2 Crônicas 35

1 Or Josias célébra la pâque à l’Éternel, à Jérusalem, et on immola la pâque, le quatorzième jour du premier mois.

2 Et il établit les sacrificateurs dans leurs charges, et les encouragea au service de la maison de l’Éternel.

3 Il dit aussi aux Lévites qui enseignaient tout Israël, et qui étaient consacrés à l’Éternel: Mettez l’arche sainte dans la maison que Salomon, fils de David, roi d’Israël, a bâtie. Vous n’avez plus à la porter sur l’épaule; maintenant, servez l’Éternel, votre Dieu, et son peuple d’Israël.

4 Tenez-vous prêts, selon les maisons de vos pères, selon vos divisions, suivant l’écrit de David, roi d’Israël, et suivant l’écrit de Salomon, son fils;

5 Tenez-vous dans le sanctuaire, selon les classes des maisons des pères, pour vos frères, les enfants du peuple, et selon le partage de la maison des pères des Lévites.

6 Immolez la pâque, sanctifiez-vous, et préparez-la pour vos frères, en faisant selon la parole de l’Éternel prononcée par Moïse.

7 Et Josias fit aux gens du peuple, à tous ceux qui se trouvaient là, un présent de menu bétail, en agneaux et en chevreaux, au nombre de trente mille, le tout pour faire la pâque, et de trois mille bœufs; cela fut pris sur les biens du roi.

8 Et ses chefs firent un présent volontaire au peuple, aux sacrificateurs et aux Lévites. Hilkija, Zacharie et Jéhiel, princes de la maison de Dieu, donnèrent aux sacrificateurs, pour faire la pâque, deux mille six cents agneaux, et trois cents bœufs.

9 Conania, Shémaja et Nathanaël, ses frères, et Hashabia, Jéïel et Jozabad, chefs des Lévites, en présentèrent cinq mille aux Lévites pour faire la pâque, et cinq cents bœufs.

10 Le service étant préparé, les sacrificateurs se tinrent à leurs places, ainsi que les Lévites suivant leurs divisions, selon le commandement du roi.

11 Puis on immola la pâque; et les sacrificateurs répandaient le sang reçu des mains des Lévites, et les Lévites dépouillaient les victimes.

12 Ils mirent à part les holocaustes, pour les donner aux gens du peuple, suivant les divisions des maisons de leurs pères, afin de les offrir à l’Éternel, selon qu’il est écrit au livre de Moïse; ils firent de même pour les bœufs.

13 Et ils firent cuire la pâque au feu, selon l’ordonnance; et ils firent cuire les choses consacrées, dans des chaudières, des chaudrons et des poêles; et ils s’empressaient de les distribuer à tous les gens du peuple.

14 Ensuite ils apprêtèrent ce qui était pour eux et pour les sacrificateurs; car les sacrificateurs, enfants d’Aaron, furent occupés jusqu’à la nuit à offrir les holocaustes et les graisses; c’est pourquoi, les Lévites apprêtèrent ce qu’il fallait pour eux et pour les sacrificateurs, enfants d’Aaron.

15 Or les chantres, enfants d’Asaph, étaient à leur place, selon le commandement de David, d’Asaph, d’Héman et de Jéduthun, le Voyant du roi; et les portiers étaient à chaque porte. Ils n’eurent pas à interrompre leur service, car les Lévites, leurs frères, apprêtaient ce qui était pour eux.

16 Ainsi, tout le service de l’Éternel fut organisé en ce jour-là, pour faire la pâque, et pour offrir les holocaustes sur l’autel de l’Éternel, selon le commandement du roi Josias.

17 Les enfants d’Israël qui s’y trouvèrent, célébrèrent donc la pâque, en ce temps-là, et la fête des pains sans levain, pendant sept jours.

18 On n’avait point célébré de pâque semblable en Israël, depuis les jours de Samuel, le prophète; et aucun des rois d’Israël n’avait célébré une pâque pareille à celle que célébrèrent Josias, les sacrificateurs et les Lévites, tout Juda et Israël, qui s’y trouvèrent avec les habitants de Jérusalem.

19 Cette pâque fut célébrée la dix-huitième année du règne de Josias.

20 Après tout cela, quand Josias eut réparé le temple, Néco, roi d’Égypte, monta pour faire la guerre à Carkémish, sur l’Euphrate; et Josias sortit à sa rencontre.

21 Mais Néco lui envoya des messagers, pour lui dire: Qu’y a-t-il entre moi et toi, roi de Juda? Ce n’est pas à toi que j’en veux aujourd’hui, mais à une maison avec laquelle je suis en guerre; et Dieu m’a dit de me hâter. Cesse de t’opposer à Dieu, qui est avec moi, de peur qu’il ne te détruise.

22 Cependant Josias ne voulut point se détourner de lui; il se déguisa pour combattre contre lui; et il n’écouta pas les paroles de Néco, qui procédaient de la bouche de Dieu. Il vint donc pour combattre, dans la plaine de Méguiddo.

23 Et les archers tirèrent sur le roi Josias; et le roi dit à ses serviteurs: Emportez-moi, car je suis fort blessé.

24 Et ses serviteurs l’emportèrent du char, le mirent sur un second char qu’il avait, et le menèrent à Jérusalem, et il mourut. Puis il fut enseveli dans les tombeaux de ses pères, et tous ceux de Juda et de Jérusalem pleurèrent Josias.

25 Jérémie fit aussi une complainte sur Josias; et tous les chantres et toutes les chanteuses ont parlé de Josias dans leurs complaintes, jusqu’à ce jour, et on en a fait une coutume en Israël. Voici, ces choses sont écrites dans les complaintes.

26 Le reste des actions de Josias, et ses œuvres de piété, conformes à ce qui est écrit dans la loi de l’Éternel,

27 Ses premières et ses dernières actions, sont écrites dans le livre des rois d’Israël et de Juda.

Josia firar påskhögtiden

1 *2 Mos 12:6, 2 Kung 23:21f, 2 Krön 30:1f. Josia firade Herrens påsk i Jerusalem. Man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden. 2 Han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i Herrens hus. 3 *4 Mos 7:9. Han sade till leviterna som undervisade hela Israel och som var helgade åt Herren: "Sätt den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels kung, har byggt. Den ska inte mer vara en börda på era axlar. Tjäna nu Herren er Gud och hans folk Israel. 4 Gör er redo efter era familjer, i era avdelningar, så som Israels kung David och hans son Salomo har föreskrivit. 5 Ställ upp er i helgedomen, ordnade efter era bröders familjer i hela folket, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på varje grupp. 6 Slakta påskalammet och helga er och tillaga det för era bröder. Gör efter Herrens ord genom Mose."

7 *2 Krön 30:24. Och Josia offrade småboskap för hela folket, dels lamm och dels killingar, 30 000 djur, allt till påskoffer åt dem som var närvarande, samt tjurar, 3 000 djur. Detta togs från kungens privata egendom. 8 Hans furstar gav också av fri vilja offergåvor åt folket och åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gav åt prästerna 2 600 lamm och killingar samt tjurar, 300 djur, till påskoffer. 9 Och Konanja med Shemaja och Netanel, hans bröder, samt Hashabja, Jegiel och Josabad, de främsta bland leviterna, gav som offergåva åt leviterna 5 000 lamm och killingar till påskoffer, samt dessutom tjurar, 500 djur. 10 På så sätt blev det ordnat för gudstjänsten.

Prästerna och leviterna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och efter sina avdelningar, som kungen hade befallt. 11 *2 Krön 29:22, 34, 30:16. De slaktade påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som räcktes åt dem, medan leviterna flådde lammen. 12 *3 Mos 3:14f. Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt folket efter deras familjer, för att de skulle offra dem åt Herren, så som det var föreskrivet i Mose bok. På samma sätt gjorde de också med tjurarna. 13 *2 Mos 12:8f. Och de stekte påskalammet på eld på föreskrivet sätt. Men köttet från gemenskapsoffret kokade de i grytor, pannor och kittlar och skyndade sig att dela ut det till allt folket. 14 Sedan lagade de till åt sig själva och åt prästerna, för prästerna, Arons söner, var upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena. Därför måste leviterna laga till både åt sig själva och åt prästerna, Arons söner. 15 *1 Krön 25:1f. Sångarna, Asafs ättlingar, stod på sin plats, som David, Asaf, Heman och kungens siare Jedutun hade befallt, och dörrvakterna stod var och en vid sin port. De behövde inte gå ifrån sin tjänstgöring, eftersom deras bröder leviterna lagade till åt dem.

16 Så blev den dagen allt ordnat för Herrens tjänst, så att man firade påskhögtid och offrade brännoffer på Herrens altare, så som kung Josia hade befallt. 17 *2 Krön 30:21. De av Israels barn som var närvarande höll nu påskhögtid och det osyrade brödets högtid i sju dagar. 18 *2 Kung 23:21, 2 Krön 30:26. En påskhögtid som denna hade inte firats i Israel sedan profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar hade hållit en sådan påskhögtid som nu firades av Josia med prästerna och leviterna, hela Juda och dem av Israel som var närvarande samt Jerusalems invånare. 19 I Josias artonde regeringsår hölls denna påskhögtid.

Josia dör vid Megiddo

20 *2 Kung 23:29f. Efter allt detta, när Josia hade fått templet i ordning, drog Egyptens kung Neko*35:20Egyptens kung NekoNeko II (610-595 f Kr) ville år 609 hjälpa de sista kvarvarande assyrierna i Harran i norra Syrien, som var trängda av babylonierna efter Nineves fall 612 f Kr (se Nahums bok). Josia stödde babylonierna liksom hans farfar Hiskia (2 Kung 20:12 med not). upp för att strida vid Karkemish som ligger vid Eufrat. Josia drog ut mot honom.

21 Då skickade Neko bud till honom och sade: "Vad har jag med dig att göra, du Juda kung? Det är inte mot dig jag kommer i dag, utan mot den fiende jag är i krig med. Gud har befallt mig att skynda. Sluta stå emot Gud, som är med mig! Akta dig så att han inte förgör dig."

22 Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick ut för att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord som kom från Guds mun. De drabbade samman i Megiddopasset.*35:22MegiddopassetDet talas i Upp 16:16 om en framtida drabbning här vid "Harmagedon".23 *1 Kung 22:34, 2 Krön 18:33. Bågskyttarnas skott träffade kung Josia, och kungen sade till sina män: "Bär bort mig! Jag är svårt sårad."

24 *Sak 12:11f. Då bar hans män bort honom från vagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem. Och han dog och blev begravd där hans fäder var begravda. Hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.

25 *2 Sam 1:17. Och Jeremia sjöng en sorgesång*35:25Jeremia sjöng en sorgesångSenare skrev Jeremia också Klagovisorna (jfr Klag 4:20). Sorgen över Josia, den siste rättfärdige kungen, var ett starkt minne även hundra år senare (Sak 12:11). över Josia. Alla sångare och sångerskor talade om Josia i sina sorgesånger och gör det än i dag. Dessa sånger blev allmänt sjungna i Israel, och de finns upptecknade bland "Sorgesångerna".

26 Vad som mer finns att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde enligt det som var skrivet i Herrens lag, 27 och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar.