1 Abija s’endormit avec ses pères, et on l’ensevelit dans la cité de David; et Asa son fils régna à sa place. De son temps, le pays fut en repos pendant dix ans.
2 Asa fit ce qui est bon et droit aux yeux de l’Éternel, son Dieu.
3 Il ôta les autels étrangers et les hauts lieux; il brisa les statues et mit en pièces les emblèmes d’Ashéra.
4 Et il recommanda à Juda de rechercher l’Éternel, le Dieu de leurs pères, et de pratiquer la loi et les commandements.
5 Il ôta de toutes les villes de Juda les hauts lieux et les colonnes consacrées au soleil. Et le royaume fut en repos devant lui.
6 Il bâtit des villes fortes en Juda; car le pays fut en repos; et pendant ces années-là il n’y eut point de guerre contre lui, parce que l’Éternel lui donna du repos.
7 Et il dit à Juda: Bâtissons ces villes, et environnons-les de murailles, de tours, de portes et de barres; le pays est encore devant nous, parce que nous avons recherché l’Éternel notre Dieu; nous l’avons recherché, et il nous a donné du repos de tous côtés. Ainsi ils bâtirent et prospérèrent.
8 Or Asa avait une armée de trois cent mille hommes de Juda, portant le grand bouclier et la lance, et de deux cent quatre-vingt mille de Benjamin, portant le petit bouclier et tirant de l’arc, tous vaillants guerriers.
9 Mais Zérach, l’Éthiopien, sortit contre eux avec une armée d’un million d’hommes, et de trois cents chars; et il vint jusqu’à Marésha.
10 Et Asa alla au-devant de lui, et ils se rangèrent en bataille dans la vallée de Tséphatha, près de Marésha.
11 Alors Asa cria à l’Éternel son Dieu, et dit: Éternel! Tu ne fais point de différence pour aider, que l’on soit nombreux ou sans force! Aide-nous, Éternel, notre Dieu! car nous nous sommes appuyés sur toi, et nous sommes venus en ton nom contre cette multitude. Tu es l’Éternel, notre Dieu: que l’homme ne prévale pas contre toi!
12 Et l’Éternel frappa les Éthiopiens devant Asa et devant Juda; et les Éthiopiens s’enfuirent.
13 Asa et le peuple qui était avec lui, les poursuivirent jusqu’à Guérar, et il tomba tant d’Éthiopiens, qu’ils ne purent se remettre; car ils furent écrasés devant l’Éternel et son armée, et on emporta un fort grand butin.
14 Ils frappèrent toutes les villes autour de Guérar, car la terreur de l’Éternel était sur elles; et ils pillèrent toutes ces villes, car il s’y trouvait beaucoup de butin.
15 Ils frappèrent aussi les tentes des troupeaux, et emmenèrent des brebis et des chameaux en abondance; puis ils retournèrent à Jérusalem.
1 1 Kung 15:8. Abia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa14:1AsaBetyder kanske "läkare" eller "myrten". Regerade ca 911-870 f Kr (16:13). Se även 1 Kung 15:9f. blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år14:1ro i tio årCa 910-900 f Kr..
Asa blir kung i Juda
2 1 Kung 15:11f. Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon. 3 5 Mos 7:5, 1 Kung 15:12. Han avlägsnade de främmande altarna14:3de främmande altarnaByggdes för Salomos hedniska hustrur (1 Kung 11:7). och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner asherapålarna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden. 5 3 Mos 26:30, 2 Krön 34:4, 7. Ur alla Juda städer tog han bort offerhöjderna och solstoderna.14:5solstodernaAnnan översättning: "rökelsealtarna" (till hedniska avgudar, jfr 30:14). Och riket hade lugn under hans tid.
6 Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro. 7 Han sade därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor."
Så byggde de och hade framgång. 8 Asa hade en här som utgjordes av 300 000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280 000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.
9 Men nubiern Sera14:9nubiern SeraMöjligen farao Sekhemkheperre (Osorkon I), Shishaks son som regerade ca 922-887 f Kr. Hebr. kushí, som oftast betyder "nubier" (från nuvarande Sudan), används i så fall i den allmännare betydelsen "mörkhyad". Ordet tycks annars i 4 Mos 12:1 kunna syfta på midjaniter från nordvästra Saudiarabien, och det kan i så fall handla om en arabisk invasion. drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. 10 Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha14:10MareshaBefäst stad (11:8) nästan 5 mil sydväst om Jerusalem, nära rikets gräns.. 11 Dom 7:2, 7, 1 Sam 14:6. Då ropade Asa till Herren sin Gud: "Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot."
12 2 Krön 16:8. Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. 13 Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.14:12GerarOmråde söder om Gazaremsan, bördigt under biblisk tid (vers 14, 1 Mos 26). Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. 14 2 Krön 17:10. Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. 15 Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.