1 Därefter kom Herrens ord till Abram i en syn. Han sade: "Var inte rädd, Abram. Jag är din sköld. Din lön ska bli mycket stor." 2 Men Abram sade: "Herre Gud15:2Herre GudHebr. Adonaí JHVH (Herren HERREN). När Gudsnamnet Jhvh är sammansatt med ordet "Adonaí" (Herre) anger grundtextens vokaler att det istället ska uttalas "Elohím" (Gud)., vad ska du ge mig? Jag går ju bort barnlös15:2barnlösAnsågs som ett olyckligt öde (jfr 30:1). Adoption av tjänare som arvingar är känt från patriarktiden, t ex i mesopotamiska Larsa., och arvinge till mitt hus är Elieser från Damaskus." 3 Och Abram fortsatte: "Se, mig har du inte gett någon avkomling. Så det blir en av mitt husfolk som ärver mig."
4 1 Mos 17:6, 16. Men Herrens ord kom till honom: "Det är inte han som ska ärva dig. En som kommer från din egen kropp ska bli din arvinge." 5 1 Mos 13:16, 22:17, 2 Mos 32:13, 5 Mos 10:22, Rom 4:18, Hebr 11:12. Sedan förde han honom ut och sade: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem." Och han sade till honom: "Så ska din avkomma bli."15:5 Citeras i Rom 4:18.6 Rom 4:3, Gal 3:6, Jak 2:23. Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.15:6 Citeras av Paulus i Rom 4:3, Gal 3:6 och av Jakob i Jak 2:23.
7 Sedan sade han till honom: "Jag är Herren, som har fört dig ut från det kaldeiska Ur för att ge dig detta land till arvedel." 8 Han svarade: "Herre Gud, hur ska jag veta att jag kommer att ärva det?" 9 Då sade han till honom: "Hämta åt mig en treårig kviga, en treårig get, en treårig bagge, en turturduva och en ung duva." 10 Jer 34:18. Han hämtade alla dessa åt honom, styckade dem mitt itu och lade styckena mot varandra. Men fåglarna styckade han inte. 11 Rovfåglar slog sig ner på de döda kropparna, men Abram drev bort dem.
12 När solen höll på att gå ner föll en tung sömn över Abram. Då kom skräck och ett stort mörker över honom. 13 2 Mos 1:12f, 12:40, Apg 7:6f. Och Herren sade till Abram: "Du ska veta att dina efterkommande ska bo som främlingar i ett land som inte är deras där man ska göra dem till slavar och förtrycka dem i fyrahundra år.15:13f Citeras av Stefanus i Apg 7:6f. Dessa fyrahundra år gäller antingen förtrycket i Egypten (se 2 Mos) eller också hela tiden av främlingskap i Kanaan och Egypten. Se not till 2 Mos 12:40.14 2 Mos 12:35f. Men det folk som gör dem till slavar ska jag döma. Sedan ska de dra ut med stora ägodelar. 15 1 Mos 25:8. Men du själv ska gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. 16 I fjärde släktledet ska de återvända hit, för amoreerna har ännu inte fyllt sina synders mått."
17 2 Mos 13:21, 19:18, Jer 34:18. När solen hade gått ner och det blivit alldeles mörkt, syntes en rykande ugn med en brinnande fackla som gick fram mellan köttstyckena15:17gick fram mellan köttstyckenaPå så sätt ingick man ett förbund med dess åtaganden (jfr Jer 34:18). Här är det Gud ensam som ingår förbundet (jfr vers 8 och Gal 3:20).. 18 1 Mos 12:7, 2 Mos 23:31, 5 Mos 34:4, 1 Kung 4:21, 2 Krön 9:26, Ps 80:12. På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: "Åt dina efterkommande ska jag ge detta land, från Egyptens flod15:18Egyptens flodTroligen åsyftas "Egyptens bäckravin" (Wadi el-Arish), Israels traditionella gräns i sydväst mot Sinai (4 Mos 34:5, 1 Kung 8:65). ända till den stora floden, floden Eufrat: 19 keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20 Jos 24:11. hetiternas, perisseernas, rafaeernas, 21 amoreernas, kananeernas, girgasheernas och jebusiternas land."
1 Depois destas coisas, veio Gn 15.4;1Sm 15.10a palavra de Jeová a Abrão, numa visão, dizendo: Gn 21.17;26.24Não temas, Abrão; eu sou Dt 33.29teu escudo, a tua Nm 18.20recompensa será infinitamente grande. 2 Respondeu Abrão: Senhor Jeová, que me darás, visto que morro sem filhos, e o herdeiro da minha casa é Eliézer de Damasco? 3 Acrescentou Abrão: Eis que a mim não me tens dado filhos, e um Gn 14.14escravo vai ser o meu herdeiro. 4 Veio-lhe a palavra de Jeová: Este não será o teu herdeiro; Gl 4.28porém aquele que será gerado de ti será o teu herdeiro. 5 Fez-lhe sair para fora e disse: Olha para o céu e Gn 22.17;26.4;Dt 1.10conta as estrelas, se as poderes contar; e disse-lhe: Êx 32.13;Rm 4.18Assim será a tua semente. 6 Rm 4.3;Gl 3.6;Tg 2.23Creu Abrão em Jeová, que lhe imputou isto como justiça. 7 Disse-lhe mais: Eu sou Jeová, que te fiz sair de Gn 11.31Ur dos caldeus, a fim de te Gn 13.15,17dar esta terra em herança. 8 Perguntou-lhe Abrão: Ó Senhor Jeová, Lc 1.18como saberei que a hei de herdar? 9 Respondeu-lhe: Toma-me uma novilha de três anos, e uma cabra de três anos, e um carneiro de três anos, e uma rola, e um pombinho. 10 Ele, tomando todos esses animais, os Gn 15.17partiu pelo meio e pôs cada metade em frente da outra; mas Lv 1.17as aves não partiu. 11 As aves de rapina desciam sobre os cadáveres, porém Abrão as enxotava.
12 Quando o sol ia a entrar, caiu um Gn 2.21;28.11;Jó 33.15profundo sono sobre Abrão; eis que lhe sobreveio um horror de grandes trevas. 13 E lhe foi dito: Sabe, com certeza, que At 7.6,17a tua semente será peregrina em terra alheia, e Dt 5.15será reduzida à escravidão, e será aflita por Gl 3.17;Êx 12.40quatrocentos anos. 14 Sabe, também, que eu hei de julgar a nação a que têm de servir; e, depois, sairão Êx 12.32-38com grandes riquezas. 15 Tu, porém, Gn 25.8;47.30irás em paz para teus pais; serás sepultado numa boa velhice. 16 Gn 15.13Na quarta geração, voltarão para cá, porque Lv 18.24-28a medida da iniquidade dos amorreus ainda não está cheia. 17 Quando o sol já estava posto, e era escuro, um fogo fumegante e uma tocha de fogo Jr 34.18-19passaram por entre aquelas metades. 18 Naquele dia, fez Jeová uma aliança com Abrão, dizendo: À tua semente tenho dado esta terra, desde Êx 23.31;Nm 34.1-15;Dt 1.7-8o rio do Egito até o grande rio, o rio Eufrates: 19 o Êx 3.17;23.28;Js 21.43;24.11queneu, o quenezeu, o cadmoneu, 20 o heteu, o ferezeu, os refains, 21 o amorreu, o cananeu, o girgaseu e o jebuseu.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)