1 Au maître-chantre. Psaume d'Asaph, sur Shoshannim-Éduth (les lys lyriques).

2 Pasteur d'Israël, prête l'oreille; toi qui mènes Joseph comme un troupeau, toi qui sièges entre les chérubins, fais briller ta splendeur!

3 Devant Éphraïm, Benjamin et Manassé, réveille ta puissance et viens nous sauver.

4 O Dieu! rétablis-nous; fais luire ta face, et nous serons sauvés!

5 Éternel, Dieu des armées, jusques à quand ta colère fumera-t-elle contre la prière de ton peuple?

6 Tu leur fais manger un pain de larmes, et tu leur fais boire des larmes à pleine mesure.

7 Tu fais de nous un sujet de contestations pour nos voisins, et nos ennemis se raillent de nous entre eux.

8 Dieu des armées! rétablis-nous; fais luire ta face, et nous serons sauvés!

9 Tu enlevas de l'Égypte une vigne; tu chassas des nations et tu la plantas.

10 Tu préparas le sol devant elle; elle poussa ses racines et remplit la terre.

11 Les montagnes se couvraient de son ombre, et les cèdres de Dieu de ses sarments.

12 Elle étendait ses pampres jusqu'à la mer, et ses rejetons jusqu'au fleuve.

13 Pourquoi as-tu rompu ses clôtures, en sorte que tous les passants la pillent?

14 Que le sanglier des forêts la dévaste, et que les bêtes des champs la broutent?

15 Dieu des armées, reviens! Regarde des cieux, et vois, et visite cette vigne.

16 Protège ce que ta droite a planté, et le fils que tu t'es choisi.

17 Elle est brûlée, elle est coupée. Ils périssent devant le courroux de ta face.

18 Que ta main soit sur l'homme de ta droite, sur le fils de l'homme que tu t'es choisi;

19 Et nous ne nous détournerons plus de toi; rends-nous la vie, et nous invoquerons ton nom.

20 Éternel, Dieu des armées, rétablis-nous; fais luire ta face, et nous serons sauvés!

1 För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

2 Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

3 Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

4 Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

5 HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

6 Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

7 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

8 Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

9 Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

10 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

11 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

12 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

13 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

14 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

15 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

16 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

17 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

18 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

19 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

20 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.