1 Et Job prit la parole, et dit:
2 Maintenant encore ma plainte est une révolte, et pourtant ma main comprime mes soupirs.
3 Oh! si je savais où le trouver, j’irais jusqu’à son trône,
4 J’exposerais ma cause devant lui, et je remplirais ma bouche de preuves;
5 Je saurais ce qu’il me répondrait, et je comprendrais ce qu’il me dirait.
6 Contesterait-il avec moi dans la grandeur de sa force? Non, seulement il ferait attention à moi.
7 Ce serait alors un juste qui raisonnerait avec lui, et je serais absous pour toujours par mon juge.
8 Voici, si je vais à l’Orient, il n’y est pas; si je vais à l’Occident, je ne le découvre pas.
9 Est-il occupé au Nord, je ne le vois pas. Se cache-t-il au Midi, je ne l’aperçois pas.
10 Il sait la voie que j’ai suivie; qu’il m’éprouve, j’en sortirai comme l’or.
11 Mon pied s’est attaché à ses pas, j’ai gardé sa voie, et je ne m’en suis pas détourné.
12 Je ne me suis point écarté du commandement de ses lèvres, j’ai tenu aux paroles de sa bouche plus qu’à ma provision ordinaire.
13 Mais il n’a qu’une pensée; qui l’en fera revenir? Ce que son âme désire, il le fait.
14 Il achèvera ce qu’il a décidé de moi, et il a dans l’esprit bien d’autres choses pareilles à celle-ci.
15 C’est pourquoi sa présence m’épouvante; quand j’y pense, j’ai peur de lui.
16 Dieu a amolli mon cœur, et le Tout-Puissant m’a épouvanté.
17 Car je n’ai pas été retranché avant l’arrivée des ténèbres, et il n’a pas éloigné de ma face l’obscurité.
Jobs svar på Elifas tredje tal
1 Då tog Job till orda och sade:
2 Också i dag är min klagan bitter.23:2bitterAnnan översättning: "trotsig".
Min hand23:2Min handAndra handskrifter (Septuaginta och Peshitta): "Hans hand". vilar tungt
över mitt suckande.
3 Job 13:3. O, om jag visste
hur jag skulle finna honom,
hur jag kunde komma
till hans boning!
4 Jag skulle lägga fram
min sak inför honom,
fylla min mun med bevis.
5 Jag vill veta
vad han kan svara mig,
begrunda vad han har
att säga mig.
6 Skulle han bekämpa mig
med sin stora makt?
Nej, han skulle lyssna på mig.
7 En rättfärdig skulle då
vara hans motpart,
jag skulle för alltid
bli frikänd av min domare.
8 Job 9:11, 35:14, Ps 75:7. Se, går jag mot öster
är han inte där,
går jag mot väster
finner jag honom inte.
9 Är han verksam i norr
skådar jag honom inte,
vänder han sig åt söder
ser jag honom inte.
10 Job 33:9, Ps 17:3, 1 Petr 1:7. Han vet vilken väg jag har vandrat.
Prövar han mig
ska jag komma fram som guld.
11 Ps 17:5, 44:9. Min fot har hållit fast vid hans spår,
jag har följt hans väg utan att vika av.
12 Job 22:22. Jag har inte övergett
hans läppars bud,
hans muns ord är mig en större skatt
än mitt dagliga bröd.
13 5 Mos 6:4, Ps 115:3, Jes 37:20, 44:6, 8, Dan 4:32. Men han är den ende,
vem kan stå honom emot?
Vad han vill, det gör han.
14 Han fullbordar
vad han beslutat om mig,
och mycket mer av samma slag.
15 Ps 119:120. Därför bävar jag för hans ansikte,
när jag tänker på det
blir jag rädd för honom.
16 Gud har gjort mitt hjärta försagt,
den Allsmäktige
har fått mig att bäva,
17 Job 19:8, Jes 57:1. för jag fick inte förgås
innan mörkret kom,
han dolde inte den svarta natten
för mitt ansikte.