1 Psaume de David, lorsqu'il fuyait devant Absalom, son fils.

2 Éternel, que mes ennemis sont nombreux! Combien de gens se lèvent contre moi!

3 Combien, qui disent de mon âme: Point de salut pour lui auprès de Dieu! Sélah (pause).

4 Mais toi, Éternel, tu es mon bouclier, ma gloire, et celui qui me fait lever la tête.

5 Je crie de ma voix à l'Éternel, et il me répond de sa montagne sainte. (Sélah.)

6 Je me couche, je m'endors, et je me réveille; car l'Éternel me soutient.

7 Je ne crains point les milliers d'hommes qui se rangent de toute part contre moi.

8 Lève-toi, Éternel, sauve-moi, mon Dieu! Car tu as frappé à la joue tous mes ennemis, tu as brisé les dents des méchants.

9 Le salut vient de l'Éternel; ta bénédiction est sur ton peuple! (Sélah. )

1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.