1 Då tog Job till orda och sade:

2 *Job 25:4, Ps 143:2, Rom 5:19. Jag vet mycket väl att det är så.

Hur kan en människa

stå rättfärdig inför Gud?

3 Om hon vill gå till rätta med honom,

kan hon inte ge svar på en sak

bland tusen.

4 Hans hjärta är vist,

hans kraft är väldig,

vem har trotsat honom

och kommit undan?

5 Han flyttar berg

utan att någon vet det

och omstörtar dem i sin vrede,

6 *Job 26:11, Jes 13:13. han får jorden att vackla

från sin plats

och dess pelare att bäva,

7 han befaller solen att inte gå upp

och förseglar stjärnorna,

8 *Job 26:7, 37:18, Ps 104:2, Jes 42:5. han ensam spänner ut himlarna

och skrider fram över havets rygg,

9 *Job 38:31f, Amos 5:8. han har gjort Stora Björn*9:9Stora BjörnStjärnbilden med Karlavagnen. Annan översättning: "Lejonet". och Orion,

Sjustjärnorna

och söderns stjärnbilder,

10 *Job 5:9, Ps 72:18, 86:10, Rom 11:33. han gör stora och ofattbara ting,

under som ingen kan räkna.

11 Se, han går förbi mig

utan att jag ser honom,

han drar vidare

utan att jag märker det.

12 Han griper sitt rov,

vem kan hindra honom?

Vem kan säga till honom:

"Vad gör du?"

13 *Job 26:12, Ps 89:11. Gud håller inte tillbaka sin vrede.

För honom måste

Rahabs*9:13RahabHebr. för "övermod", "trotsighet". Används även om Egypten (jfr Ps 87:4, Jes 30:7). följe böja sig.

14 *Rom 9:20. Hur skulle jag kunna svara honom,

välja ut ord inför honom?

15 Även om jag har rätt

kan jag inte svara,

bara be min domare om nåd.

16 Om jag ropar och han svarar,

så tror jag inte att han lyssnar

till min röst,

17 *Job 2:3, 16:12. för han straffar mig med storm

och slår mig med sår på sår

utan orsak.

18 Han låter mig inte hämta andan

utan mättar mig med bedrövelser.

19 Gäller det styrka? Se, han är stark!

Gäller det vad som är rätt?

Vem vill ställa mig till svars*9:19ställa mig till svarsAndra handskrifter (Septuaginta): "ställa honom till svars".?

20 Om jag hade rätt

skulle ändå min mun fälla mig,

om jag vore oskyldig

skulle han finna mig falsk.

21 *4 Mos 11:15, Jona 4:8. Jag är oskyldig!

Jag vill inte veta av mig själv,

jag är trött på att leva.

22 *Pred 9:2f, Mal 3:14f. Det går på ett ut, därför säger jag:

Både den oskyldige

och den skyldige förgör han.

23 Om en plåga bringar plötslig död,

föraktar han de oskyldigas

förtvivlan.

24 Jorden är given i de gudlösas hand.

Han binder för ögonen

på dess domare.

Om det inte är han, vem är det då?

25 *Job 7:6, Ps 90:10, 102:12. Mina dagar rusar i väg

snabbare än en löpare,

de flyr bort utan att ha sett

någon glädje.

26 De far förbi som vassbåtar,

som en örn som störtar

mot sitt byte.

27 Om jag säger:

Jag ska glömma mitt bekymmer,

släppa min sorgsna min

och vara glad,

28 så bävar jag ändå för alla mina kval,

för jag vet att du inte

ska döma mig fri.

29 Jag står där som skyldig,

varför tröttar jag ut mig i onödan?

30 *Jer 2:22. Även om jag tvättar mig med snö*9:30snöKan möjligen syfta på såpnejlikor, ett forntida tvättmedel.

och renar mina händer med lut,

31 ska du ändå sänka ner mig i pölen

och mina kläder ska avsky mig.

32 *4 Mos 23:19, Pred 6:10, Rom 9:20. Han är inte en människa som jag,

så att jag kan svara honom:

"Vi går tillsammans till rätten."

33 Det finns ingen som kan

döma mellan oss

och lägga sin hand på oss båda.

34 *Job 13:21. Må han ta bort sitt ris från mig

så att skräcken för honom

inte förfärar mig.

35 Då ska jag tala

utan att vara rädd för honom.

Men så har jag det inte.

1 Then Job answered and said, 2 I know it is so of a truth: but how should man be just with God?*9.2 with God: or, before God? 3 If he will contend with him, he cannot answer him one of a thousand. 4 He is wise in heart, and mighty in strength: who hath hardened himself against him, and hath prospered? 5 Which removeth the mountains, and they know not: which overturneth them in his anger. 6 Which shaketh the earth out of her place, and the pillars thereof tremble. 7 Which commandeth the sun, and it riseth not; and sealeth up the stars. 8 Which alone spreadeth out the heavens, and treadeth upon the waves of the sea.*9.8 waves: Heb. heights 9 Which maketh Arcturus, Orion, and Pleiades, and the chambers of the south.*9.9 Arcturus…: Heb. Ash, Cesil, and Cimah 10 Which doeth great things past finding out; yea, and wonders without number. 11 Lo, he goeth by me, and I see him not: he passeth on also, but I perceive him not. 12 Behold, he taketh away, who can hinder him? who will say unto him, What doest thou?*9.12 hinder…: Heb. turn him away? 13 If God will not withdraw his anger, the proud helpers do stoop under him.*9.13 proud…: Heb. helpers of pride, or, strength

14 How much less shall I answer him, and choose out my words to reason with him? 15 Whom, though I were righteous, yet would I not answer, but I would make supplication to my judge. 16 If I had called, and he had answered me; yet would I not believe that he had hearkened unto my voice. 17 For he breaketh me with a tempest, and multiplieth my wounds without cause. 18 He will not suffer me to take my breath, but filleth me with bitterness. 19 If I speak of strength, lo, he is strong: and if of judgment, who shall set me a time to plead? 20 If I justify myself, mine own mouth shall condemn me: if I say, I am perfect, it shall also prove me perverse. 21 Though I were perfect, yet would I not know my soul: I would despise my life.

22 This is one thing, therefore I said it, He destroyeth the perfect and the wicked. 23 If the scourge slay suddenly, he will laugh at the trial of the innocent. 24 The earth is given into the hand of the wicked: he covereth the faces of the judges thereof; if not, where, and who is he?

25 Now my days are swifter than a post: they flee away, they see no good. 26 They are passed away as the swift ships: as the eagle that hasteth to the prey.*9.26 swift…: or, ships of Ebeh: Heb. ships of desire 27 If I say, I will forget my complaint, I will leave off my heaviness, and comfort myself: 28 I am afraid of all my sorrows, I know that thou wilt not hold me innocent. 29 If I be wicked, why then labour I in vain? 30 If I wash myself with snow water, and make my hands never so clean; 31 Yet shalt thou plunge me in the ditch, and mine own clothes shall abhor me.*9.31 abhor…: or, make me to be abhorred 32 For he is not a man, as I am, that I should answer him, and we should come together in judgment. 33 Neither is there any daysman betwixt us, that might lay his hand upon us both.*9.33 any…: Heb. one that should argue*9.33 daysman: or, umpire 34 Let him take his rod away from me, and let not his fear terrify me: 35 Then would I speak, and not fear him; but it is not so with me.*9.35 it is…: Heb. I am not so with myself