1 Venez, chantons à l'Éternel; jetons des cris de joie au rocher de notre salut.2 Présentons-nous à lui avec des louanges; offrons-lui nos joyeux cantiques.3 Car l'Éternel est un Dieu grand, il est un grand roi au-dessus de tous les dieux.4 C'est en sa main que sont les abîmes de la terre; à lui sont les sommets des montagnes.5 A lui appartient la mer, car il l'a faite, et ses mains ont formé la terre.6 Venez, prosternons-nous, inclinons-nous; fléchissons les genoux devant l'Éternel qui nous a faits.7 Car il est notre Dieu, nous sommes le peuple qu'il fait paître et les brebis qu'il conduit.8 Aujourd'hui, si vous entendez sa voix, n'endurcissez pas votre cœur comme à Mériba (Querelle), comme au jour de Massa (Tentation), dans le désert,9 Où vos pères m'ont tenté et m'ont éprouvé, où ils ont aussi vu mes œuvres.10 Pendant quarante ans j'eus cette génération en dégoût, et je dis: C'est un peuple dont le cœur s'égare; ils n'ont point connu mes voies.11 Aussi je l'ai juré dans ma colère: S'ils entrent dans mon repos!
1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»