1 Fais-moi justice, ô Dieu, et défends ma cause contre une nation infidèle! Délivre-moi de l'homme trompeur et pervers!

2 Car tu es le Dieu de ma force. Pourquoi m'as-tu rejeté? Pourquoi marcherai-je en deuil, sous l'oppression de l'ennemi?

3 Envoie ta lumière et ta vérité; qu'elles me conduisent, qu'elles m'amènent sur ta montagne sainte, vers tes tabernacles!

4 Et j'entrerai vers l'autel de Dieu, vers Dieu, ma joie et mon allégresse; et je te louerai avec la harpe, ô Dieu, mon Dieu!

5 Pourquoi t'abats-tu, mon âme, et pourquoi frémis-tu en moi? Attends-toi à Dieu, car je le louerai encore; il est mon salut et mon Dieu!

1 Skaffa mig rätt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet; rädda mig ifrån falska och orättfärdiga människor.

2 Ty du är den Gud som är mitt värn; varför har du förkastat mig? Varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?

3 Sänd ditt ljus och din sanning; må de leda mig, må de föra mig till ditt heliga berg och till dina boningar,

4 så att jag får gå in till Guds altare, till Gud, som är min glädje och fröjd, och tacka dig på harpa, Gud, min Gud.

5 Varför är du så bedrövad, min själ, och varför så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag skall åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.