1 Hebr 11:17f. En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: "Abraham!" Han svarade: "Ja, här är jag." 2 2 Krön 3:1. Då sade han: "Ta din son Isak, din ende son22:2ende sonHebr. jachíd översätts i NT med "enfödd" (jfr Hebr 11:17, Joh 3:16). som du älskar, och gå till Moria land22:2Moria land … bergTempelberget strax norr om Jerusalem enligt 2 Krön 3:1. och offra honom22:2offra honomBarnoffer förekom i andra folks kulter (särskilt bland fenicier och ammoniter, 2 Kung 3:27) men förbjöds strängt av Herren (3 Mos 20:2f, Jer 32:35). där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig."
3 Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot platsen dit Gud hade sagt åt honom att gå. 4 På tredje dagen lyfte Abraham blicken och fick se platsen på avstånd. 5 Han sade då till sina tjänare: "Stanna här med åsnan. Jag och pojken22:5pojkenHebr. náar syftar på någon, ung eller gammal, som står under familjefaderns auktoritet (jfr not till Matt 8:6). Enligt judisk tradition var Isak vuxen (37 år i 23:1). går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er."
6 Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak. Själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. 7 Isak sade till sin far Abraham: "Far!" Han svarade: "Jag är här, min son." Han sade: "Vi har eld och ved, men var är lammet till brännoffret?" 8 Abraham svarade: "Gud kommer att utse åt sig lammet till brännoffret, min son." Så fortsatte de sin vandring tillsammans.
9 När de kom fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak22:9band … IsakJudisk tradition har betonat att Isak frivilligt lät sig bindas som ett offer till Gud. Det är en förebild till hur Kristus, Abrahams son (Matt 1:1), lät sig offras på korset (jfr Joh 10:18). och lade honom på altaret ovanpå veden. 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.
11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: "Abraham! Abraham!" Han svarade: "Jag är här." 12 Jak 2:21. Då sade han: "Lyft inte din hand mot pojken och gör inte något mot honom. Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte ens har undanhållit mig din ende son."
13 Abraham såg sig omkring och fick då syn på en bagge bakom sig som hade fastnat med hornen i ett snår. Abraham gick dit och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son. 14 Och Abraham kallade platsen Herren förser22:14Herren förserDär Herren skänker välsignelse (jfr Ps 36:9, 133:3). Annan översättning: "HERREN utser" (templets plats, Ps 132:13), "HERREN ser" (den som ber, 1 Kung 9:3) eller "HERREN blir sedd" (uppenbarar sig, så Septuaginta, jfr Mal 3:1).. I dag säger man: Berget där Herren förser.
15 Herrens ängel ropade igen till Abraham från himlen: 16 Luk 1:73, Hebr 6:13. "Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 1 Mos 13:16, 15:5, Hebr 11:12. ska jag välsigna dig rikligt och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma ska inta sina fienders portar. 18 1 Mos 12:3, 18:18, 26:4, Apg 3:25, Gal 3:8. I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, 22:18I din avkomma … välsignadeHär upprepas löftet om frälsning för alla folk (jfr 12:3, Gal 3:8). Versen citeras som profetia om Kristus av Petrus i Apg 3:25 och Paulus i Gal 3:16. därför att du lyssnade till min röst."
19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.
20 1 Mos 11:29. Sedan berättade man för Abraham och sade: Också Milka har fött barn åt din bror Nahor: 21 Us, hans förstfödde, och Bus, hans bror, och Kemuel, Arams far, 22 samt Kesed, Haso, Pildash, Jidlaf och Betuel. 23 Betuel blev far till Rebecka. Dessa åtta födde Milka åt Abrahams bror Nahor. 24 Hans bihustru, som hette Reuma, födde Teba, Gaham, Tahash och Maaka.
1 Depois disto, Dt 8.2,16experimentou Deus a Abraão e lhe disse: Gn 22.11Abraão. Este lhe respondeu: Eis-me aqui. 2 Acrescentou Deus: Toma Gn 22.12,16;Jo 3.16;1Jo 4.9teu filho, teu único filho, Isaque, a quem amas, e vai à terra de 2Cr 3.1Moriá; oferece-o ali em Gn 8.20holocausto sobre um dos montes que te hei de mostrar. 3 Levantou-se, pois, Abraão de manhã cedo e albardou o seu jumento, levando consigo dois de seus moços e a Isaque, seu filho; tendo fendido a lenha para o holocausto, levantou-se e foi ao lugar que Deus lhe havia dito. 4 Ao terceiro dia, levantando Abraão os olhos, viu o lugar de longe. 5 Disse a seus moços: Ficai-vos aqui com o jumento, e eu e o mancebo iremos até lá; depois de adorarmos, voltaremos a vós. 6 Tomou a lenha do holocausto e a Jo 19.17pôs sobre Isaque, seu filho; tomou também na mão o fogo e o cutelo, e caminharam ambos juntos. 7 Disse Isaque a Abraão, seu pai: Meu Pai! Respondeu Abraão: Eis-me aqui, meu filho! Perguntou-lhe Isaque: Eis o fogo e a lenha, porém onde está Êx 29.38-42;Jo 1.29,36;Ap 13.8o cordeiro para o holocausto? 8 Respondeu Abraão: Deus proverá para si, meu filho, o cordeiro para o holocausto; assim, caminharam ambos juntos.
9 Chegaram Gn 22.2ao lugar que Deus lhe havia dito; e ali edificou Abraão Gn 12.7-8;13.18o altar, e pôs a lenha em ordem, e, tendo ligado a Isaque, seu filho, Hb 11.17-19deitou-o sobre o altar, em cima da lenha. 10 Então, estendeu a mão e pegou no cutelo para imolar a seu filho. 11 Mas bradou-lhe do céu Gn 16.7-11;21.17-18o Anjo de Jeová: Abraão! Abraão! Ele respondeu: Eis-me aqui! 12 Continuou o anjo: Não estendas a mão sobre o mancebo e não lhe faças nada; pois, agora, sei que tu temes a Deus, visto que não me negaste Gn 22.2,16teu filho, teu único filho. 13 Tendo levantado Abraão os olhos, olhou, e eis atrás de si um carneiro embaraçado num mato pelos chifres; foi, tomou o carneiro e ofereceu-o em holocausto em lugar de seu filho. 14 Chamou Abraão àquele lugar Jeová-Jiré; donde, até o dia de hoje, se diz: Gn 22.7No monte de Jeová se provê. 15 Então, bradou desde o céu o Anjo do Senhor a Abraão, pela segunda vez, 16 e disse: Hb 6.13-14Por mim mesmo jurei, diz Jeová, porque fizeste isto e não me negaste teu filho, 17 que deveras te abençoarei e multiplicarei a tua descendência Gn 15.5;26.4como as estrelas do céu e Gn 32.12como a areia que está na praia do mar. Gn 24.60Ela possuirá a porta dos seus inimigos, 18 e, Gl 3.8,16;At 3.25por tua semente, se abençoarão todas as nações da terra, porque Gn 18.19obedeceste à minha voz. 19 Gn 22.5Então, voltou Abraão a seus moços, eles se levantaram e foram juntos a Berseba. Abraão habitou em Berseba.
20 Depois destas coisas, foi dada notícia a Abraão nestes termos: Eis que Gn 11.29Milca também tem dado à luz filhos a Naor, teu irmão: 21 Uz, seu primogênito, Buz, seu irmão, Quemuel, pai de Arã, 22 Quésede, Hazo, Pildas, Jidlafe e Betuel. 23 Betuel gerou a Gn 24.15Rebeca; estes oito deu à luz Milca a Naor, irmão de Abraão. 24 Sua concubina chamava-se Reumá, que também deu à luz filhos: Tebá, Gaã, Taás e Maaca.