1 *Ps 104:21. Jagar du byte

åt lejonhonan?

Stillar du

de unga lejonens hunger

2 *Job 37:8. när de kryper ihop i sina hålor

eller ligger på lur i snåret?

3 *Ps 145:15, 147:9, Matt 6:26, Luk 12:24. Vem skaffar mat åt korpen,

när hans ungar ropar till Gud

och flaxar omkring utan föda?

4 Vet du när stengetterna ska föda,

vakar du över när hindarna

ska kalva?

5 Räknar du månaderna

de går dräktiga,

vet du tiden när de ska föda?

6 De böjer sig ner och föder sina foster

och blir fria från sina värkar.

7 Deras ungar blir starka

och växer upp i det fria,

de springer sin väg

och vänder inte tillbaka.

8 *Job 24:5. Vem släppte vildåsnan fri,

vem lossade hennes band?

9 Jag gav henne stäppen till hem,

saltöknen till sin boning.

10 Hon ler åt bullret i staden

och hör ingen pådrivares rop.

11 Hon söker sitt bete på bergen

och letar efter allt som är grönt.

12 *4 Mos 24:8. Har vildoxen lust att tjäna dig

och stanna vid din krubba

över natten?

13 Kan du tvinga vildoxen

att gå i fåran med töm

och harva markerna efter dig?

14 Kan du lita på hans stora styrka

och anförtro ditt arbete åt honom?

15 Litar du på att han för hem din säd

och samlar den vid din tröskplats?

16 Strutshonans*39:16StrutshonanVar med sina oskyddade ägg på marken en bild för bristande ömhet (Klag 4:3). Strutsar levde i den arabiska öknen under biblisk tid. vingar

flaxar med fröjd,

men visar hennes vingar och fjädrar

ömhet?

17 Hon lämnar sina ägg på marken

och låter dem värmas i sanden,

18 hon glömmer att en fot

kan krossa dem,

att vilda djur kan trampa på dem.

19 *Klag 4:3. Hon är hård mot sina ungar,

som om de inte var hennes.

Hon bryr sig inte om

att hennes möda

kan vara förgäves,

20 för Gud gav henne inte vishet,

han lät henne inte få förstånd.

21 Men när hon piskar sig

upp till språng,

då ler hon åt både häst

och ryttare.

22 Ger du hästen hans styrka,

klär du hans nacke med man?

23 Får du honom att hoppa

som gräshoppan?

Hans stolta frustning sprider skräck.

24 Han skrapar i marken

och gläds över sin styrka,

han rusar fram mot väpnade skaror.

25 Han ler åt fruktan

och känner ingen rädsla,

han ryggar inte tillbaka för svärd.

26 Runt honom rasslar det av koger,

det blänker av spjut och lansar*39:26det blänker av spjut och lansarAnnan översättning: "klingor av spjut och kroksablar"..

27 Han skakar och eggas

när han vinner terräng,

han kan inte stå still

när basunen har ljudit.

28 För varje basunstöt frustar han till,

redan på avstånd vädrar han strid,

kommandorop och härskri.

29 Är det genom din vishet

som höken stiger

och breder ut sina vingar

mot söder?

30 Är det på din befallning

som örnen stiger högt

och bygger sitt näste på höjden?

31 På klippan bor han och vilar,

på klippans topp och bergsfäste.

32 Därifrån spanar han efter byte,

långt i fjärran spejar hans ögon.

33 *Matt 24:28, Luk 17:37. Hans ungar frossar på blod,

och där de slagna ligger,

där finner man honom.

34 Och Herren svarade Job. Han sade:

35 *Jes 45:9. Du som tvistar med den Allsmäktige,

ska du tillrättavisa honom?

Du som anklagar Gud, ge svar!*39:35 Annan översättning: "Vill en kritiker tvista med den Allsmäktige? Du som anklagar...".

36 Job svarade Herren och sade:

37 *Job 21:5, 29:9, Ords 30:32, Mika 7:16. Jag är för liten.

Vad kan jag svara dig?

Jag sätter handen för munnen.

38 En gång har jag talat,

men jag säger inget mer,

två gånger, men jag gör det inte igen.

1 Knowest thou the time when the wild goats of the rock bring forth? or canst thou mark when the hinds do calve? 2 Canst thou number the months that they fulfil? or knowest thou the time when they bring forth? 3 They bow themselves, they bring forth their young ones, they cast out their sorrows. 4 Their young ones are in good liking, they grow up with corn; they go forth, and return not unto them. 5 Who hath sent out the wild ass free? or who hath loosed the bands of the wild ass? 6 Whose house I have made the wilderness, and the barren land his dwellings.*39.6 barren…: Heb. salt places 7 He scorneth the multitude of the city, neither regardeth he the crying of the driver.*39.7 of the driver: Heb. of the exactor 8 The range of the mountains is his pasture, and he searcheth after every green thing. 9 Will the unicorn be willing to serve thee, or abide by thy crib? 10 Canst thou bind the unicorn with his band in the furrow? or will he harrow the valleys after thee? 11 Wilt thou trust him, because his strength is great? or wilt thou leave thy labour to him? 12 Wilt thou believe him, that he will bring home thy seed, and gather it into thy barn?

13 Gavest thou the goodly wings unto the peacocks? or wings and feathers unto the ostrich?*39.13 wings and…: or, the feathers of the stork and ostrich 14 Which leaveth her eggs in the earth, and warmeth them in dust, 15 And forgetteth that the foot may crush them, or that the wild beast may break them. 16 She is hardened against her young ones, as though they were not hers: her labour is in vain without fear; 17 Because God hath deprived her of wisdom, neither hath he imparted to her understanding. 18 What time she lifteth up herself on high, she scorneth the horse and his rider.

19 Hast thou given the horse strength? hast thou clothed his neck with thunder? 20 Canst thou make him afraid as a grasshopper? the glory of his nostrils is terrible.*39.20 terrible: Heb. terror 21 He paweth in the valley, and rejoiceth in his strength: he goeth on to meet the armed men.*39.21 He paweth: or, His feet dig*39.21 the armed…: Heb. the armour 22 He mocketh at fear, and is not affrighted; neither turneth he back from the sword. 23 The quiver rattleth against him, the glittering spear and the shield. 24 He swalloweth the ground with fierceness and rage: neither believeth he that it is the sound of the trumpet. 25 He saith among the trumpets, Ha, ha; and he smelleth the battle afar off, the thunder of the captains, and the shouting.

26 Doth the hawk fly by thy wisdom, and stretch her wings toward the south? 27 Doth the eagle mount up at thy command, and make her nest on high?*39.27 at…: Heb. by thy mouth 28 She dwelleth and abideth on the rock, upon the crag of the rock, and the strong place. 29 From thence she seeketh the prey, and her eyes behold afar off. 30 Her young ones also suck up blood: and where the slain are, there is she.