1 Då sade Herren till mig: "Gå och köp dig ett höftskynke av linne och sätt det runt dina höfter, men låt det inte bli vått." 2 Jag köpte ett höftskynke som Herren hade befallt och satte det runt mina höfter.

3 Då kom Herrens ord till mig för andra gången. Han sade: 4 "Ta höftskynket som du har köpt och som du bär runt dina höfter, och bryt upp och gå till Eufrat*13:3EufratHebr. frat syftar normalt på Babels flod, över 50 mil norr om Jerusalem. Kan här också syfta på Perat, en by och bäckravin bara några kilometer åt nordost (kallas Para i Jos 18:23). och göm det i en bergsskreva." 5 Jag gick och gömde det vid Eufrat, så som Herren hade befallt mig.

6 En lång tid därefter sade Herren till mig: "Bryt upp och gå till Eufrat och hämta höftskynket som jag befallde dig att gömma där." 7 Då gick jag bort till Eufrat och grävde och tog fram höftskynket från stället där jag hade gömt det. Men nu var höftskynket fördärvat och dög inte längre till någonting.

8 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 9 Så säger Herren: På samma sätt ska jag göra slut på Judas och Jerusalems stora högmod. 10 Detta onda folk som inte vill lyssna till mitt ord utan följer sitt hårda hjärta och håller sig till andra gudar, tjänar och tillber dem, det ska bli som detta höftskynke som inte duger till något. 11 *5 Mos 26:19, Ps 81:12. För liksom en mans höftskynke är nära hans höfter, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus vara nära mig, säger Herren. De skulle vara mitt folk, till berömmelse, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.

12 Säg därför till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Alla vinkärl ska fyllas med vin. När de då säger till dig: "Det vet vi väl, att alla vinkärl ska fyllas med vin!" 13 *Jer 25:14f, Hes 23:33. så svara dem: Så säger Herren: Se, jag ska fylla alla som bor i detta land så att de blir berusade – kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna och Jerusalems alla invånare. 14 *Jer 6:21. Och jag ska krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger Herren. Jag ska inte vara barmhärtig eller skonsam eller förbarma mig så att jag låter bli att förgöra dem.

15 Hör och lyssna till detta!

Var inte högmodiga,

för Herren har talat.

16 *Ps 44:20, Jes 5:30, 8:22, 59:9, Upp 14:7. Ge ära åt Herren er Gud,

innan han låter mörkret komma

och innan era fötter snubblar

på bergen när det skymmer.

Ni väntar på ljus,

men han ska förvandla det

till dödsskugga, till tjockt mörker.

17 *Jer 9:1, 14:7, Klag 1:2, 16, 18. Men vill ni inte höra på detta,

så måste jag gråta i det fördolda

över ert högmod.

Bittert gråter jag

och tårar strömmar

från mina ögon,

därför att Herrens hjord

förs bort i fångenskap.

18 *Jer 36:30, Klag 5:16, Hes 21:26. Säg till kungen

och drottningmodern:*13:18kungen och drottningmodernSannolikt artonårige Jojakin och Nehushta (2 Kung 24:8).

Stig ner från er tron,

för den praktfulla kronan

har fallit från era huvuden.

19 Städerna i Negev är stängda

och ingen finns

som öppnar dem.

Hela Juda är bortfört i fångenskap,

helt och hållet bortfört.

20 Lyft er blick och se

dem som kommer norrifrån.

Var är hjorden du fick,

din härliga hjord?

21 *Jer 6:24. Vad ska du säga,

när de du gjorde till nära vänner

sätts till härskare över dig?

Ska du då inte gripas av vånda

som en kvinna i födslosmärtor?

22 *Jes 47:2f, Jer 5:19, Nah 3:5. Men om du säger i ditt hjärta:

"Varför har detta hänt mig?"

så ska du veta att det var

för din stora missgärnings skull

som ditt mantelsläp lyftes upp

och din kropp utsattes för våld.

23 *Ps 55:20. Kan en nubier förvandla sin hud

eller en leopard sina fläckar?

Då skulle också ni kunna göra gott,

ni som har vant er att göra ont.

24 *Job 21:18, Ps 1:4, Jer 9:16. Därför ska jag skingra dem

som strå som förs bort

av ökenvinden.

25 Det ska vara din lott,

den del du får av mig,

säger Herren,

därför att du har glömt mig

och litat till lögn.

26 Därför ska jag också dra upp

mantelsläpet över ditt ansikte

så att man ser din skam,

27 *Jer 5:8, Hes 22:9f. ditt äktenskapsbrott,

ditt liderliga frustande,

din skamliga otukt.

På höjderna och på fältet

har jag sett dina vidrigheter.

Ve dig, Jerusalem!

Hur länge ska det dröja

innan du blir ren?

1 Thus saith the LORD unto me, Go and get thee a linen girdle, and put it upon thy loins, and put it not in water. 2 So I got a girdle according to the word of the LORD, and put it on my loins. 3 And the word of the LORD came unto me the second time, saying, 4 Take the girdle that thou hast got, which is upon thy loins, and arise, go to Euphrates, and hide it there in a hole of the rock. 5 So I went, and hid it by Euphrates, as the LORD commanded me. 6 And it came to pass after many days, that the LORD said unto me, Arise, go to Euphrates, and take the girdle from thence, which I commanded thee to hide there. 7 Then I went to Euphrates, and digged, and took the girdle from the place where I had hid it: and, behold, the girdle was marred, it was profitable for nothing. 8 Then the word of the LORD came unto me, saying, 9 Thus saith the LORD, After this manner will I mar the pride of Judah, and the great pride of Jerusalem. 10 This evil people, which refuse to hear my words, which walk in the imagination of their heart, and walk after other gods, to serve them, and to worship them, shall even be as this girdle, which is good for nothing.*13.10 imagination: or, stubbornness 11 For as the girdle cleaveth to the loins of a man, so have I caused to cleave unto me the whole house of Israel and the whole house of Judah, saith the LORD; that they might be unto me for a people, and for a name, and for a praise, and for a glory: but they would not hear.

12 Therefore thou shalt speak unto them this word; Thus saith the LORD God of Israel, Every bottle shall be filled with wine: and they shall say unto thee, Do we not certainly know that every bottle shall be filled with wine? 13 Then shalt thou say unto them, Thus saith the LORD, Behold, I will fill all the inhabitants of this land, even the kings that sit upon David’s throne, and the priests, and the prophets, and all the inhabitants of Jerusalem, with drunkenness. 14 And I will dash them one against another, even the fathers and the sons together, saith the LORD: I will not pity, nor spare, nor have mercy, but destroy them.*13.14 one…: Heb. a man against his brother*13.14 but…: Heb. from destroying them

15 Hear ye, and give ear; be not proud: for the LORD hath spoken. 16 Give glory to the LORD your God, before he cause darkness, and before your feet stumble upon the dark mountains, and, while ye look for light, he turn it into the shadow of death, and make it gross darkness. 17 But if ye will not hear it, my soul shall weep in secret places for your pride; and mine eye shall weep sore, and run down with tears, because the LORD’s flock is carried away captive. 18 Say unto the king and to the queen, Humble yourselves, sit down: for your principalities shall come down, even the crown of your glory.*13.18 principalities: or, head tires 19 The cities of the south shall be shut up, and none shall open them: Judah shall be carried away captive all of it, it shall be wholly carried away captive. 20 Lift up your eyes, and behold them that come from the north: where is the flock that was given thee, thy beautiful flock? 21 What wilt thou say when he shall punish thee? for thou hast taught them to be captains, and as chief over thee: shall not sorrows take thee, as a woman in travail?*13.21 punish: Heb visit upon

22 And if thou say in thine heart, Wherefore come these things upon me? For the greatness of thine iniquity are thy skirts discovered, and thy heels made bare.*13.22 made…: or, shall be violently taken away 23 Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? then may ye also do good, that are accustomed to do evil.*13.23 accustomed: Heb. taught 24 Therefore will I scatter them as the stubble that passeth away by the wind of the wilderness. 25 This is thy lot, the portion of thy measures from me, saith the LORD; because thou hast forgotten me, and trusted in falsehood. 26 Therefore will I discover thy skirts upon thy face, that thy shame may appear. 27 I have seen thine adulteries, and thy neighings, the lewdness of thy whoredom, and thine abominations on the hills in the fields. Woe unto thee, O Jerusalem! wilt thou not be made clean? when shall it once be?*13.27 when…: Heb. after when yet?