1 Jakob fick höra hur Labans söner sade: "Jakob har tagit allt vår far ägde. Han har skaffat sig all den rikedomen av det som tillhör vår far." 2 Jakob märkte också att Laban inte såg på honom med samma ögon som förut. 3 *1 Mos 28:15. Då sade Herren till Jakob: "Vänd tillbaka till dina fäders land och till din släkt. Jag är med dig."

4 Och Jakob skickade efter Rakel och Lea och bad dem komma ut på marken till hans hjord, 5 och han sade till dem: "Jag märker att er far inte ser på mig med samma ögon som förut, men min fars Gud har varit med mig. 6 Ni vet själva att jag har tjänat er far med all min kraft. 7 *1 Mos 29:25, 31:29, Ps 105:14. Ändå har er far lurat mig och ändrat min lön tio gånger, men Gud har inte tillåtit honom att göra mig något ont. 8 När han sade: De spräckliga ska vara din lön, då fick hela hjorden spräcklig avkomma. Och när han sade: De strimmiga ska vara din lön, då fick hela hjorden strimmig avkomma. 9 Så har Gud tagit er fars boskap och gett den åt mig.

10 När parningstiden för småboskapen kom hade jag en dröm. Jag lyfte min blick och fick se att hannarna, som betäckte småboskapen, var strimmiga, spräckliga och fläckiga. 11 Och Guds ängel sade till mig i drömmen: Jakob! Jag svarade: Jag är här. 12 Då sade han: Lyft blicken och se hur alla hannar som betäcker småboskapen är strimmiga, spräckliga och fläckiga. Jag har sett allt som Laban gör mot dig. 13 *1 Mos 28:12f, 32:9. Jag är Betels Gud. Det var där du smorde en minnessten och gav mig ett löfte. Bryt nu upp och dra ut ur detta land och vänd tillbaka till ditt fosterland."

14 Då sade Rakel och Lea: "Har vi kvar någon lott eller arvedel i vår fars egendom? 15 Är vi inte som främlingar för honom? Han har ju sålt oss och sedan gjort slut på det han fick*31:15gjort slut på det han fickEn brudgåva sparades annars normalt som en ekonomisk trygghet ifall dottern skulle bli änka eller frånskild. i betalning för oss. 16 Hela den rikedom som Gud har tagit från vår far tillhör oss och våra barn. Gör därför allt vad Gud har sagt till dig."

17 Jakob bröt då upp och satte sina barn och hustrur på kamelerna 18 och tog med sig all sin boskap och all egendom som han hade samlat, boskapen han hade förvärvat och skaffat sig i Paddan-Aram, och begav sig till sin far Isak i Kanaans land.

19 *Dom 17:5, 18:14, 17, 1 Sam 19:13, Hos 3:4. Men Laban hade gått för att klippa sina får*31:19klippa sina fårPå våren före lamningen. Klippningen kombinerades med en fest (1 Sam 25:2).. Då stal Rakel sin fars husgudar*31:19husgudarHebr. terafím var statyetter, ofta små (vers 34), som förknippades med familjers folktro och vidskepelse (Sak 10:2). De rensades ut vid omvändelser till Herren (2 Kung 23:24) men är relativt vanliga som arkeologiska fynd.. 20 Och Jakob smög sig i väg från aramén Laban utan att låta honom märka att han tänkte fly. 21 Han bröt upp och flydde med allt han hade och gick över floden*31:21flodenDvs Eufrat. och ställde sin färd mot Gileads bergsbygd.

22 På tredje dagen fick Laban veta att Jakob hade flytt. 23 Då tog han med sig sina bröder och satte efter honom, och efter sju dagar hann han upp honom i Gileads bergsbygd*31:23Gileads bergsbygdHögplatån öster om floden Jordan, nästan framme i Kanaans land.. 24 Men Gud kom till aramén Laban i en dröm om natten och sade till honom: "Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont."

25 När Laban hann upp Jakob, hade denne slagit läger på berget. Också Laban och hans män slog läger på Gileads berg. 26 Då sade Laban till Jakob: "Vad har du gjort? Du smög dig i väg från mig och förde bort mina döttrar likt fångar tagna med svärd. 27 Varför flydde du i hemlighet och rymde från mig? När du inte lät mig veta något kunde jag inte sända i väg dig med jubel och sång, med tamburin och harpa. 28 Du unnade mig inte ens att få kyssa mina barnbarn och mina döttrar. Du har betett dig som en dåre. 29 Jag har makt att göra er illa, men er fars Gud sade till mig i natt: Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont. 30 Nu gav du dig i väg för att du längtade hem så mycket. Men varför stal du mina gudar?"

31 Jakob svarade Laban: "Jag var rädd för dig, för jag tänkte att du skulle ta dina döttrar från mig med våld. 32 Men den som du hittar dina gudar hos ska inte få leva. Här inför våra släktingar får du se efter om jag har något hos mig som är ditt, och i så fall ta det." Jakob visste inte att Rakel hade stulit dem.

33 Laban gick då in i Jakobs tält, och sedan in i Leas tält och de båda slavinnornas tält, men han fann inget. När han hade kommit ut ur Leas tält gick han in i Rakels tält. 34 Men Rakel hade tagit husgudarna och lagt dem i kamelsadeln och satt sig på dem. Laban sökte igenom hela tältet utan att finna dem. 35 Hon sade till sin far: "Bli inte arg på mig, herre, för att jag inte kan resa mig för dig. Jag har det som kvinnor brukar ha."*31:35har det som kvinnor brukar haUnder menstruationen höll sig kvinnor avskilda och skulle inte beröras (se 3 Mos 15:19f). Så sökte han efter husgudarna men kunde inte finna dem.

36 Jakob blev arg och kom i gräl med Laban och sade till honom: "Vad är mitt brott, vad är min synd, eftersom du förföljer mig så våldsamt? 37 Nu har du letat igenom allt jag äger. Vad har du funnit som tillhör dig? Lägg fram det inför både mina och dina släktingar här så att de får döma mellan oss båda.

38 I tjugo år har jag varit hos dig. Dina tackor och getter har inte fått missfall och jag har inte ätit av baggarna i din hjord. 39 *2 Mos 22:12f. Jag kom aldrig med något ihjälrivet djur till dig, jag var tvungen att ersätta*31:39ersättaHerden var personligt ansvarig för varje djur (jfr not till Amos 3:12). Villkoren som Jakob beskriver är i linje med samtida mesopotamiska herdeavtal. det själv. Du krävde ersättning av mig för det stulna, antingen det stulits på dagen eller på natten. 40 Så hade jag det. Om dagen plågades jag av hetta och om natten av köld, och sömnen flydde ifrån mig.

41 I tjugo år*31:41I tjugo årKanske 1929-1909 f Kr. har jag varit hos dig. Jag har tjänat dig i fjorton år för dina båda döttrar och i sex år för din boskap, men du har ändrat min lön tio gånger. 42 Hade inte min fars Gud varit med mig – Abrahams Gud som även Isak vördar – så hade du säkert låtit mig gå med tomma händer. Men Gud såg mitt lidande och min möda, och han fällde domen i natt."

43 Laban svarade Jakob: "Döttrarna är mina döttrar, barnen är mina barn och hjordarna är mina hjordar. Allt du ser är mitt. Vad skulle jag kunna göra mot mina döttrar eller mot barnen som de fött? 44 Kom nu, låt oss sluta förbund med varandra. Det ska vara vittne mellan mig och dig."

45 Då tog Jakob en sten och reste den till en stod. 46 Sedan sade han till sitt folk: "Samla ihop sten." Då tog de stenar och gjorde ett röse och höll en måltid där på röset. 47 Laban kallade det Jegar-Sahaduta, men Jakob kallade det Galed.*31:47Jegar-Sahaduta … GaledBetyder "edsröse" på hebreiska och arameiska. Jfr Gilead (vers 23).

48 Och Laban sade: "Detta röse ska i dag vara vittne mellan mig och dig." Så fick det namnet Galed. 49 Men det kallades också Mispa*31:49MispaBetyder "vaktplats" eller "utkik"., för han sade: "Herren ska hålla vakt mellan mig och dig när vi inte längre ser varandra. 50 Om du behandlar mina döttrar illa eller tar andra hustrur vid sidan av mina döttrar, ska du komma ihåg att Gud är vittne mellan mig och dig, även om ingen människa är närvarande."

51 Laban sade vidare till Jakob: "Se detta röse och se denna stod som jag rest mellan mig och dig. 52 Röset här ska vara ett vittne, och stoden ska vara ett vittne att jag inte ska gå förbi röset mot dig med onda avsikter, och att inte heller du ska gå mot mig förbi röset och stoden. 53 Abrahams och Nahors Gud ska vara domare mellan oss, han som var deras fars Gud*31:53deras fars GudTera (11:27, 31) hade tidigare dyrkat avgudar (Jos 24:2).." Och Jakob svor eden vid honom som hans far Isak vördade.

54 Sedan offrade Jakob slaktoffer på berget och bjöd in sina släktingar till en måltid. De åt och stannade på berget över natten. 55 På morgonen steg Laban upp tidigt, och när han hade kysst sina barnbarn och sina döttrar och välsignat dem, gav han sig i väg och återvände hem.

1 Jacó, entretanto, ouviu as palavras dos filhos de Labão, que diziam: Levou Jacó tudo o que era de nosso pai; e do que era de nosso pai adquiriu ele todas estas riquezas. 2 Viu Jacó o rosto de Labão, e eis que lhe não era favorável como dantes. 3 Disse também Jeová a Jacó: Volta para a terra de teus pais e para a tua parentela; e *Gn 28.15eu serei contigo. 4 Jacó mandou chamar a Raquel e a Lia para o campo, para o seu rebanho, 5 e lhes disse: Eu estou vendo que o rosto de vosso pai não me é favorável como dantes; porém *Gn 31.29,42,53;Gn 28.13,15o Deus de meu pai tem estado comigo. 6 Vós mesmas sabeis que, com todas as minhas forças, tenho servido a vosso pai. 7 Mas vosso pai me *Gn 29.25tem enganado e *Gn 31.41mudado dez vezes o meu salário; porém, *Gn 31.29Deus não lhe permitiu que me fizesse dano algum. 8 Se ele dizia assim: Os salpicados serão o teu salário, paria salpicados o rebanho todo; e, se ele dizia assim: Os listrados serão o teu salário, paria listrados o rebanho todo. 9 De sorte que Deus tem tirado o gado de vosso pai e mo tem dado a mim. 10 Pois sucedeu que, ao tempo em que o rebanho concebia, levantei os olhos e vi em sonhos que os bodes que cobriam o rebanho eram listrados, salpicados e malhados. 11 Disse-me *Gn 31.13;Gn 16.7-11;22.11,15o Anjo de Deus no sonho: Jacó. Eu respondi: Eis-me aqui. 12 Prosseguiu o Anjo: Levanta os olhos e vê que todos os bodes que cobrem o rebanho são listrados, salpicados e malhados; pois tenho visto tudo o que Labão te está fazendo. 13 Eu sou *Gn 28.13o Deus de Betel, onde *Gn 28.18,20ungiste uma coluna, onde me fizeste um voto; levanta-te, pois, sai-te desta terra e *Gn 28.15volta para a terra de tua parentela. 14 Responderam-lhe Raquel e Lia: Há ainda para nós parte ou herança na casa de nosso pai? 15 Não somos tidas por ele como estrangeiras? *Gn 29.20,23,27Pois nos vendeu e também consumiu por inteiro o nosso preço. 16 Porque todas as riquezas que Deus tirou de nosso pai são nossas e de nossos filhos; agora, pois, faze tudo o que Deus te mandou.

17 Levantou-se Jacó e fez montar sobre os camelos a seus filhos e a suas mulheres; 18 e levou todo o seu gado e toda a sua fazenda que havia adquirido, o gado que possuía, que havia adquirido em Padã-Arã, *Gn 35.27-29para ir ter com Isaque, seu pai, à terra de Canaã. 19 Labão tinha ido tosquiar as suas ovelhas, e Raquel furtou os *Gn 31.30,34;Jz 17.5;1Sm 19.13;Os 3.4terafins que pertenciam a seu pai. 20 Jacó iludiu a Labão, o arameu, porque não lhe fez saber que fugia. 21 Assim, fugiu com tudo o que era seu; levantando-se, passou o rio e pôs o seu rosto para a montanha de *Gn 37.25Gileade.

22 Foi Labão avisado, ao terceiro dia, que Jacó havia fugido. 23 Então, tendo tomado consigo seus irmãos, seguiu atrás de Jacó jornada de sete dias; e alcançou-o na montanha de Gileade. 24 *Gn 31.29Veio Deus a Labão, o arameu, em *Gn 31.11;Gn 20.3,6sonhos, de noite, e disse-lhe: *Gn 31.7,29Guarda-te, não fales com Jacó nem bem nem mal. 25 Alcançou, pois, Labão a Jacó. Ora, este tinha armado a sua tenda no monte; e armou Labão com seus irmãos a sua na montanha de Gileade. 26 Disse Labão a Jacó: Que fizeste, que me iludiste e levaste minhas filhas como cativas da espada? 27 Por que razão fugiste ocultamente, me iludiste e não me fizeste saber, para que eu te despedisse com alegria e com cânticos, ao som de *Êx 15.20tambores e de *Gn 4.21harpas? 28 Por que não me deixaste *Gn 31.55beijar a meus filhos e a minhas filhas? Agora, te portaste como um néscio. 29 Está no poder da minha mão fazer-vos o mal; porém, *Gn 31.5,42,53o Deus de vosso pai falou-me ontem à noite, dizendo: *Gn 31.24Guarda-te, não fales com Jacó nem bem nem mal. 30 Agora que partiste, porquanto tiveste saudades da casa de teu pai, por que me furtaste os meus *Gn 31.19deuses? 31 Respondeu-lhe Jacó: Porque tive medo; pois disse: Para que não suceda que me tires por força tuas filhas. 32 Não viverá aquele *Gn 44.9com quem achares os teus deuses; na presença de nossos irmãos, vê o que é teu do que está comigo e leva-o contigo. Pois Jacó não sabia que Raquel os tinha furtado.

33 Labão entrou na tenda de Jacó, de Lia e das duas escravas, porém não os achou. Tendo saído da tenda de Lia, entrou na de Raquel. 34 Ora, Raquel tinha tomado os terafins, e os havia metido na albarda do camelo, e se assentara em cima deles. Apalpou Labão toda a tenda, porém não os achou. 35 Então, ela disse a seu pai: Não te agastes, meu senhor, por eu não me poder levantar na tua presença; pois me acho com a indisposição das mulheres. E ele procurou; contudo, não achou os terafins.

36 Então, se irou Jacó e altercou com Labão; e disse-lhe: Qual é a minha transgressão? Qual é o meu pecado, que tão furiosamente me tens perseguido? 37 Havendo apalpado todos os meus móveis, que achaste de todos os móveis de tua casa? Põe-nos aqui diante de meus irmãos e de teus irmãos, para que sejam eles juízes entre ambos nós. 38 Estes vinte anos eu estive contigo; as tuas ovelhas e as tuas cabras não perderam as crias, e não comi os carneiros do teu rebanho. 39 Não te trouxe eu o que havia sido despedaçado; eu sofri o dano; da minha mão o requerias, quer fosse furtado de dia, quer de noite. 40 Assim andava eu; de dia me consumia o calor, e, de noite, a geada; e o sono me fugia dos olhos. 41 Tenho estado, agora, vinte e um anos em tua casa; quatorze anos *Gn 29.27,30te servi por tuas duas filhas e seis, por teu rebanho; *Gn 31.7dez vezes me mudaste o salário. 42 Se *Gn 31.5,29,53o Deus de meu pai, o Deus de Abraão e o Temor de Isaque, não tivesse estado por mim, certamente tu me terias mandado embora sem coisa nenhuma. *Gn 29.32Deus viu a minha aflição e o trabalho das minhas mãos e *Gn 31.24,29repreendeu-te ontem à noite.

43 Respondeu-lhe Labão: As filhas são minhas filhas, os filhos são meus filhos, *Gn 31.1os rebanhos são meus rebanhos, e tudo o que vês é meu; e que posso fazer, hoje, a estas minhas filhas ou aos filhos que elas deram à luz? 44 Vem tu, pois, e *Gn 21.27,32façamos uma aliança, eu e tu; e que ela sirva de testemunha entre mim e ti. 45 Tomou Jacó *Gn 28.18;Js 24.26-27uma pedra e a levantou por coluna. 46 E disse a seus irmãos: Ajuntai pedras. Tomaram pedras e delas fizeram um montão: ali, comeram ao lado do montão. 47 *Js 22.34Chamou-lhe Labão Jegar-Saaduta, mas Jacó chamou-lhe Galeede. 48 Disse Labão: Este montão é testemunha entre mim e ti. Por isso, se lhe chamava Galeede 49 *Jz 11.29e Mispa, pois disse: Vigie Jeová entre mim e ti, quando estivermos apartados um do outro. 50 Se tu maltratares a minhas filhas e tomares outras mulheres além de minhas filhas, não estando ninguém conosco, atenta que *Jr 29.23;42.5Deus é testemunha entre mim e ti. 51 Disse mais Labão a Jacó: Eis este montão e esta coluna, que levantei entre mim e ti. 52 Seja este montão testemunha, e seja esta coluna testemunha de que eu para mal não passarei este montão a ti, e que tu não passarás este montão e esta coluna a mim. 53 *Gn 28.13O Deus de Abraão e o Deus de Naor, o Deus do pai deles, seja juiz entre nós. Jurou Jacó *Gn 31.42pelo Temor de seu pai Isaque. 54 Depois, *Êx 18.1ofereceu Jacó um sacrifício na montanha e convidou a seus irmãos para comerem pão; comeram pão e passaram a noite na montanha. 55 Tendo-se levantado Labão de manhã cedo, *Gn 31.28,43beijou seus filhos e suas filhas e os abençoou; e, partindo, voltou para o seu lugar.