1 J’avais fait un accord avec mes yeux; et comment aurais-je regardé une vierge?
2 Car quelle part Dieu m’aurait-il faite d’en haut, et quel héritage le Tout-Puissant m’aurait-il envoyé des cieux?
3 La calamité n’est-elle pas pour le pervers, et l’adversité pour ceux qui commettent l’iniquité?
4 Ne voit-il pas toute ma conduite, et ne compte-t-il pas tous mes pas?
5 Si j’ai marché dans le mensonge, et si mon pied s’est hâté pour tromper,
6 Que Dieu me pèse dans des balances justes, et il reconnaîtra mon intégrité.
7 Si mes pas se sont détournés de la voie, et si mon cœur a suivi mes yeux, et si quelque souillure s’est attachée à mes mains,
8 Que je sème et qu’un autre mange, et que mes rejetons soient déracinés!
9 Si mon cœur a été séduit par quelque femme, et si j’ai fait le guet à la porte de mon prochain,
10 Que ma femme broie le grain pour un autre, et que d’autres se penchent sur elle!
11 Car c’est là une méchanceté préméditée, une iniquité punie par les juges.
12 C’est un feu qui dévore jusqu’à pleine destruction, qui eût ruiné tous mes biens dans leur racine.
13 Si j’ai méprisé le droit de mon serviteur ou de ma servante, quand ils ont eu des contestations avec moi,
14 Et que ferais-je, quand Dieu se lèvera, et quand il demandera compte, que lui répondrais-je?
15 Celui qui m’a fait dans le sein de ma mère, ne l’a-t-il pas fait aussi? Un même créateur ne nous a-t-il pas formés dans le sein maternel?
16 Si j’ai refusé aux pauvres leur demande, si j’ai laissé se consumer les yeux de la veuve,
17 Si j’ai mangé seul mon morceau, et si l’orphelin n’en a point mangé,
18 Certes, dès ma jeunesse, il a grandi près de moi comme près d’un père, et dès le sein de ma mère, j’ai été le guide de la veuve,
19 Si j’ai vu un homme périr faute de vêtement, et le pauvre manquer de couverture;
20 Si ses reins ne m’ont pas béni, et s’il n’a pas été réchauffé par la toison de mes agneaux;
21 Si j’ai levé ma main contre l’orphelin, parce que je me voyais appuyé à la porte;
22 Que mon épaule tombe de ma nuque, et que mon bras soit cassé et séparé de l’os!
23 Car la frayeur serait sur moi avec la calamité de Dieu, et je ne pourrais pas subsister devant sa majesté.
24 Si j’ai mis dans l’or ma confiance, et si j’ai dit à l’or fin: Tu es ma sécurité;
25 Si je me suis réjoui de ce que ma fortune était grande, et de ce que ma main avait beaucoup acquis;
26 Si, voyant le soleil briller et la lune s’avancer magnifique,
27 Mon cœur a été secrètement séduit, et si ma main a envoyé des baisers
28 (Ce qui est aussi une iniquité punie par le juge, car c’est un reniement du Dieu d’en haut);
29 Si je me suis réjoui du malheur de mon ennemi, si j’ai sauté de joie quand le mal l’a atteint
30 (Je n’ai pas permis à ma langue de pécher en demandant sa mort dans des malédictions);
31 Si les gens de ma maison n’ont pas dit: "Où y a-t-il quelqu’un qui n’ait été rassasié de sa viande? "
32 (L’étranger ne passait pas la nuit dehors; j’ouvrais ma porte au voyageur);
33 Si j’ai caché, comme Adam, mes fautes; si j’ai enfermé mon crime dans mon sein,
34 Parce que je craignais la foule et redoutais le mépris des familles, en sorte que je restais tranquille et n’osais franchir ma porte.
35 Oh! si quelqu’un m’écoutait! Voici ma signature: Que le Tout-Puissant me réponde, et que mon adversaire écrive son mémoire!
36 Je jure que je le porterai sur mon épaule, je me l’attacherai comme une couronne,
37 Je lui déclarerai le nombre de mes pas, je l’aborderai comme un prince.
38 Si ma terre crie contre moi, et si mes sillons pleurent avec elle;
39 Si je mange ses fruits sans l’avoir payée, si je fais rendre l’âme à ses maîtres,
40 Qu’elle produise de l’épine au lieu de froment, et l’ivraie au lieu d’orge! C’est ici la fin des paroles de Job.
1 Matt 5:28f. Jag slöt ett förbund
med mina ögon:
att aldrig se på en ung kvinna.
2 Vilken lott skulle jag annars få
av Gud i höjden,
vilken del av den Allsmäktige
där ovan?
3 Ofärd drabbar ju orättfärdiga,
och olycka ogärningsmän.
4 2 Krön 16:9, Job 23:10, 34:21, Ords 5:21, 15:3, Jer 32:19. Ser inte han mina vägar
och räknar alla mina steg?
5 Har jag umgåtts med lögn,
har min fot varit snar till svek?
6 Job 13:18. Låt honom väga mig på en rättvis våg,
så ska Gud få se att jag är oskyldig.
7 Har mina steg vikit av ifrån vägen,
har mitt hjärta följt mina ögon,
har jag någon fläck på mina händer?
8 3 Mos 26:16, 5 Mos 28:38f. Då får en annan äta vad jag har sått
och mina plantor ryckas upp
med roten.
9 Har mitt hjärta förförts av en kvinna,
har jag stått på lur
vid min nästas dörr?
10 Då får min hustru mala korn
åt en annan
och främmande män ligga
i hennes famn.
11 5 Mos 22:22. Det hade varit
en skamlig handling,
en straffbar synd,
12 en eld som förtär
ända till avgrunden31:12avgrundenHebr. Abaddón (jfr Upp 9:11). Annan översättning: "fördärvet".
och föröder hela min skörd till roten.
13 Har jag kränkt
min tjänares eller tjänarinnas rätt
när de hade någon tvist med mig?
14 Vad skulle jag då göra
när Gud reser sig?
När han ställer mig till svars,
vad skulle jag säga?
15 Ps 139:13, Ords 14:31, 17:5, 22:2, Ef 6:9. Han som skapade mig i moderlivet
skapade ju dem också,
en och samme har berett oss båda
i modersskötet.
16 Har jag nekat de fattiga vad de önskat
eller låtit änkans ögon försmäkta?
17 Jes 58:7. Har jag ensam ätit mitt bröd
utan att den faderlöse
fått äta av det?
18 Nej, från min ungdom
har jag uppfostrat honom
som en far,
och från första stund
har jag tagit mig an änkor.
19 Har jag sett någon förgås utan kläder,
eller en fattig utan något
att skyla sig med?
20 Har inte hans hjärta välsignat mig,
fick han inte värma sig
i ull från mina lamm?
21 Har jag lyft min hand
mot den faderlöse
när jag såg mig ha medhåll i porten31:21medhåll i portenI en process om den rättslöses egendom.?
22 Då får min axel lossna
från min skuldra
och min arm brytas från sin led,
23 då skulle jag frukta Guds straff
och stå maktlös inför hans majestät.
24 Ps 52:9, 62:11, Mark 10:24f, 1 Tim 6:17. Satte jag mitt hopp till guldet,
kallade jag rent guld min trygghet?
25 Ps 62:11, Luk 12:16f. Gladdes jag över
att min rikedom växte
och att min hand samlade
så mycket?
26 Hände det när jag såg
hur solljuset sken
och hur månen skred härligt fram,
27 5 Mos 4:19, Hes 8:16. att mitt hjärta i hemlighet
lät sig förföras
och jag gav dem en handkyss?
28 5 Mos 17:3f. Även det hade varit
en straffbar synd,
för då hade jag förnekat
Gud i höjden.
29 Ord 24:17f. Har jag glatt mig
åt min fiendes olycka,
fröjdat mig
när olyckan drabbade honom?
30 1 Kung 3:11, Matt 5:44, Rom 12:14. Nej, jag lät inte min mun synda
genom att begära hans liv
med en förbannelse.
31 Mitt husfolk kan vittna:
"Alla fick mätta sig
med kött vid hans bord."
32 Rom 12:13, Hebr 13:2, 1 Petr 4:9. Främlingen behövde inte
övernatta på gatan,
jag öppnade mina dörrar mot vägen.
33 1 Mos 3:8, Ps 32:5, Ords 28:13, Jak 5:16. Har jag dolt mina brott som Adam
och gömt min skuld inom mig,
34 2 Mos 23:2. av fruktan för allt folket
och rädsla för fränders förakt,
så att jag teg
och inte gick utanför dörren?
35 Job 23:3f. O, att jag hade någon
som lyssnade på mig!
Se, här är min underskrift31:35underskriftHebr. taw, hebreisk bokstav som under GT:s tid skrevs som ett kors (jfr Hes 9:4)..
Må den Allsmäktige svara mig.
Låt mig se min motparts
anklagelseskrift!
36 Sannerligen, jag skulle bära den
på min skuldra,
jag skulle fästa den som min krona.
37 Jag skulle redovisa alla mina steg
för honom,
möta honom som en furste.
38 Har min mark ropat över mig,
har dess fåror gråtit med varandra?
39 Har jag ätit dess frukt
utan att betala
eller sugit ut dem
som brukade jorden?
40 Då får törne växa i stället för vete,
ogräs i stället för korn.
Slut på Jobs tal.