dåren dödas av sin ilska,

den oförnuftige av sin förbittring.

3 *Ps 37:35f. Jag såg en dåre som slagit rot,

men strax förbannade jag

hans boning.

4 Hans barn är fjärran från frälsning,

de trampas ner i porten

och ingen räddare finns.

5 *Ps 109:11. Den hungrige slukar hans skörd,

den rövas bort

till och med bland törnen.

De törstiga flämtar

efter*5:5 De törstiga flämtar efterAnnan översättning: "Snaran snappar efter". deras rikedom,

6 för nöden kommer inte ur stoftet,

olyckan skjuter inte upp ur marken.

7 *1 Mos 3:19, Job 14:1, Matt 6:34. Men människan föds till möda

liksom eldens gnistor

flyger mot höjden.

8 Men jag skulle söka Gud

och inför Gud lägga fram min sak.

9 *Job 9:10, 37:14f, Ps 72:18, 86:10, Rom 11:33. Han gör stora och outgrundliga ting,

fler under än någon kan räkna.

10 *Job 36:27, 37:11f, Ps 65:10f. Han ger jorden regn

och sänder vatten över markerna.

11 *1 Sam 2:7f, Ps 113:7, Luk 1:52. Han upphöjer de ringa

och hjälper de sörjande.

12 *Neh 4:15, Ps 33:10, Jes 8:10. Han gör de listigas anslag om intet

så att deras händer

inte får framgång.

13 *Job 37:24, 1 Kor 3:19. Han fångar de visa i deras slughet

och låter de svekfulla förhasta sig

vid sina rådslag.

14 *5 Mos 28:29, Jes 59:9f. Om dagen möter de mörker,

de famlar mitt på dagen

som om det var natt.

15 Han räddar från svärdet i deras mun,

den fattige från den mäktiges hand.

16 *Ps 107:42. Den nödställde får åter ett hopp,

orätten måste stänga sin mun.

17 *Ords 3:11f, Hebr 12:5f, Jak 1:12, Upp 3:19. Se, salig är den människa

som Gud tuktar.

Förkasta inte

den Allsmäktiges fostran,

18 *5 Mos 32:39, 1 Sam 2:6f, Jes 30:26, Hos 6:1. för han sargar och förbinder,

han slår och hans händer helar.

19 *Ps 91:3f, Ords 24:16. Sex gånger räddar han dig ur nöden,

och sjunde gången drabbar dig inte

det onda.

20 *Ps 33:19, 37:19, 144:9f. I tider av svält

räddar han dig från döden

och i krig från svärdets våld.

21 *Jes 54:17. Från tungors gissel göms du undan,

du behöver inte vara rädd

när förödelse kommer.

22 Du kan le åt förödelse och svält,

du behöver inte vara rädd

för vilddjur,

23 *Ps 91:12f, Hes 34:25, Hos 2:18. för du står i förbund

med markens stenar,

markens vilddjur håller fred

med dig.

24 Du ska veta att ditt tält står tryggt,

när du synar din boning

ska inget saknas.

25 Du ska veta att din ätt förökas,

att dina efterkommande

blir som gräset på marken.

26 Du kommer i graven

när du nått full mognad,

som sädeskärven bärgas

när tiden är inne.

27 Se, vi har utforskat detta,

så är det.

Hör det och tänk på det noga.