1 På kvällen kom de två änglarna till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port.*19:1i Sodoms portPlatsen för handel, samtal och beslut (jfr Rut 4:1). När Lot fick se dem reste han sig för att möta dem, och han föll ner med ansiktet mot jorden 2 *1 Mos 18:2f, 22. och sade: "Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon." De svarade: "Nej, vi stannar på torget*19:2torgetAnnan översättning (så Septuaginta): "gatan". över natten." 3 Men han bad dem så enträget att de vek av och kom in i hans hus. Han ordnade en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd*19:3osyrat brödBakades i stekpanna över eld och var fort färdigt (jfr 18:6, 2 Mos 12:39)., och de åt.

4 Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. 5 *Dom 19:22, Jes 3:9, Rom 1:27, 1 Kor 6:9. De ropade på Lot och sade till honom: "Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med*19:5ligga medOrdagrant: "känna" (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap, även i vers 8). dem."

6 Då gick Lot ut till dem i porten, stängde dörren efter sig 7 *3 Mos 18:22, 20:13. och sade: "Mina bröder, gör inte så illa! 8 Jag har två döttrar som aldrig har legat med någon man. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot de här männen, eftersom de har kommit i skydd under mitt tak."

9 Men de svarade: "Flytta på dig!" De sade vidare: "Han har kommit hit som främling, och nu vill han bli vår domare! Nu ska vi göra mer ont mot dig än mot dem." Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.

10 Då räckte männen ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och stängde dörren. 11 Männen utanför huset slog de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves försökte finna dörren.

12 Sedan sade de till Lot: "Har du några mer här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För bort dem från den här platsen, 13 *1 Mos 18:20f. för vi ska förgöra den. Deras rop har blivit så starkt inför Herren att Herren har sänt oss hit för att förgöra den."

14 Då gick Lot ut och talade med sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar, och sade: "Bryt upp! Ta er ut från den här platsen, för Herren tänker förgöra staden." Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: "Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd." 16 *2 Petr 2:7. När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för Herren ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom.

17 När de hade fört ut dem, sade en av dem: "Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under." 18 Men Lot sade till dem: "O nej, Herre. 19 Din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och du har visat din stora godhet mot mig genom att rädda mitt liv. Men jag kan inte fly upp till bergen, för då kan olyckan hinna ifatt mig så att jag dör. 20 Se, staden där borta ligger nära. Det är lätt att fly dit och den är liten. Låt mig fly dit, så att jag får leva. Den är ju så liten."

21 Då svarade han honom: "Jag ska göra som du vill också i det här. Jag ska inte omstörta staden du talar om. 22 *1 Mos 14:8. Men skynda dig att fly dit, för jag kan inte göra något förrän du är där." Därför fick staden namnet Soar*19:22SoarAnknyter till hebr. för "liten"..

23 Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. 24 *5 Mos 29:23, Jes 13:19, Jer 50:40, Hos 11:8, Amos 4:11, Luk 17:29, Jud v 7. Då lät Herren svavel och eld*19:24svavel och eldSlätten var rik på naturligt förekommande kolväteföreningar (14:10). Än idag ligger en lätt doft av svavel över Döda havet. regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 25 Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och det som växte på marken. 26 *Luk 17:32. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka, och hon blev en saltstod.

27 Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren28 och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn. 29 När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan förödelsen, när han omstörtade*19:25ödeladeOrdvalet (ordagrant: "vände upp och ner på") för tanken till en jordbävning (jfr Job 9:5). Arkeologiska lämningar antyder att slätten kring Döda havet kan ha varit tätbefolkad under 2000-talet f Kr, men städerna gick under mot slutet av årtusendet. städerna där Lot hade bott.

30 Lot drog ut från Soar upp till bergsbygden och bosatte sig där med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Han bodde med sina båda döttrar i en grotta. 31 Då sade den äldre till den yngre: "Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan gå in till oss som man gör överallt på jorden. 32 Kom, vi ser till att vår far dricker vin, och sedan ligger vi med honom så att vi får barn genom vår far." 33 Så gav de sin far vin att dricka den natten, och den äldre gick in och låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

34 Nästa dag sade den äldre till den yngre: "Jag låg med far i natt. Nu ser vi till att han dricker vin i natt också, och sedan går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far." 35 Så gav de sin far vin att dricka också den natten, och den yngre låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

36 Och båda Lots döttrar blev havande genom sin far. 37 Den äldre födde en son som hon gav namnet Moab. Han är stamfar till de nuvarande moabiterna. 38 Den yngre födde också en son som hon gav namnet Ben-Ammi. Han är stamfar till de nuvarande ammoniterna.*19:37fmoabiterna … ammoniternaFolkslag öster och nordost om Döda havet.

1 Chegaram os *Gn 18.22dois anjos a Sodoma, à tarde, estando Ló sentado na porta de Sodoma; Ló, *Gn 18.2-5quando os viu, levantou-se para os receber e, prostrando-se com o rosto em terra, 2 disse-lhes: Eis, agora, meus senhores, vinde para a casa do vosso servo, passai nela a noite, e lavai os pés, e de madrugada vos levantareis, e ireis vosso caminho. Responderam eles: Não; mas na praça passaremos a noite. 3 Instou-os muito, e foram e entraram em casa dele; *Gn 18.6-8ele lhes deu um banquete, fez assar uns pães asmos, e eles comeram. 4 Porém, antes que se deitassem, cercaram a casa *Gn 13.13;Gn 18.20os homens da cidade, os homens de Sodoma, assim os moços como os velhos, sim, todo o povo, de todos os lados; 5 e, chamando a Ló, disseram-lhe: *Jz 19.22;Lv 18.22Onde estão os homens que entraram esta noite em tua casa? Traze-os cá fora a nós, para que os conheçamos. 6 Então, Ló saiu-lhes à porta e fechou-a atrás de si. 7 E disse: Rogo-vos, meus irmãos, não procedais tão perversamente. 8 *Jz 19.24Eu tenho duas filhas que ainda não conheceram varão. Permita-me que vo-las traga para fora e fazei-lhes como bem vos parecer; somente nada façais a estes homens, porquanto entraram debaixo da sombra do meu telhado. 9 Eles, porém, disseram: Sai daí. E acrescentaram: Esse indivíduo entrou a peregrinar e *Êx 2.14quer fazer-se juiz; agora, havemos de te tratar a ti pior do que a eles. Arremessaram-se sobre o homem, sobre Ló, e aproximaram-se para arrombar a porta. 10 Porém *Gn 19.1os homens, estendendo as mãos, fizeram entrar Ló para dentro de casa e fecharam a porta. 11 *Dt 28.28-29;At 13.11Feriram de cegueira os que estavam do lado de fora, tanto pequenos como grandes, de sorte que se cansaram para achar a porta.

12 Então, perguntaram os homens a Ló: Tens tu mais alguém aqui? Genro, e teus filhos, e tuas filhas, todos quantos tens na cidade, tira-os para fora deste lugar, 13 pois nós vamos destruir este lugar, porque o *Gn 18.20clamor deles se tem tornado grande diante de Jeová; e *Lv 25.30-33;Dt 4.26;28.45Jeová nos enviou a destruí-lo. 14 Tendo saído Ló, falou com seus genros, que haviam de casar com suas filhas, e disse-lhes: Levantai-vos, saí deste lugar, porque Jeová há de destruir a cidade. *Jr 43.1-2Mas ele pareceu aos seus genros como quem estava zombando. 15 E, ao amanhecer, os anjos apertavam com Ló, dizendo: Levanta-te, toma tua mulher e tuas duas filhas que estão aqui, para que não pereças no castigo da cidade. 16 Ele, porém, se demorava; os homens *Dt 5.15;6.21;7.8pegaram-lhe pela mão, pela mão da mulher dele e pela mão das duas filhas dele, sendo-lhe misericordioso Jeová: tiraram-no e puseram-no fora da cidade. 17 Quando os tinham tirado para fora, disse um deles: *Jr 48.6Escapa-te, salva a tua vida; *Gn 19.26não olhes para trás de ti, nem pares em toda a *Gn 13.10planície; escapa-te para *Gn 14.10o monte, para que não pereças. 18 Respondeu-lhes Ló: Não, senhor meu; 19 eis que teu servo tem achado graça diante de ti, e tens engrandecido a tua misericórdia, que me mostraste, salvando-me a vida. Eu não me posso escapar ao monte para que o mal não me apanhe, e eu morra. 20 Eis ali perto essa cidade para a qual eu posso fugir, e é pequena. Permite que eu me escape para lá (porventura, não é pequena?), e viverá a minha alma. 21 Disse-lhe: Quanto a isto, também te hei atendido, para não subverter a cidade de que acabas de falar. 22 Apressa-te, escapa-te para lá; pois nada posso fazer antes que chegues ali. Por isso, se chamou o nome da cidade Zoar.

23 Tinha saído o sol sobre a terra, quando Ló chegou a Zoar. 24 Então, Jeová *Lc 17.29;Jd 7fez chover sobre Sodoma e sobre Gomorra enxofre e fogo, da parte de Jeová, desde o céu; 25 *Dt 29.23;Is 13.19;Lm 4.6;2Pe 2.6subverteu aquelas cidades, e toda a planície, e todos os moradores das cidades, e o que nascia da terra. 26 Mas a mulher de Ló *Gn 19.17;Lc 17.32olhou de detrás dele e ficou convertida em uma estátua de sal. 27 Tendo-se levantado Abraão de madrugada, foi *Gn 18.22ao lugar onde estivera de pé diante de Jeová; 28 e, contemplando Sodoma e Gomorra e toda a terra da planície, viu, e eis que *Ap 9.2o fumo da terra subia como o fumo duma fornalha.

29 Quando Deus destruiu as cidades da planície, então, *Dt 7.8;9.5,27se lembrou de Abraão e *2Pe 2.7tirou a Ló do meio da destruição, quando subverteu as cidades em que Ló habitara.

30 Subiu Ló de Zoar e habitou no monte, ele e suas duas filhas, porque teve medo de ficar em Zoar; e habitou numa caverna, ele e suas duas filhas. 31 Disse a primogênita à menor: Nosso pai é velho, e na terra não há homem que venha unir-se conosco, como é o costume de toda a terra. 32 Vinde, façamos que nosso pai beba vinho e vamos deitar-nos com ele, para que possamos conservar a linhagem de nosso pai. 33 Aquela noite, pois, deram de beber vinho a seu pai, e, entrando a primogênita, deitou-se com ele; ele não sentiu, nem quando ela se deitou, nem quando se levantou. 34 No dia seguinte, disse a primogênita à menor: Eis que ontem à noite me deitei com meu pai. Demos-lhe de beber vinho esta noite também; entra e deita-te com ele, para que possamos conservar a linhagem de nosso pai. 35 Tornaram, pois, aquela noite a dar de beber vinho a seu pai, e, levantando-se a menor, deitou-se com ele; ele não sentiu, nem quando ela se deitou, nem quando se levantou. 36 Assim, as duas filhas de Ló conceberam de seu pai. 37 A primogênita deu à luz um filho e chamou-lhe *Dt 2.9Moabe: este é o pai dos moabitas, até o dia de hoje. 38 A menor também deu à luz um filho e chamou-lhe Ben-Ami: este é o pai dos filhos de *Dt 2.19Amom, até o dia de hoje.