1 Då tog Job till orda och sade:
2 Lyssna noga på mina ord,
låt det vara trösten ni ger mig.
3 Ords 18:13. Visa mig tålamod så att jag får tala,
och när jag har talat kan du håna.
4 Är det en människa jag grälar på?
Varför skulle jag inte vara otålig?
5 Job 29:9. Se på mig och häpna,
sätt handen för munnen.
6 När jag tänker på det
blir jag förskräckt,
rysningar griper min kropp.
7 Ps 73:3f, Jer 12:1f, Hab 1:13, Mal 3:14f. Varför får de gudlösa leva,
bli gamla och växa i kraft?
8 De ser sina barn leva trygga hos dem
och har sina avkomlingar
för ögonen.
9 Deras hus står trygga utan fasor,
Gud drabbar dem inte med sitt ris.
10 Deras boskap lyckas alltid para sig,
deras kor kalvar utan missfall.
11 Ps 17:14. Sina minsta släpper de ut
som en hjord,
deras barn dansar omkring.
12 De sjunger till tamburin och harpa
och jublar till musik av flöjt.
13 De lever sina dagar i välmåga,
och i frid far de ner till dödsriket.
14 Job 22:17. De sade till Gud: "Låt oss vara!
Vi har ingen lust
att lära känna dina vägar.
15 2 Mos 5:2, Job 34:9, Mal 3:14. Vem är den Allsmäktige
att vi skulle tjäna honom?
Vad skulle vi vinna
på att åkalla honom?"
16 Job 22:18. Se, deras framgång
ligger inte i deras egen hand.
De gudlösas rådslag
är fjärran från mig.
17 Hur ofta slocknar
de gudlösas lampa?
Hur ofta drabbar dem olycka,
plågor som Gud i vrede
tilldelar dem?
18 Ps 1:4, 35:5, 83:14, Jes 29:5, Hos 13:3. Hur ofta blir de som halm för vinden,
som agnar som stormen för bort?
19 2 Mos 20:5. Ni säger:
"Gud sparar hans straff
till barnen."
Låt honom straffa honom själv,
så att han får känna det.
20 Ps 75:9, Jer 25:15f. Låt den gudlöse få se sitt fall
med egna ögon,
låt honom få dricka
den Allsmäktiges vrede.
21 Frågar han efter sin familj
när han är borta,
när hans månaders antal är slut?
22 Jes 40:13, Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Kan någon lära Gud förstånd,
han som dömer över de högsta?
23 Den ene dör i sin krafts dagar,
helt sorglös och trygg.
24 Hans kärl är fulla av mjölk,
och märgen i hans ben
har bevarat sin saft.
25 Den andre dör med bedrövad själ,
utan att ha smakat det goda.
26 Job 20:11, Pred 9:2f, Jes 14:11. Tillsammans ligger de i stoftet,
med förruttnelsens maskar
över sig.
27 Se, jag känner era tankar
och era lömska planer mot mig.
28 Ni frågar:
"Vad blev det av stormännens hus,
av tälten där de gudlösa bodde?"
29 Har ni inte frågat dem som har rest,
lyssnar ni inte
till deras vittnesbörd?
30 Den onde skonas på olyckans dag,
han räddas undan vredens dag.
31 Vem säger honom rakt i ansiktet
hur han lever,
vem straffar honom
för vad han har gjort?
32 När han har förts till graven
vakar man vid gravkullen.
33 Dalens mylla är ljuvlig för honom,
alla människor följer honom
och otaliga har gått före honom.
34 Job 16:2. Hur tom är inte trösten ni ger mig.
Era svar är bara bedrägeri.
1 Então, respondeu Jó:
2 Ouvi atentamente as minhas palavras;
seja isso a consolação que me quereis dar.
3 Permiti-me que eu também fale;
e, havendo eu falado, Jó 11.3;17.2zombai.
4 É, porventura, do homem Jó 7.11, ref.que eu me queixo?
Jó 6.11Não tenho motivo de me impacientar?
5 Olhai para mim, e pasmai,
Jó 13.5;29.9;40.4;Jz 18.19e ponde a mão sobre a vossa boca.
6 Mesmo de pensar nisso, me perturbo,
Sl 55.5e o horror apodera-se da minha carne.
7 Por que Jó 9.24, ref.;Sl 73.3;Jr 12.1;Hc 1.13vivem os iníquos,
se envelhecem e Jó 12.19, ref.se robustecem em poder?
8 Sl 17.14Seus filhos estabelecem-se com eles à sua vista,
e os seus descendentes, diante dos seus olhos.
9 As suas casas Jó 12.6, ref.estão livres de medo,
e a vara de Deus não cai sobre eles.
10 O seu touro gera e não falha;
pare a sua vaca e não aborta.
11 Fazem sair a seus filhos como um rebanho,
e os seus pequenos saltam e brincam.
12 Cantam ao som do tamboril e da harpa
e regozijam-se ao som da flauta.
13 Jó 21.23;36.11Passam os seus dias em prosperidade
e, num momento, descem ao Sheol.
14 Contudo, disseram a Deus:
Jó 22.17Retira-te de nós,
pois não desejamos conhecer os teus caminhos.
15 Que é o Todo-Poderoso, para que o sirvamos?
Jó 22.17;34.9Que nos aproveitará, se lhe dirigirmos orações?
16 Eis que não está nas mãos deles a sua prosperidade.
Longe de mim Jó 22.18o conselho dos iníquos!
17 Quantas vezes sucede que se apaga Jó 18.5-6a lâmpada dos iníquos?
Que lhes sobrevém Jó 31.2-3a calamidade?
Que Deus, na sua ira, lhes distribui dores?
18 Que eles são como a Jó 13.25;Sl 83.13palha diante do vento
e como a Sl 1.4;35.5;Is 17.13;Os 13.3pragana que a tempestade leva?
19 Êx 20.5;Jr 31.29;Ez 18.2Deus, dizeis vós, reserva a iniquidade do pai para seus filhos,
mas é a ele mesmo que Deus deveria punir, para que o sinta.
20 Vejam os Nm 14.28-32;Jr 31.30;Ez 18.4seus próprios olhos a sua destruição,
Sl 60.3;Is 51.17;Jr 25.15;Ap 14.10e beba ele do furor do Todo-Poderoso.
21 Pois que se lhe dá a ele da sua casa depois de morto,
quando lhe for cortado o número dos seus meses?
22 Acaso, a Deus Jó 35.11;36.22;Is 40.14;Rm 11.34ensinará alguém ciência,
desde que é ele quem Jó 4.18;15.15;Sl 82.1julga os que são elevados?
23 Um Jó 21.13;20.11morre em seu pleno vigor,
inteiramente sossegado e tranquilo;
24 com os seus baldes cheios de leite
e a Pv 3.8medula dos seus ossos umedecida;
25 outro, porém, morre em amargura de alma
e nunca prova o bem;
26 Jó 3.13, ref.;20.11;Ec 9.2dormem juntamente no pó,
cobrem-nos Jó 24.20;Is 14.11os vermes.
27 Eis que conheço os vossos pensamentos
e os desígnios que injustamente imaginais contra mim.
28 Pois dizeis: Onde está a casa Jó 1.3;31.37do príncipe?
Onde está a Jó 8.22, ref.;18.21tenda em que moravam os iníquos?
29 Porventura, não tendes interrogado aos viandantes?
E desconheceis os fatos da sua experiência:
30 que Jó 20.29, ref.;Pv 16.4;2Pe 2.9os homens maus são poupados no dia da calamidade,
que são protegidos no Jó 21.17,20;40.11dia do furor?
31 Quem lhe lançará no rosto o seu caminho?
Quem lhe dará o pago do que fez?
32 Contudo, ele é levado para a sepultura,
e vigiam-lhe o túmulo.
33 Jó 3.22;17.16Os torrões do vale lhe são leves,
Jó 3.19;24.24e todos os homens o imitarão,
como ele o fez aos inumeráveis predecessores.
34 Como, pois, me Jó 16.2ofereceis consolações vãs,
visto que das vossas respostas só resta a falsidade?