1 Sedan fortsatte Jakob sin färd till Österlandet. 2 *2 Mos 2:15f. Där fick han se en brunn på fältet, och vid den låg tre fårhjordar. Ur den brunnen brukade man nämligen ge hjordarna vatten. Stenen*29:2StenenGömde och skyddade vattenhålet, som var livsviktigt i ökenlandskapet. som låg över brunnens öppning var stor. 3 Därför brukade man först samla alla hjordarna där och sedan rulla bort stenen från öppningen till brunnen och ge fåren vatten. Därefter lade man tillbaka stenen på sin plats över brunnens öppning.

4 Jakob frågade männen: "Mina bröder, varifrån är ni?" De svarade: "Vi är från Harran." 5 *1 Mos 24:29. Då sade han till dem: "Känner ni Laban, Nahors son*29:5Nahors sonEgentligen sonson (22:20, 23, 24:29).?" "Honom känner vi", svarade de. 6 Han frågade dem vidare: "Är det väl med honom?" De svarade: "Ja, det är väl. Och där kommer hans dotter Rakel med fåren*29:6Rakel med fårenHebr. rachél betyder "fårtacka".." 7 Jakob sade: "Det är ju fortfarande full dag, det är inte tid än att samla in boskapen. Ge fåren vatten och för dem ut på bete igen." 8 Men de svarade: "Vi kan inte göra det förrän alla hjordarna har samlats och de har rullat bort stenen från brunnens öppning. Då ger vi fåren vatten."

9 Medan han talade med dem kom Rakel dit med sin fars får, för hon brukade vakta dem. 10 När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får, gick han fram och rullade bort stenen från öppningen till brunnen och gav vatten åt sin morbror Labans får. 11 Och Jakob kysste Rakel*29:11kysste RakelSläktingar hälsades med en kindkyss (jfr 27:26, 29:13, Höga V 8:1, 1 Tess 5:26). och brast i gråt. 12 Han berättade för Rakel att han var hennes fars släkting och att han var Rebeckas son. Då sprang hon i väg och berättade det för sin far.

13 När Laban fick höra om sin systerson Jakob skyndade han sig emot honom, tog honom i famn och kysste honom och förde honom in i sitt hus. Jakob berättade för Laban allt som hade hänt honom. 14 Och Laban sade till honom: "Du är verkligen av samma kött och blod som jag!" Så stannade han hos honom en månad.

15 Laban sade till Jakob: "Du är ju min släkting. Ska du arbeta åt mig för ingenting? Säg mig vad du vill ha i lön." 16 Laban hade två döttrar. Den äldre hette Lea och den yngre Rakel. 17 Leas ögon var matta*29:17Leas ögon var mattaHebr. leá betyder "matt" (men på arabiska och akkadiska "ko"). Ordet för "matta" (rachót) kan också översättas "milda" eller "svaga"., men Rakel var välväxt och vacker att se på. 18 *Hos 12:12. Och Jakob älskade Rakel. Därför sade han: "Jag kan arbeta för dig i sju år*29:18arbeta åt dig i sju årEtt högt pris. Enligt de mesopotamiska Nuzitexterna från 1400-talet f Kr fick brudens familj normalt motsvarande tre-fyra årslöner i brudgåva. för Rakel, din yngre dotter." 19 Laban svarade: "Det är bättre att jag ger henne till dig än till någon annan. Stanna kvar hos mig." 20 Så arbetade Jakob i sju år för Rakel, men för honom var det bara som några dagar eftersom han älskade henne.

21 När tiden hade gått sade Jakob till Laban: "Ge mig min hustru, för nu är tiden inne. Låt mig gå in till henne." 22 Då samlade Laban allt folket på orten och ordnade en fest. 23 Men när kvällen kom tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne. 24 Och Laban gav sin slavinna Silpa till tjänsteflicka åt sin dotter Lea.

25 På morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: "Vad har du gjort mot mig? Var det inte för Rakel jag arbetade hos dig? Varför har du bedragit*29:25bedragitEn brud var beslöjad (24:65), och vid bröllop dracks ofta rikligt med vin (Joh 2:10), vilket kan ha bidragit till att Jakob inte kände igen Lea. mig?" 26 Laban svarade: "Här på vår ort brukar man inte ge bort den yngre*29:26inte ge bort den äldre före den yngreSeden, som skulle se till att samtliga döttrar blev gifta och försörjda, har gällt i området fram till våra dagar. före den äldre. 27 Fullfölj nu Leas bröllopsvecka*29:27bröllopsveckaEtt bröllop firades ofta i dagarna sju (jfr Dom 14:12 och skapelseveckan i 1 Mos 1).. Sedan ska vi ge dig den andra också mot att du arbetar åt mig i sju år till."

28 Jakob gick med på det och fullföljde hennes bröllopsvecka. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru. 29 Och Laban gav sin slavinna Bilha till tjänsteflicka åt sin dotter Rakel. 30 Så gick Jakob in till Rakel också, och han älskade Rakel mer än Lea.*29:30Rakel … LeaDeras namn används än i dag i judiska välsignelser för kvinnor (jfr Rut 4:11). Sedan arbetade han hos honom i sju år till.

31 Men när Herren såg att Lea inte var älskad, gjorde han henne fruktsam medan Rakel var ofruktsam. 32 Lea blev havande och födde en son som hon gav namnet Ruben*29:32RubenBetyder "se, en son" och liknar orden för "han har sett mitt lidande"., för hon sade: "Herren har sett mitt lidande. Nu kommer min man att älska mig."

33 Och hon blev havande igen och födde en son. Då sade hon: "Herren har hört att jag inte är älskad. Därför har han gett mig den också." Och hon gav honom namnet Simeon*29:33SimeonAnknyter till det hebreiska ordet för "höra"..

34 Sedan blev hon havande igen och födde en son. Då sade hon: "Nu ska äntligen min man hålla sig till mig. Jag har ju fött honom tre söner." Därför fick han heta Levi*29:34LeviAnknyter till det hebreiska ordet för "hålla sig till"..

35 Och hon blev havande igen och födde en son. Då sade hon: "Nu vill jag tacka Herren." Därför gav hon honom namnet Juda*29:35JudaAnknyter till det hebreiska ordet för "tacka".. Sedan slutade hon föda.

1 Jacó pôs-se a caminho e chegou à terra *Jz 6.3,33dos filhos do Oriente. 2 Olhou, e eis *Gn 24.10-11;Êx 2.15-16um poço no campo, e três rebanhos de ovelhas deitadas junto dele; pois desse poço é que se dava de beber aos rebanhos. Era grande a pedra que tapava a boca do poço. 3 Ali se ajuntavam todos os rebanhos; e removiam os pastores a pedra da boca do poço, davam de beber às ovelhas e tornavam a pôr a pedra no seu lugar, sobre a boca do poço. 4 Perguntou-lhes Jacó: Irmãos meus, donde sois? Responderam eles: Somos *Gn 28.10de Harã. 5 Perguntou-lhes: Conheceis a Labão, *Gn 24.24,29filho de Naor? Responderam: Conhecemos. 6 Está ele bom? Continuou Jacó. Responderam: Está bom; *Êx 2.16eis que Raquel, sua filha, vem vindo com as ovelhas. 7 Disse-lhes: É ainda muito dia, nem é tempo de se ajuntar o gado; dai de beber às ovelhas e ide apascentá-las. 8 Não o podemos, responderam eles, até que se ajuntem todos os rebanhos e seja removida a pedra da boca do poço; então, damos de beber às ovelhas. 9 Estando Jacó ainda falando com eles, veio Raquel com as ovelhas de seu pai; porque ela as apascentava. 10 Quando Jacó viu a Raquel, filha de Labão, irmão de sua mãe, chegou-se, removeu a pedra da boca do poço e deu de beber ao rebanho de Labão, irmão de sua mãe. 11 Então, Jacó beijou a Raquel e, levantando a voz, chorou. 12 Jacó contou a Raquel que ele era *Gn 28.5irmão de seu pai e que era filho de Rebeca; e ela, *Gn 24.28correndo, foi noticiá-lo a seu pai.

13 Tendo *Gn 24.29-31Labão ouvido as novas de Jacó, filho de sua irmã, correu-lhe ao encontro, *Gn 33.4abraçou-o, e beijou-o e levou-o à sua casa. Relatou Jacó a Labão todas estas coisas. 14 Disse-lhe Labão: Verdadeiramente, tu és *Jz 9.2meu osso e minha carne. E Jacó ficou com ele por espaço de um mês. 15 Depois, perguntou Labão a Jacó: Acaso, porque és meu irmão, deves, portanto, servir-me de graça? Dize-me que será *Gn 31.41o teu salário? 16 Ora, Labão tinha duas filhas: o nome da mais velha era Lia, e o da mais moça, Raquel. 17 Lia tinha os olhos tenros, mas Raquel *Gn 12.11,14;26.7era formosa de porte e de semblante. 18 E Jacó *Gn 24.67amava a Raquel e disse: Sete anos *Os 12.12te servirei por ter a Raquel, tua filha mais moça. 19 Respondeu-lhe Labão: Melhor é que eu a dê a ti que a outro homem; fica comigo. 20 Assim, serviu Jacó sete anos por amor a Raquel; e estes lhe pareciam como poucos dias, por causa do amor que lhe votava.

21 Jacó disse a Labão: Dá-me minha mulher, pois os meus dias já se completaram, para que eu esteja com ela. 22 Reuniu, pois, Labão todos os homens do lugar e fez um banquete. 23 À tarde, tomou a Lia, sua filha, e trouxe-a a Jacó, que esteve com ela. 24 (Labão deu sua serva Zilpa por serva a Lia, sua filha). 25 Quando amanheceu, eis que era Lia; e perguntou Jacó a Labão: *Gn 12.18;20.9;26.10Que é isso que me fizeste? Porventura, não te servi eu por amor de Raquel? Por que, então, *1Sm 28.12me enganaste? 26 Respondeu Labão: Não se faz assim em nossa terra, que se dê a mais moça antes da primogênita. 27 *Jz 14.12Acabada a semana desta, depois te daremos também a outra pelo *Gn 31.41trabalho de outros sete anos que ainda me servirás. 28 Assim fez Jacó e cumpriu a semana desta; Labão lhe deu por mulher Raquel, sua filha. 29 (Labão deu por serva a Raquel, sua filha, a sua serva Bila). 30 Jacó conheceu também a Raquel e *Gn 29.17-18amava mais a Raquel do que a Lia; e serviu com Labão ainda outros sete anos.

31 Vendo Jeová que Lia era desprezada, fê-la fecunda; Raquel, porém, era estéril. 32 Concebeu Lia e deu à luz um filho, a quem chamou Rúben; pois disse: Porque Jeová *Gn 16.11;31.42atendeu à minha aflição; por isso, agora, me amará meu marido. 33 Tendo concebido outra vez, deu à luz um filho; e disse: Porquanto soube Jeová que eu era desprezada, *Dt 21.15portanto, me deu também este filho; e chamou-lhe Simeão. 34 Concebeu ainda outra vez e deu à luz um filho; e disse: Agora, esta vez se unirá meu marido a mim, porque lhe tenho dado três filhos; portanto, lhe chamou *Gn 49.5Levi. 35 De novo concebeu e deu à luz um filho; e disse: Esta vez *Gn 49.8;Mt 1.2louvarei a Jeová. Portanto, lhe chamou Judá; e cessou de dar à luz.