1 Hela jorden hade ett enda språk*11:1ett enda språkÄven t ex det sumeriska eposet om Enmerkar (ca 2000 f Kr) talar om ett enda ursprungligt språk. och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Shinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: "Kom, så slår vi tegel*11:3tegelMer praktiskt än importerad sten på det leriga mesopotamiska slättlandet. Lertegel har använts åtminstone sedan 7000-talet f Kr. och bränner det!" Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: "Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn med spetsen uppe i himlen*11:4torn med spetsen uppe i himlenPåminner om en ziggurat, mesopotamiska tempelpyramider som ansågs vara trappor upp till gudarnas boning i himlen. De äldsta bevarade zigguraterna härstammar från tiden efter 3000 f Kr, men plattformstempel byggdes även tidigare.! Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden."

5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: "Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter ska ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. 7 Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger."

8 Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de slutade bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade*11:9förbistradeHebr. balál, som anspelar på namnet "Babel". hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

10 *1 Krön 1:17f, Luk 3:36. Detta är Sems fortsatta historia. När Sem var 100 år blev han far till Arpakshad, två år efter floden. 11 Sedan Sem hade fått Arpakshad levde han 500 år och fick söner och döttrar.

12 *1 Mos 10:24f. När Arpakshad var 35 år blev han far till Shela. 13 Sedan Arpakshad hade fått Shela levde han 403 år och fick söner och döttrar.

14 När Shela var 30 år blev han far till Eber. 15 Sedan Shela hade fått Eber levde han 403 år och fick söner och döttrar.

16 När Eber var 34 år blev han far till Peleg. 17 Sedan Eber hade fått Peleg levde han 430 år och fick söner och döttrar.

18 När Peleg var 30 år blev han far till Regu. 19 Sedan Peleg hade fått Regu levde han 209 år och fick söner och döttrar.

20 När Regu var 32 år blev han far till Serug. 21 Sedan Regu hade fått Serug levde han 207 år och fick söner och döttrar.

22 När Serug var 30 år blev han far till Nahor. 23 Sedan Serug hade fått Nahor levde han 200 år och fick söner och döttrar.

24 När Nahor var 29 år blev han far till Tera.*11:21fRegu … Serug … Nahor … TeraKan översättas "vän", "gren", "frustning" och "bergsget". Namnen förknippas med orter i närheten av Harran (vers 31) i gränstrakten mellan Syrien och Turkiet.25 Sedan Nahor hade fått Tera levde han 119 år och fick söner och döttrar.

26 När Tera var 70 år blev han far till Abram, Nahor och Haran.

27 Detta är Teras fortsatta historia. Tera blev far till Abram, Nahor och Haran. Och Haran blev far till Lot. 28 Haran dog hos sin far Tera i sitt fädernesland, det kaldeiska Ur.  29 Abram och Nahor tog sig hustrur. Abrams hustru hette Saraj, och Nahors hustru hette Milka.*11:29Saraj … MilkaBetyder "furstinna" och "drottning". Namnen kan vara hämtade från den akkadiske månguden Sins hustru och dotter (jfr Jos 24:2). Hon var dotter till Haran, som var far till Milka och Jiska. 30 Men Saraj var ofruktsam och hade inga barn.

31 *Jos 24:2f, Neh 9:7. Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Saraj, som var hustru till hans son Abram. De drog tillsammans ut från det kaldeiska Ur för att bege sig till Kanaans land. Men när de kom till Harran*11:31från det kaldeiska Ur … till HarranStorstaden Ur låg vid Persiska viken i sydöstra Irak, ca 90 mil från Harran. Judisk tradition pekar ut ett nordligare, mindre Ur (dagens Urfa) strax norr om Harran. Området beboddes enligt Maritexterna från 1700-talet f Kr av amoreer (jfr "arameer", 25:20, 5 Mos 26:5), som även bodde i Kanaans land (10:16, 14:13). bosatte de sig där. 32 Teras ålder blev tvåhundrafem år, och Tera dog i Harran.

1 Ora, toda a terra tinha uma só linguagem e um só modo de falar. 2 Viajando os homens para o Oriente, acharam uma planície na terra de *Gn 10.10;14.1Sinear; e ali habitaram. 3 Disseram uns aos outros: Vinde, façamos tijolos e queimemo-los bem. Os tijolos lhes serviram de pedras, e o *Gn 14.10betume, de cal. 4 E disseram: Vinde, edifiquemos para nós uma cidade e uma torre cujo cume *Dt 1.28;9.1;Sl 107.26chegue até o céu e façamo-nos um *Gn 6.4;2Sm 8.13nome; para que não *Dt 4.27sejamos espalhados sobre a face de toda a terra. 5 Porém, *Gn 18.21;Êx 3.8;19.11,18,20desceu Jeová para ver a cidade e a torre que os filhos dos homens edificavam. 6 Disse Jeová: Eis que o povo é um só, e todos eles têm *Gn 11.1uma só linguagem. Isso é o que começam a fazer: agora, nada lhes será vedado de quanto intentam fazer. 7 Vinde, *Gn 1.26desçamos e *Êx 4.11;Is 33.19confundamos ali a sua linguagem, para que não entendam a linguagem um do outro. 8 Assim Jeová os *Gn 11.4espalhou dali sobre a face de toda a terra; e cessaram de edificar a cidade. 9 Por isso, se chamou o seu nome *Gn 10.10Babel, porquanto ali confundiu Jeová a linguagem de toda a terra; e dali os espalhou sobre a face de toda a terra.

10 *Gn 10.22-25Estas são as gerações de Sem. Tinha ele cem anos de idade, quando gerou a Arfaxade dois anos depois do dilúvio. 11 Viveu Sem, depois que gerou a Arfaxade, quinhentos anos; e gerou filhos e filhas.

12 Arfaxade viveu trinta e cinco anos e gerou a Salá. 13 Viveu Arfaxade, depois que gerou a Salá, quatrocentos e três anos; e gerou filhos e filhas.

14 Salá viveu trinta anos e gerou a Éber. 15 Viveu Salá, depois que gerou a Éber, quatrocentos e três anos; e gerou filhos e filhas.

16 Éber viveu trinta e quatro anos e gerou a Pelegue. 17 Viveu Éber, depois que gerou a Pelegue, quatrocentos e trinta anos; e gerou filhos e filhas.

18 Pelegue viveu trinta anos e gerou a Reú. 19 Viveu Pelegue, depois que gerou a Reú, duzentos e nove anos; e gerou filhos e filhas.

20 Reú viveu trinta e dois anos e gerou a Serugue. 21 Viveu Reú, depois que gerou a Serugue, duzentos e sete anos; e gerou filhos e filhas.

22 Serugue viveu trinta anos e gerou a Naor. 23 Viveu Serugue, depois que gerou a Naor, duzentos anos; e gerou filhos e filhas.

24 Naor viveu vinte e nove anos e gerou a *Js 24.2Tera. 25 Viveu Naor, depois que gerou a Tera, cento e dezenove anos; e gerou filhos e filhas.

26 Tera viveu setenta anos e gerou a Abrão, a Naor e a Harã.

27 Estas são as gerações de Tera: Tera gerou a Abrão, a Naor e a Harã; e *Gn 11.27;12.4Harã gerou a Ló. 28 Harã morreu antes de seu pai Tera, na terra do seu nascimento, em *Gn 11.31Ur dos caldeus. 29 Abrão e *Gn 24.10Naor tomaram para si mulheres: o nome da mulher de Abrão era *Gn 20.12Sarai; e o nome da mulher de Naor era *Gn 22.20,23;24.15Milca, filha de Harã, que foi pai de Milca e pai de Iscá. 30 *Gn 16.1Sarai era estéril; ela não tinha filhos. 31 Tomou Tera a Abrão, seu filho, e a Ló, filho de Harã, filho de seu filho, e a Sarai, sua nora, mulher de seu filho Abrão, e saiu com eles de *Gn 15.7;Ne 9.7Ur dos caldeus para ir à terra de Canaã; vieram a Harã e ali habitaram. 32 Foram os dias de Tera duzentos e cinco anos; e morreu Tera em Harã.