Isaías 6

1 Im Todesjahre des Königs Ussija sah ich den Herrn sitzen auf einem hohen und erhabenen Throne, und seine Säume füllten den Tempel. 2 Seraphim standen oben über ihm, ein jeder von ihnen hatte sechs Flügel; mit zweien deckten sie ihre Angesichter, mit zweien deckten sie ihre Füße und mit zweien flogen sie. 3 Und einer rief dem andern zu und sprach: Heilig, heilig, heilig ist der HERR der Heerscharen; die ganze Erde ist voll seiner Herrlichkeit. 4 Da erbebten die Pfosten der Schwellen von der Stimme ihres Rufens, und das Haus ward mit Rauch erfüllt. 5 Da sprach ich: Wehe mir, ich vergehe! Denn ich bin ein Mann von unreinen Lippen und wohne unter einem Volk, das auch unreine Lippen hat; denn meine Augen haben den König, den HERRN der Heerscharen, gesehen! 6 Da flog einer der Seraphim zu mir, der hatte eine glühende Kohle in seiner Hand, die er mit der Zange vom Altar genommen; 7 und er berührte meinen Mund und sprach: Siehe, das hat deine Lippen berührt; deine Schuld ist weg und deine Missetat gesühnt! 8 Und ich hörte die Stimme des Herrn fragen: Wen soll ich senden, und wer wird für uns gehen? Da sprach ich: Hier bin ich, sende mich! 9 Und er sprach: Gehe und sprich zu diesem Volk: Höret immerfort und verstehet nicht, sehet immerzu und erkennet nicht! 10 Verstocke das Herz dieses Volkes, verstopfe ihre Ohren und verblende ihre Augen, daß sie mit ihren Augen nicht sehen, mit ihren Ohren nicht hören, und daß ihr Herz nicht zur Einsicht komme und sich bekehre und Linderung erfahre. 11 Und ich fragte: Wie lange, Herr? Er antwortete: Bis die Städte wüste liegen, weil niemand darin wohnt, und die Häuser menschenleer sein werden und das Land in eine Wüste verwandelt ist. 12 Denn der HERR wird die Menschen entfernen, und groß wird sein die Verlassenheit inmitten des Landes. 13 Und bleibt noch ein Zehntel darin, so fällt auch dieser wiederum der Vertilgung anheim. Aber wie die Terebinthe und die Eiche beim Fällen doch noch ihren Wurzelstock behalten, so bleibt ein heiliger Same als Wurzelstock.

Profetens kallelse

1 *2 Mos 24:10, Hes 1:26f, Dan 7:9f, Matt 25:31, Joh 12:41, Upp 4:2, 20:11. Året då kung Ussia dog*6:1Året då kung Ussia dogCa 740 f Kr (se 2 Krön 26:21f), början till en tid av omvälvningar. Samma år blev den fientlige Peka kung i nordriket Israel (7:1, 2 Kung 15:27f), och Assyriens kung Tiglat-Pileser III påbörjade sin expansion västerut in i Syrien (jfr 7:20, 8:7). såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet. 2 *2 Mos 3:6, 1 Kung 19:13. Serafer*6:2SeraferBetyder "brinnande" (jfr vers 6). stod ovanför honom, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de. 3 *Ps 72:19, Hes 39:7, Hab 3:3, Upp 4:8. Och den ene ropade till den andre:

"Helig, helig, helig

är Herren Sebaot!

Hela jorden är full

av hans härlighet."

4 *2 Mos 40:34, 1 Kung 8:10f, Hes 10:4, Upp 15:8. Rösten från den som ropade fick dörrposterna och trösklarna att skaka, och huset fylldes av rök*6:4fylldes av rökFörknippades med Guds härlighet (jfr 4:5, 2 Mos 40:35, 1 Kung 8:10f).. 5 *2 Mos 19:21, 33:20, Dom 6:22f, 13:22, Jes 33:17, Dan 10:8f. Då sade jag:

"Ve mig, jag förgås!

För jag är en man med orena läppar

och jag bor bland ett folk

med orena läppar,

och mina ögon har sett Kungen,

Herren Sebaot."

6 Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. 7 *Jer 1:9, Dan 10:16, Sak 3:4. Med det rörde han vid min mun och sade:

"När detta har rört vid dina läppar

är din skuld borttagen

och din synd försonad."

8 Och jag hörde Herrens röst. Han sade: "Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?" Då sade jag: "Här är jag, sänd mig!" 9 *Hes 12:2, Matt 13:14f, Mark 4:12, Luk 8:10, Joh 12:39f, Apg 28:25f. Han sade: "Gå och säg till detta folk:

Ni ska höra och höra

men inte förstå,

och ni ska se och se

men inte fatta.*6:9f Citeras av Jesus i Matt 13:14f, Mark 4:12, Luk 8:10, av Paulus i Apg 28:25f, Rom 11:8 och av Johannes i Joh 12:40.

10 *5 Mos 29:4, Jes 29:10, 63:17, Jer 5:21, 6:10, Joh 12:40, Rom 11:8. Förhärda detta folks hjärta,

gör deras öron döva

och deras ögon blinda,

så att de inte ser med sina ögon

eller hör med sina öron

eller förstår med sitt hjärta

och vänder om och blir botade."

11 *Jes 5:9, Dan 12:6. Då frågade jag: "Hur länge, Herre?" Han svarade:

"Tills städerna blir öde

och ingen bor i dem,

husen blir utan folk

och landet ligger öde

och övergivet.

12 *5 Mos 28:64, Jer 4:29.Herren ska sända folket långt bort,

och ödsligheten ska bli stor i landet.

13 När bara en tiondel är kvar i det,

ska även den ödeläggas.

Men liksom en terebint eller en ek

lämnar kvar en stubbe

när den fälls,

ska den stubben vara

en helig säd."