Jó 39

1 *Ps 104:21. Jagar du byte

åt lejonhonan?

Stillar du

de unga lejonens hunger

2 *Job 37:8. när de kryper ihop i sina hålor

eller ligger på lur i snåret?

3 *Ps 145:15, 147:9, Matt 6:26, Luk 12:24. Vem skaffar mat åt korpen,

när hans ungar ropar till Gud

och flaxar omkring utan föda?

4 Vet du när stengetterna ska föda,

vakar du över när hindarna

ska kalva?

5 Räknar du månaderna

de går dräktiga,

vet du tiden när de ska föda?

6 De böjer sig ner och föder sina foster

och blir fria från sina värkar.

7 Deras ungar blir starka

och växer upp i det fria,

de springer sin väg

och vänder inte tillbaka.

8 *Job 24:5. Vem släppte vildåsnan fri,

vem lossade hennes band?

9 Jag gav henne stäppen till hem,

saltöknen till sin boning.

10 Hon ler åt bullret i staden

och hör ingen pådrivares rop.

11 Hon söker sitt bete på bergen

och letar efter allt som är grönt.

12 *4 Mos 24:8. Har vildoxen lust att tjäna dig

och stanna vid din krubba

över natten?

13 Kan du tvinga vildoxen

att gå i fåran med töm

och harva markerna efter dig?

14 Kan du lita på hans stora styrka

och anförtro ditt arbete åt honom?

15 Litar du på att han för hem din säd

och samlar den vid din tröskplats?

16 Strutshonans*39:16StrutshonanVar med sina oskyddade ägg på marken en bild för bristande ömhet (Klag 4:3). Strutsar levde i den arabiska öknen under biblisk tid. vingar

flaxar med fröjd,

men visar hennes vingar och fjädrar

ömhet?

17 Hon lämnar sina ägg på marken

och låter dem värmas i sanden,

18 hon glömmer att en fot

kan krossa dem,

att vilda djur kan trampa på dem.

19 *Klag 4:3. Hon är hård mot sina ungar,

som om de inte var hennes.

Hon bryr sig inte om

att hennes möda

kan vara förgäves,

20 för Gud gav henne inte vishet,

han lät henne inte få förstånd.

21 Men när hon piskar sig

upp till språng,

då ler hon åt både häst

och ryttare.

22 Ger du hästen hans styrka,

klär du hans nacke med man?

23 Får du honom att hoppa

som gräshoppan?

Hans stolta frustning sprider skräck.

24 Han skrapar i marken

och gläds över sin styrka,

han rusar fram mot väpnade skaror.

25 Han ler åt fruktan

och känner ingen rädsla,

han ryggar inte tillbaka för svärd.

26 Runt honom rasslar det av koger,

det blänker av spjut och lansar*39:26det blänker av spjut och lansarAnnan översättning: "klingor av spjut och kroksablar"..

27 Han skakar och eggas

när han vinner terräng,

han kan inte stå still

när basunen har ljudit.

28 För varje basunstöt frustar han till,

redan på avstånd vädrar han strid,

kommandorop och härskri.

29 Är det genom din vishet

som höken stiger

och breder ut sina vingar

mot söder?

30 Är det på din befallning

som örnen stiger högt

och bygger sitt näste på höjden?

31 På klippan bor han och vilar,

på klippans topp och bergsfäste.

32 Därifrån spanar han efter byte,

långt i fjärran spejar hans ögon.

33 *Matt 24:28, Luk 17:37. Hans ungar frossar på blod,

och där de slagna ligger,

där finner man honom.

34 Och Herren svarade Job. Han sade:

35 *Jes 45:9. Du som tvistar med den Allsmäktige,

ska du tillrättavisa honom?

Du som anklagar Gud, ge svar!*39:35 Annan översättning: "Vill en kritiker tvista med den Allsmäktige? Du som anklagar...".

Job svarar Herren

36 Job svarade Herren och sade:

37 *Job 21:5, 29:9, Ords 30:32, Mika 7:16. Jag är för liten.

Vad kan jag svara dig?

Jag sätter handen för munnen.

38 En gång har jag talat,

men jag säger inget mer,

två gånger, men jag gör det inte igen.

1 ¿CAZARÁS tú la presa para el león?

¿Y saciarás el hambre de los leoncillos,

2 Cuando están echados en las cuevas,

O se están en sus guaridas para acechar?

1 Dios muestra á Job

2 sus grandes obras.

3 ✝ 39.3 Sal. 147.9. Lc. 12.24. ¿Quién preparó al cuervo su alimento,

Cuando sus pollos claman á Dios,

Bullendo de un lado á otro por carecer de comida?

4 ¿Sabes tú el tiempo en que paren las ✝39.4 Sal. 104.18.cabras monteses?

¿O miraste tú ✝39.4 Sal. 29.9.las ciervas cuando están pariendo?

5 ¿Contaste tú los meses de su preñez,

Y sabes el tiempo cuando han de parir?

6 Encórvanse, hacen salir sus hijos,

Pasan sus dolores.

7 Sus hijos están sanos, crecen con el pasto:

Salen y no vuelven á ellas.

8 ¿Quién echó libre al asno montés, y quién soltó sus ataduras?

9 Al cual yo puse casa ✝39.9 cp. 24.5. Jer. 2.24. Os. 8.9.en la soledad,

Y sus moradas en lugares estériles.

10 Búrlase de la multitud de la ciudad:

No oye las voces ✝39.10 cp. 3.18.del arriero.

11 Lo oculto de los montes es su pasto,

Y anda buscando todo lo que está verde.

12 ¿Querrá ✝39.12 Nm. 23.22.el unicornio servirte á ti,

Ni quedar á tu pesebre?

13 ¿Atarás tú al unicornio con su coyunda para el surco?

¿Labrará los valles en pos de ti?

14 ¿Confiarás tú en él, por ser grande su fortaleza,

Y le fiarás tu labor?

15 ¿Fiarás de él que te tornará tu simiente,

Y que la allegará en tu era?

16 ¿Diste tú hermosas alas al pavo real,

O alas y plumas al avestruz?

17 El cual desampara en la tierra sus huevos,

Y sobre el polvo los calienta,

18 Y olvídase de que los pisará el pie,

Y que los quebrará bestia del campo.

19 ✝ 39.19 Lm. 4.3. Endurécese para con sus hijos, como si no fuesen suyos,

No temiendo que su trabajo haya sido en vano:

20 Porque le privó Dios de sabiduría,

Y no le dió inteligencia.

21 Luego que se levanta en alto,

Búrlase del caballo y de su jinete.

22 ¿Diste tú al caballo la fortaleza?

¿Vestiste tú su cerviz de relincho?

23 ¿Le intimidarás tú como á alguna langosta?

El resoplido de su nariz es formidable:

24 Escarba la tierra, alégrase en su fuerza,

✝ 39.24 Jer. 8.6. Sale al encuentro de las armas:

25 Hace burla del espanto, y no teme,

Ni vuelve el rostro delante de la espada.

26 Contra él suena la aljaba,

El hierro de la lanza y de la pica:

27 Y él con ímpetu y furor escarba la tierra,

Sin importarle el sonido de la bocina;

28 Antes como que dice entre los clarines: ¡Ea!

Y desde lejos huele la batalla, el grito de los capitanes, y la vocería.

29 ¿Vuela el gavilán por tu industria,

Y extiende hacia el mediodía sus alas?

30 ¿Se remonta el águila por tu mandamiento,

Y pone en alto su nido?

31 Ella habita y está en la piedra,

En la cumbre del peñasco y de la roca.

32 Desde allí acecha la comida:

Sus ojos observan de muy lejos.

33 Sus pollos chupan la sangre:

✝ 39.33 Mt. 24.28. Lc. 17.37. Y donde hubiere cadáveres, allí está.

1 Dios muestra á Job

2 sus grandes obras.

34 A más de eso respondió Jehová á Job, y dijo:

35 ¿Es sabiduría ✝39.35 cp. 33.13.contender con el Omnipotente?

El que disputa con Dios, responda á esto.

36 Y respondió Job á Jehová, y dijo:

37 ✝ 39.37 Esd. 9.6. cp. 42.6 . Nah. 1.14.He aquí que yo soy vil, ¿qué te responderé?

✝ 39.37 Sal. 39.9. Mi mano pongo sobre mi boca.

38 Una vez hablé, y no responderé:

Aun dos veces, mas no tornaré á hablar.