2 Crônicas 28

1 Achaz était âgé de vingt ans quand il devint roi, et il régna seize ans à Jérusalem. Il ne fit point ce qui est droit aux y eux de l’Éternel, comme David, son père.

2 Il suivit la voie des rois d’Israël; et il fit même des images de fonte pour les Baals.

3 Il fit des encensements dans la vallée du fils de Hinnom, et il brûla ses fils au feu, selon les abominations des nations que l’Éternel avait chassées devant les enfants d’Israël.

4 Il sacrifiait aussi et faisait des encensements dans les hauts lieux, sur les collines, et sous tout arbre verdoyant.

5 Et l’Éternel son Dieu le livra entre les mains du roi de Syrie; et les Syriens le battirent et lui prirent un grand nombre de prisonniers, qu’ils emmenèrent à Damas. Il fut aussi livré entre les mains du roi d’Israël, qui lui fit essuyer une grande défaite.

6 Car Pékach, fils de Rémalia, tua en un seul jour, en Juda, cent vingt mille hommes, tous vaillants hommes, parce qu’ils avaient abandonné l’Éternel, le Dieu de leurs pères.

7 Et Zicri, homme vaillant d’Éphraïm, tua Maaséja, fils du roi, et Azrikam, qui avait la conduite de la maison, et Elkana, le second après le roi.

8 Et les enfants d’Israël emmenèrent prisonniers, deux cent mille de leurs frères, tant femmes que fils et filles; ils firent aussi sur eux un grand butin, et ils emmenèrent le butin à Samarie.

9 Or un prophète de l’Éternel, nommé Oded, était là; il sortit au-devant de cette armée, qui revenait à Samarie, et leur dit: Voici, l’Éternel, le Dieu de vos pères, étant indigné contre Juda, les a livrés entre vos mains, et vous les avez tués avec une fureur qui est parvenue jusqu’aux cieux.

10 Et maintenant, vous prétendez vous assujettir, pour serviteurs et pour servantes, les enfants de Juda et de Jérusalem! Mais n’est-ce pas vous, surtout, qui êtes coupables envers l’Éternel, votre Dieu?

11 Maintenant écoutez-moi, et remmenez les prisonniers que vous avez faits parmi vos frères; car l’ardeur de la colère de l’Éternel est sur vous.

12 Alors quelques-uns des chefs des enfants d’Éphraïm, Azaria, fils de Jochanan, Bérékia, fils de Meshillémoth, Ézéchias, fils de Shallum, et Amasa, fils de Hadlaï, s’élevèrent contre ceux qui revenaient de l’armée,

13 Et leur dirent: Vous ne ferez point entrer ici ces prisonniers; car, pour nous rendre coupables devant l’Éternel, vous voulez ajouter à nos péchés et à notre culpabilité; car nous sommes déjà très coupables, et l’ardeur de la colère est sur Israël.

14 Alors les soldats abandonnèrent les prisonniers et le butin devant les chefs et devant toute l’assemblée.

15 Et ces hommes, qui ont été désignés par leurs noms, se levèrent, prirent les prisonniers, et vêtirent, au moyen du butin, tous ceux d’entre eux qui étaient nus; ils les vêtirent, ils les chaussèrent; ils leur donnèrent à manger et à boire; ils les oignirent, et ils conduisirent sur des ânes tous ceux qui ne pouvaient pas se soutenir, et les menèrent à Jérico, la ville des palmiers, auprès de leurs frères; puis ils s’en retournèrent à Samarie.

16 En ce temps-là, le roi Achaz envoya vers les rois d’Assyrie, afin qu’ils lui donnassent du secours.

17 Les Édomites étaient encore venus, avaient battu Juda, et emmené des prisonniers.

18 Les Philistins s’étaient aussi jetés sur les villes de la plaine et du midi de Juda; et ils avaient pris Beth-Shémèsh, Ajalon, Guédéroth, Soco et les villes de son ressort, Thimna et les villes de son ressort, Guimzo et les villes de son ressort, et ils y habitaient.

19 Car l’Éternel avait abaissé Juda, à cause d’Achaz, roi d’Israël, parce qu’il avait relâché tout frein en Juda, et qu’il avait grandement péché contre l’Éternel.

20 Or Thilgath-Pilnéser, roi d’Assyrie, vint vers lui; mais il l’opprima, bien loin de le fortifier.

21 Car Achaz dépouilla la maison de l’Éternel, la maison du roi et celle des principaux du peuple, pour faire des présents au roi d’Assyrie, mais sans en retirer secours.

22 Et dans le temps de sa détresse, il continua à pécher contre l’Éternel. C’était toujours le roi Achaz.

23 Il sacrifia aux dieux de Damas qui l’avaient frappé, et il dit: Puisque les dieux des rois de Syrie leur viennent en aide, je leur sacrifierai, afin qu’ils me soient en aide. Mais ils furent cause de sa chute et de celle de tout Israël.

24 Or Achaz rassembla les vases de la maison de Dieu, et il mit en pièces les vases de la maison de Dieu. Il ferma les portes de la maison de l’Éternel, et se fit des autels dans tous les coins de Jérusalem.

25 Et il fit des hauts lieux dans chaque ville de Juda, pour faire des encensements à d’autres dieux; et il irrita l’Éternel, le Dieu de ses pères.

26 Quant au reste de ses actions, et de toutes ses voies, les premières et les dernières, voici, elles sont écrites dans le livre des rois de Juda et d’Israël.

27 Puis Achaz s’endormit avec ses pères, et on l’ensevelit dans la cité, à Jérusalem; car on ne le mit point dans les tombeaux des rois d’Israël; et Ézéchias, son fils, régna à sa place.

Ahas kung i Juda

1 *2 Kung 16:1f. Ahas var tjugo år när han blev kung, och han regerade sexton år*28:1Ahas … sexton årCa 732-715 f Kr, samregent med sin far Jotam redan från 735 f Kr. Ahas betyder "griper". Ett avtryck av hans personliga sigill finns bevarat, med orden "Ahas, Jotams son, kung av Juda". Se även 2 Kung 16. i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Herrens ögon så som hans fader David, 2 utan vandrade på samma väg som Israels kungar. Han gjorde också gjutna avgudabilder åt baalerna. 3 *5 Mos 18:9f, 1 Kung 14:24, 2 Krön 33:2, 6, Jer 7:30f, 19:2f. Själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände sina barn i eld efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 4 *1 Kung 14:23, 2 Kung 17:10. Och han bar fram offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.

Krig mot Aram och Israel

5 *2 Krön 24:24, Jes 7:1. Därför gav Herren hans Gud honom i den arameiske kungens*28:5den arameiske kungenResin, som troligen invaderade år 735 f Kr och sedan dödades 732 f Kr (2 Kung 16:9). Jesaja förkunnade tröst och vägledning in i denna situation (Jes 7-8). hand. De besegrade honom och tog många av hans folk till fånga och förde dem till Damaskus. Ahas blev överlämnad åt Israels kung som tillfogade honom ett stort nederlag. 6 *2 Kung 16:5. Peka, Remaljas son, dödade 120 000 man av Juda på en enda dag, alla stridsdugliga män. Det blev så därför att de hade övergett Herren, sina fäders Gud. 7 Och Sikri, en tapper man från Efraim, dödade kungasonen Maaseja, slottsfursten Asrikam och Elkana, kungens närmaste man. 8 Och Israels barn tog bland sina bröder 200 000 fångar, nämligen deras hustrur, söner och döttrar. Dessutom tog de ett stort byte från dem och förde bytet till Samaria.

Profeten Oded

9 Men där fanns en Herrens profet som hette Oded. Han gick ut mot hären när den kom till Samaria och sade till dem: "Se, i sin vrede över Juda har Herren, era fäders Gud, gett dem i er hand, men ni har dödat dem med ett raseri som har nått upp till himlen. 10 Och nu tänker ni underkuva Juda och Jerusalems folk för att göra dem till slavar och slavinnor åt er. Har ni då inte hos er nog med skuld mot Herren er Gud? 11 Hör därför på mig: Sänd tillbaka fångarna som ni har tagit från era bröder, för Herrens vrede är över er."

12 Några av huvudmännen bland Efraims barn, nämligen Asarja, Johanans son, Berekja, Meshillemots son, Hiskia, Shallums son, och Amasa, Hadlajs son, stod då upp och gick emot dem som kom från kriget 13 och sade till dem: "Ni ska inte föra in dessa fångar hit, för ni drar skuld över oss inför Herren, och ni ökar på våra synder och vår skuld ännu mer. Vår skuld är ju redan stor nog, och brinnande vrede är över Israel."

14 Då lämnade krigsfolket ifrån sig fångarna och bytet inför furstarna och hela församlingen. 15 *5 Mos 34:3, Ords 15:21f, Rom 12:20. Männen som nämnts vid namn stod upp och tog sig an fångarna. Alla som var utan kläder bland dem klädde de upp med vad de hade tagit som byte. De gav dem kläder och skor, mat och dryck, och smorde dem med olja, och alla som inte orkade gå lät de sätta sig upp på åsnor och förde dem så till Jeriko, Palmstaden, till deras bröder där. Sedan vände de tillbaka till Samaria.

16 *2 Kung 16:7f. Vid samma tid sände kung Ahas bud till kungarna i Assyrien med begäran om hjälp, 17 för utöver allt annat hade edomiterna återigen kommit och slagit Juda och tagit fångar. 18 Och filisteerna hade fallit in i städerna i Juda lågland och Negev och hade tagit Bet-Shemesh, Ajalon, Gederot, Soko med underlydande orter, Timna med underlydande orter och Gimso med underlydande orter och bosatt sig i dem. 19 Herren ville förödmjuka Juda på grund av Ahas, den israelitiske kungen, därför att han var orsak till lössläppthet i Juda och var trolös mot Herren. 20 Men kung Tiglat-Pileser av Assyrien drog emot honom och ansatte honom i stället för att ge honom stöd. 21 Trots att Ahas plundrade Herrens hus, kungapalatset och furstarna och gav det till Assyriens kung*28:21gav det till Assyriens kungAhas tribut bekräftas i en inskription hos Tiglat-Pileser III., hjälpte det honom inte.

Ahas synder

22 I sin nöd syndade denne kung Ahas ännu mer genom trolöshet mot Herren. 23 *2 Kung 16:10f. Han offrade nämligen åt gudarna i Damaskus, de som hade besegrat honom, för han tänkte: "Eftersom de arameiska kungarnas gudar har hjälpt dem, ska jag offra åt dem så att de hjälper mig." Men i stället var det dessa som fick honom och hela Israel på fall. 24 *2 Kung 16:17. Och Ahas samlade ihop de kärl som fanns i Guds hus och bröt sönder kärlen i Guds hus, stängde igen dörrarna till Herrens hus och gjorde sig altaren i varje gathörn*28:24altaren i varje gathörnTroligen efter erövrarnas förebild (jfr 2 Kung 16:10f). Babel sägs ha haft hundratals små utomhusaltaren åt fruktbarhetsgudinnan Ishtar och dödsguden Nergal. i Jerusalem. 25 I var och en av Juda städer uppförde han offerhöjder för att tända offereld åt andra gudar. På så sätt väckte han Herrens, sina fäders Guds, vrede.

26 *2 Kung 16:19f. Vad som mer finns att säga om honom och om allt som han företog sig, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar. 27 *2 Krön 21:20, 24:25. Ahas gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Jerusalem inne i staden, för de lade honom inte i Israels kungars gravar. Hans son Hiskia blev kung efter honom.