1 *1 Mos 46:4. Då böjde Josef sig ner över sin fars ansikte och grät över honom och kysste honom. 2 Josef befallde läkarna han hade i sin tjänst att balsamera*50:2balsameraNormal egyptisk gravsed. På så sätt bevarades Jakobs och Josefs (vers 26) kroppar för transport till Kanaans land. hans far. Och läkarna balsamerade Israel. 3 Det tog fyrtio dagar, så lång tid tar en balsamering. Och egyptierna sörjde honom i sjuttio dagar*50:3sjuttio dagarFyrtio dagars balsameringstid och en sedvanlig sorgemånad (jfr 5 Mos 20:29, 34:8)..

4 När sorgedagarna efter honom var över sade Josef till faraos husfolk: "Om jag har funnit nåd för era ögon, ber jag er säga dessa ord till farao: 5 *1 Mos 47:29f. Min far har tagit ed av mig och sagt: När jag är död, så begrav mig i den grav som jag grävt åt mig i Kanaans land. Låt mig därför resa och begrava min far och sedan komma tillbaka." 6 Farao svarade: "Res dit och begrav din far enligt den ed som han tog av dig."

7 Då reste Josef för att begrava sin far. Och faraos alla tjänare reste med honom, de äldste vid hans hov och alla de äldste i Egyptens land, 8 dessutom allt Josefs husfolk och hans bröder och hans fars husfolk. Bara sina små barn, sina får och sina kor lämnade de kvar i landet Goshen. 9 Både vagnar och ryttare reste tillsammans med honom, och det var en mycket stor skara.

10 När de kom till Goren-Haatad*50:10Goren-HaatadBetyder "törnbuskens tröskplats". Tröskplatsen var en viktig mötesplats (jfr Rut 3, 1 Kung 22:10). på andra sidan Jordan höll de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han ordnade en sorgehögtid efter sin far i sju dagar. 11 När landets invånare kananeerna såg sorgehögtiden i Goren-Haatad sade de: "Här har egyptierna en stor sorgehögtid." Därför kallades platsen Abel-Misrajim*50:11Abel-MisrajimBetyder "Egyptens sorgehögtid" eller "Egyptens bäck".. Den ligger på andra sidan Jordan.

12 Jakobs söner gjorde med honom som han hade befallt dem. 13 *1 Mos 23:16f, Apg 7:16. De förde honom till Kanaans land och begravde honom i grottan vid fältet i Makpela, den mark som Abraham hade köpt till gravplats av hetiten Efron mitt emot Mamre.

14 När Josef hade begravt sin far, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla som följt med honom för att begrava hans far.

15 När Josefs bröder såg att deras far var död, sade de: "Tänk om Josef hyser agg mot oss och ger igen för allt det onda som vi gjort mot honom." 16 Därför sände de bud till Josef och lät säga: "Din far sade så här före sin död: 17 Så ska ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder deras brott och synd, att de gjort så illa mot dig. Så förlåt nu den synd som din fars Guds tjänare har begått." Josef grät när han fick deras hälsning.

18 Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: "Vi är dina slavar." 19 Men Josef sade till dem: "Var inte rädda. Skulle jag ta Guds plats? 20 Ni menade ont mot mig, men Gud har menat något gott genom det, för att bevara många människor vid liv. 21 Så var inte rädda. Jag ska sörja för er och era små barn." Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.

22 Josef bodde kvar i Egypten med sin fars husfolk, och han blev hundratio år. 23 Josef fick se Efraims barn till tredje led. Även Manasses son Makirs barn lades i Josefs knä när de föddes*50:23lades i Josefs knä när de föddesDvs räknades som hans (jfr 48:5)..

24 *2 Mos 3:16f. Och Josef sade till sina bröder: "Jag dör, men Gud ska se till er och föra er från detta land till det land som han lovat med ed åt Abraham, Isak och Jakob." 25 *2 Mos 13:19, Jos 24:32, Hebr 11:22. Och Josef tog ed av Israels söner och sade: "När Gud ser till er, för då mina ben härifrån*50:25för då mina ben härifrånDetta uppfylldes vid uttåget (se 2 Mos 13:19).."

26 Josef dog när han var hundratio år*50:26när han var hundratio årKanske 1798 f Kr. I egyptisk tanke en idealisk livslängd (medellivslängden var ca 50 år).. Och man balsamerade honom och lade honom i en kista i Egypten.

1 José se lançou sobre o rosto de seu pai, chorou sobre ele e o beijou. 2 Ordenou a seus servos, os médicos, que *Gn 50.26embalsamassem a seu pai; e os médicos embalsamaram a Israel. 3 Cumpriram-se-lhe quarenta dias, pois assim se cumprem os dias da embalsamação; e os egípcios *Gn 50.10;Nm 20.29;Dt 34.8choraram-no setenta dias.

4 Acabados os dias de o chorarem, disse José à casa de Faraó: Se agora achei graça aos vossos olhos, rogo-vos que faleis aos ouvidos de Faraó: 5 *Gn 47.29-31Meu pai me fez jurar, dizendo: Eis que eu morro; no meu sepulcro que fiz abrir para mim na terra de Canaã, ali me sepultarás. Agora, pois, deixa-me subir e sepultar meu pai; depois, voltarei. 6 Respondeu Faraó: Vai sepultar teu pai como ele te fez jurar. 7 José subiu para sepultar a seu pai; e com ele subiram todos os servos de Faraó, os anciãos da sua casa, e todos os anciãos da terra do Egito, 8 e toda a casa de José, e seus irmãos e a casa de seu pai; somente deixaram na terra de Gósen os seus pequeninos, os seus rebanhos e os seus gados. 9 Subiram com ele tanto carros como cavaleiros; e houve um concurso mui grande. 10 Vieram à eira de Atade, que está além do Jordão, e ali prantearam com mui grande e forte pranto sete dias; e fez José uma lamentação por seu pai. 11 Tendo os moradores da terra, os cananeus, visto o pranto na eira de Atade, disseram: Grande pranto é este dos egípcios; pelo que o lugar foi chamado Abel-Mizraim, que está além do Jordão. 12 Fizeram-lhe seus filhos como lhes havia ordenado: 13 levaram-no para a terra de Canaã e o sepultaram na *Gn 23.16-20cova no campo de Macpela, em frente de Manre, a qual Abraão comprou com o campo para posse de lugar de sepultura a Efrom heteu. 14 Depois de haverem feito isto, voltou José para o Egito, ele, seus irmãos e todos os que com ele subiram para sepultar seu pai.

15 Vendo os irmãos de José que seu pai tinha morrido, disseram: *Gn 37.28;42.21-22Porventura, José nos aborrecerá e nos retribuirá todo o mal que lhe fizemos. 16 Mandaram, então, esta mensagem a José: Teu pai ordenou antes da sua morte, dizendo: 17 Assim direis a José: Perdoa a transgressão de teus irmãos e o seu pecado, porque te fizeram mal. Agora, pois, rogamos-te que perdoes a transgressão dos servos do Deus de teu pai. José chorou enquanto lhe falavam. 18 Vieram também seus irmãos, *Gn 37.8-10;41.43prostraram-se diante dele e disseram: Nós somos teus servos. 19 Respondeu-lhes José: Não temais; acaso, estou eu em lugar de Deus? 20 Vós, na verdade, *Gn 37.26-27;45.5,7intentastes o mal contra mim; porém Deus o intentou para o bem, para fazer, como é agora, que se conserve muita gente em vida. 21 Agora, pois, não temais; *Gn 45.11;47.12eu vos sustentarei a vós e a vossos filhinhos. Assim, os consolou e lhes falou ao coração.

22 José habitou no Egito, ele e a casa de seu pai; e viveu cento e dez anos. 23 Viu José os filhos de Efraim até a terceira geração; também os filhos de Maquir, filho de Manassés, *Gn 30.3nasceram sobre os joelhos de José. 24 Disse José a seus irmãos: Eu morro; porém *Gn 48.21;Hb 11.22Deus, certamente, vos visitará e vos fará subir desta terra para a terra que jurou a *Gn 13.15,17;15.7-8Abraão, a *Gn 26.3Isaque e a *Gn 28.13;35.12Jacó. 25 José fez os filhos de Israel jurar, dizendo: Certamente, Deus vos visitará, e *Êx 13.19;Js 24.32;Hb 11.22fareis transportar deste lugar os meus ossos. 26 Assim, morreu José, tendo cento e dez anos de idade; *Gn 50.2embalsamaram-no e puseram-no num caixão no Egito.