1 Comme la neige en été, et la pluie pendant la moisson, ainsi la gloire ne convient point à un fou.
2 Comme l’oiseau s’enfuit, et comme l’hirondelle s’envole, ainsi la malédiction non méritée n’atteindra point.
3 Le fouet est pour le cheval, le mors pour l’âne, et la verge pour le dos des insensés.
4 Ne réponds point au fou selon sa folie, de peur que tu ne lui ressembles toi-même.
5 Réponds au fou selon sa folie, de peur qu’il ne s’imagine qu’il est sage.
6 Celui qui envoie des messages par un fou, se coupe les pieds, et boit la peine du tort qu’il se fait.
7 Comme les jambes de l’impotent sont sans force, ainsi est une sentence dans la bouche d’un insensé.
8 Faire honneur à un insensé, c’est mettre une pierre précieuse dans un monceau de pierres.
9 Un discours sentencieux dans la bouche d’un insensé, est comme une épine dans la main d’un homme ivre.
10 Celui qui prend à son service les insensés et les premiers venus, est comme un archer qui blesse tout le monde.
11 Comme le chien retourne à ce qu’il a vomi, ainsi l’insensé revient à sa folie.
12 As-tu vu un homme qui croit être sage? Il y a plus à espérer d’un fou que de lui.
13 Le paresseux dit: Le grand lion est dans le chemin; le lion est par les rues.
14 Comme la porte tourne sur ses gonds, le paresseux se tourne sur son lit.
15 Le paresseux plonge la main dans le plat, et il a de la peine à la ramener à sa bouche.
16 Le paresseux se croit plus sage que sept hommes qui savent répondre avec bon sens.
17 Celui qui, en passant, se met en colère pour une querelle qui ne le touche en rien, est comme celui qui saisit un chien par les oreilles.
18 Tel qu’est le furieux qui jette des tisons, des flèches et la mort,
19 Tel est l’homme qui trompe son ami, et qui dit: N’était-ce pas pour jouer?
20 Le feu s’éteint faute de bois; ainsi quand il n’y aura plus de rapporteurs, les querelles s’apaiseront.
21 Le charbon est pour faire de la braise, et le bois pour faire du feu, et l’homme querelleur pour exciter les querelles.
22 Les paroles d’un rapporteur sont comme des friandises; mais elles descendent jusqu’au-dedans des entrailles.
23 Les lèvres brûlantes et le cœur mauvais, sont comme de l’écume d’argent dont on enduit un pot de terre.
24 Celui qui hait, dissimule en parlant; mais au-dedans de lui il cache la fraude.
25 Quand il parlera gracieusement, ne le crois point; car il y a sept abominations dans son cœur.
26 La méchanceté de celui qui cache sa haine pour faire du mal, se découvrira dans l’assemblée.
27 Celui qui creuse la fosse, y tombera, et la pierre retournera sur celui qui la roule.
28 La langue fausse hait celui qu’elle a abattu, et la bouche qui flatte fait tomber.
1 Ords 17:16, 19:10. Som snö om sommaren
och regn vid skördetiden,
så passar inte heller ära
för en dåre.
2 Som sparven far i väg
och svalan flyger bort,
så far en grundlös förbannelse
förbi.
3 Ps 32:9, Ords 10:13, 19:29, 29:15. Piskan för hästen,
betslet för åsnan
och riset för dårars rygg!
4 Svara inte dåren efter hans oförnuft,
då blir du själv som han.
5 Svara dåren efter hans oförnuft,
annars anser han sig vara vis.
6 Ords 25:13. Den som skickar bud med en dåre
hugger av sig fötterna
och får dricka våld.
7 Kraftlösa är den lames ben,
så även ordspråk i dårars mun.
8 Som att binda fast stenen i slungan
är det att ge dåren ära.
9 Som en törntagg i den drucknes hand
är ordspråk i dårars mun.
10 Som en bågskytt som sårar alla
är den som lejer en dåre
eller vem som än går förbi.26:10 Grundtexten svårtolkad. Annan översättning: "En mästare får fram allt, men dåren lejer, och lejer vem som än går förbi."
11 2 Petr 2:22. Som hunden vänder om till sin spya
upprepar dåren sin dårskap.26:11 Citeras i 2 Petr 2:22.
12 Ords 3:7, 29:20, Rom 12:16. Ser du en man
som är vis i egna ögon,
då är det mer hopp om dåren
än om honom.
13 Ords 22:13. Den late säger:
"Det är ett vilddjur på vägen,
ett lejon på gatorna!"
14 Ords 24:33. Dörren vänder sig på sina gångjärn,
den late vänder sig i sin säng.
15 Ords 19:24. Den late sticker handen i skålen
men orkar inte föra den
till munnen.
16 Den late tycker sig vara visare
än sju som ger kloka svar.
17 Som att gripa en hund i öronen26:17öronenAndra handskrifter (Septuaginta): "svansen".
är det att komma förbi och
hetsa26:17en hund … att komma förbi och hetsaAnnan översättning: "en lösdrivande hund … att hetsa". upp sig26:17hetsa upp sigAndra handskrifter (Vulgata): "lägga sig i". över andras gräl.
18 Som en galning som slungar ut
brandfacklor, pilar och död
19 är den som lurar sin nästa
och sedan säger:
"Jag skämtade bara."
20 Ords 22:10. När veden tar slut slocknar elden,
när baktalaren är borta
tystnar grälet.
21 Ords 15:18. Kol krävs för glöd och ved för eld,
och en grälsjuk man
underblåser strid.
22 Job 34:7, Ps 55:22, Ords 18:8. Baktalarens ord är som läckerbitar,
de tränger ner i människans inre.
23 Som silverbeläggning på ett lerkärl
är kärleksglödande26:23kärleksglödandeAndra handskrifter (Septuaginta): "hala". läppar
med ondska i hjärtat.
24 En fiende förställer sitt tal,
i sitt inre bär han på svek.
25 Ps 28:3, Jer 9:8, Apg 16:17, 1 Joh 4:1. Även om han gör rösten mild,
tro honom inte,
för han har sjufaldig vidrighet
i sitt hjärta.
26 Hat kan döljas med list,
men hans ondska blir uppenbar
i församlingen.
27 Ps 7:16, 9:16, 57:7, Pred 10:8. Den som gräver en grop
faller själv däri,
den som vältrar upp en sten
får den över sig.
28 En falsk tunga hatar dem
som den skadar,
en smickrande mun vållar fördärv.
/images/a/a0208299-6f37-40a0-66e1-2576b9435f00)
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)