1 Men Job, hör nu mina ord,

lyssna till allt jag har att säga!

2 Se, jag öppnar nu mina läppar,

min tunga talar i min mun.

3 Mina ord kommer

från ett uppriktigt hjärta,

det jag förstår ska jag ärligt säga.

4 Guds Ande har gjort mig,

den Allsmäktiges livsande

ger mig liv.

5 Svara mig om du kan,

träd fram inför mig,

gör dig redo.

6 *1 Mos 2:7, Job 4:19, 10:9, 31:15, Pred 12:7. Se, inför Gud är vi båda lika,

också jag är formad av lera.

7 Se, rädsla för mig

behöver inte skrämma dig,

och min myndighet

ska inte trycka ner dig.

8 Men du sade inför mina öron,

så lydde orden jag hörde:

9 *Job 9:21, 10:7, 16:17, 23:10, 27:5f. "Jag är ren och utan synd,

jag är fläckfri och utan skuld.

10 *Job 13:24, 16:9, 19:11. Men se, han vill ansätta mig,

han räknar mig som sin fiende.

11 *Job 13:27. Han sätter mina fötter i stocken,

han vaktar på alla mina vägar."

12 Där har du inte rätt, svarar jag dig,

för Gud är större än en människa.

13 *Jes 40:13. Hur kan du förebrå honom

att han inte ger ett enda ord till svar*33:13ger ett enda ord till svarAnnan översättning: "ger för sin sak".?

14 Gud talar både en och två gånger,

utan att man bryr sig om det.

15 I drömmen, i en syn om natten,

när sömnen fallit tung

över människorna

och de slumrar i sin bädd,

16 *Job 36:10, 15. då öppnar han människornas öron

och bekräftar*33:16bekräftarAndra handskrifter (Septuaginta): "skrämmer dem med". deras tuktan

17 för att hindra människan

från en ogärning

och hålla henne borta från högmod.

18 Han bevarar hennes själ från graven

och hennes liv

från att falla för svärd.

19 *Job 30:17, Ps 38:4. Hon tuktas med plågor

på sin sjukbädd

och med ständiga smärtor i benen.

20 Hennes sinne äcklas av mat,

hennes själ vid den föda

hon älskade.

21 Hennes kött tärs bort

tills inget finns kvar,

hennes ben blottas

som förr inte syntes.

22 Hennes själ närmar sig graven,

hennes liv dödens makter.

23 *Hebr 1:14. Om det finns en ängel hos henne,

en medlare, en av tusen,

som förkunnar för människan

vad som är rätt,

24 då förbarmar sig Gud över henne

och säger:

"Rädda henne

från att fara ner i graven,

jag har funnit lösen för henne."

25 *2 Kung 5:14, Ps 103:5. Då får hennes kropp

ny ungdomskraft,

hon blir på nytt

som i sin ungdoms dagar.

26 *Job 22:27, Ps 50:15, Jes 58:9. Hon ber till Gud

och han har behag till henne,

hon får se hans ansikte med jubel.

Och Gud återger människan

hennes rättfärdighet.

27 Hon ska sjunga inför människorna:

"Jag syndade

och förvrängde det rätta,

men jag fick inte vad jag förtjänade.

28 Han friköpte min själ

från att hamna i fördärvet,

och mitt liv ska se ljuset."

29 Se, allt detta gör Gud

med en människa,

både två och tre gånger,

30 *Ps 56:14, 103:4. för att återföra hennes själ

från graven

och låta livets ljus stråla över henne.

31 Ge akt, Job, och lyssna på mig!

Var stilla, så att jag får tala.

32 Men har du något att säga,

så svara mig, tala,

för jag vill gärna ge dig rätt.

33 Om inte, lyssna då till mig.

Var stilla, jag ska lära dig vishet.

1 Todavia, peço-te, Jó, que ouças o meu discurso

e que dês ouvidos a todas as minhas palavras.

2 Eis que, agora, abro a minha boca,

e, em minha boca, fala a minha língua.

3 As minhas palavras vão mostrar que é reto o meu coração!

Os meus lábios falarão *Jó 6.28;27.4;36.4com sinceridade o que sabem.

4 *Jó 10.3, ref.;32.8O Espírito de Deus me fez,

e *Jó 27.3o assopro do Todo-Poderoso me dá vida.

5 Se puderes, *Jó 33.32responde-me;

põe as tuas palavras em ordem diante de mim, apresenta-te.

6 Eis que, diante de Deus, sou o que tu és;

eu também sou formado do *Jó 4.19, ref.barro.

7 Eis que não inspiro terror que te amedronte,

nem será pesada sobre ti a minha mão.

8 Na verdade, disseste aos meus ouvidos,

e ouvi o som das tuas palavras:

9 Estou *Jó 6.10;9.21;10.7;13.18;16.17limpo, *Jó 7.21;13.23;14.17sem transgressão;

sou inocente, e *Jó 10.14não há em mim iniquidade.

10 Eis que Deus procura motivos de inimizade comigo

e *Jó 13.24me considera como o seu inimigo;

11 *Jó 13.27põe no tronco os meus pés

e observa todas as minhas veredas.

12 Eu te responderei que, nisso, não tens razão,

pois Deus é maior do que o homem.

13 Queres *Jó 40.2;Is 45.9contender com ele,

porque ele não dá conta dos seus atos.

14 Entretanto, *Jó 33.29;40.5;Sl 62.11Deus fala de um modo

e ainda de outro modo, sem que o homem lhe atenda.

15 *Jó 33.15-18;4.12-17Em sonho, em visão noturna,

quando cai sono profundo sobre os homens,

e dormem na cama,

16 então, lhes *Jó 36.10,15abre os ouvidos

e lhes sela a instrução,

17 para apartar o homem do seu mau propósito

e escondê-lo da soberba;

18 *Jó 33.22,24,28,30para guardar da cova a sua alma

e que a sua vida não pereça *Jó 15.22, ref.pela espada.

19 É castigado no seu leito *Jó 30.17com dores

e, com luta constante, nos seus ossos.

20 De modo que a sua vida *Jó 3.24;6.7;Sl 107.18abomina o pão,

e a sua alma, a comida apetecível.

21 Consome-se *Jó 16.8a sua carne, de maneira que desaparece,

e *Jó 19.20;Sl 22.17os seus ossos, que não se viam, se descobrem.

22 *Jó 33.18,28A sua alma aproxima-se da cova,

e a sua vida, dos mensageiros da morte.

23 Se houver com ele um anjo,

*Gn 40.8um intérprete, um entre mil,

para mostrar ao homem qual é o seu dever,

24 então, Deus se compadece dele e diz ao anjo:

Livra-o, *Jó 33.18,28;Is 38.17para que não desça à cova;

acabo de achar *Jó 36.18;Sl 49.7resgate.

25 A sua carne faz-se mais fresca do que a duma criança;

ele torna aos dias da sua mocidade.

26 Ele *Jó 22.27;34.28ora a Deus, e Deus lhe é propício,

de modo *Jó 22.26que lhe vê o rosto com júbilo

e lhe restitui a sua justiça.

27 *Jó 8.21Canta diante dos homens e diz:

*2Sm 12.13;Lc 15.21Pequei, e perverti o que era reto,

e não fui punido como merecia.

28 Deus resgatou a minha alma da cova,

e a minha vida *Jó 22.28, ref.verá a luz.

29 Eis que *Ef 1.11;Fp 2.13tudo isso faz Deus

duas e três vezes ao homem,

30 *Jó 33.18para reconduzir da cova a sua alma,

a fim de que seja iluminado com a luz dos viventes.

31 Atende, Jó, ouve-me;

cala-te, e eu falarei.

32 Se tens alguma coisa que dizer, responde-me;

fala, porque gostaria de te dar razão.

33 Se não, escuta-me;

cala-te, e eu te ensinarei a sabedoria.