1 Denn der HERR wird sich Jakobs erbarmen und Israel wieder erwählen und sie in ihrem Land zur Ruhe bringen; und die Fremdlinge werden sich ihnen anschließen und sich dem Hause Jakobs beigesellen. 2 Und es werden sich Völker ihrer annehmen und sie an ihren Ort bringen; dieselben wird sich das Haus Israel im Lande des HERRN zum Erbteil nehmen, so daß sie ihm als Knechte und Mägde dienen; also werden sie die gefangen nehmen, deren Gefangene sie gewesen sind, und diejenigen beherrschen, welche sie einst drängten. 3 Wenn dir nun der HERR Ruhe verschafft hat von deiner Qual und Unruhe und von dem harten Dienst, der dir auferlegt war, 4 dann wirst du dieses Spottlied auf den König von Babel anstimmen: «Wie hat nun der Treiber ein Ende genommen, hat aufgehört die Erpressung! 5 Der HERR hat den Stab der Gottlosen zerbrochen, das Zepter des Tyrannen, 6 der die Völker in seinem Übermute schlug mit unaufhörlichen Schlägen, der im Grimm Nationen mit schonungsloser Verfolgung niedertrat. 7 Jetzt ruht und ist stille das ganze Land; man bricht in Jubel aus. 8 Selbst die Zypressen und die Zedern Libanons freuen sich deinethalben und sagen: Seitdem du darniederliegst, kommt niemand herauf, um uns abzuhauen! 9 Das Totenreich drunten gerät in Aufregung vor dir in Erwartung deines Kommens; es weckt die Schatten auf deinethalben; alle Fürsten der Erde läßt er von ihren Thronen aufstehen, alle Könige der Heiden. 10 Sie alle heben an und sprechen zu dir: Auch du bist schwach geworden wie wir, bist uns gleich geworden! 11 Deine Pracht und das Rauschen deiner Harfen ist auch ins Totenreich gefahren; Maden werden dein Lager und Würmer deine Decke sein! 12 Wie bist du vom Himmel herabgefallen, du Morgenstern, wie bist du zu Boden geschmettert, der du die Völker niederstrecktest! 13 Und doch hattest du dir in deinem Herzen vorgenommen: Ich will zum Himmel emporsteigen und meinen Thron über die Sterne Gottes erhöhen und mich niederlassen auf dem Götterberg im äußersten Norden; 14 ich will über die in Wolken gehüllten Höhen emporsteigen, dem Allerhöchsten gleich sein! 15 Ja, zum Totenreich fährst du hinab, in die tiefste Grube! 16 Die dich sehen, werden dich verwundert anschauen, dich betrachten und sagen: Ist das der Mann, der die Erde erzittern und die Königreiche erbeben machte; 17 welcher den Erdkreis verwüstete und die Städte niederriß; der seine Gefangenen nicht nach Hause entließ? 18 Alle Könige der Völker ruhen mit Ehren, ein jeder in seinem Hause; 19 du aber bist hingeworfen fern von deinem Grabmal, wie ein verachteter Sprößling, bedeckt mit Erschlagenen, vom Schwert Durchbohrten, die man in eine Grube warf und mit Steinen bedeckte, wie ein zertretenes Aas. 20 Du wirst nicht mit jenen vereinigt werden im Grab, denn dein Land hast du verderbt, dein Volk erwürgt; von dem Samen der Übeltäter wird man gar nicht mehr sprechen!» 21 Richtet eine Schlachtbank her für seine Söhne, um ihrer Väter Missetat willen, daß sie nicht wieder aufkommen und das Land erobern und den Erdkreis voller Städte machen! 22 Ich will wider sie aufstehen, spricht der HERR der Heerscharen, und von Babel ausrotten Namen und Nachkommen, Schoß und Sproß, spricht der HERR. 23 Und ich will es zum Besitztum der Igel und zu Wassersümpfen machen und will es wegfegen mit dem Besen des Verderbens, spricht der HERR der Heerscharen. 24 Der HERR der Heerscharen hat also geschworen: Fürwahr, es soll gehen, wie ich es mir vorgenommen, und soll bestehen, wie ich beschlossen habe: 25 Assur soll in meinem Lande zusammenbrechen, und ich will ihn auf meinen Bergen zertreten; also wird sein Joch von ihnen genommen und seine Last von ihren Schultern fallen. 26 Das ist der Ratschluß, beschlossen über die ganze Welt, und dies die Hand, über alle Völker ausgestreckt! 27 Denn der HERR der Heerscharen hat es beschlossen, wer will es vereiteln? Seine Hand ist ausgestreckt; wer will sie abwenden? 28 Im Todesjahre des Königs Ahas ist diese Drohung ergangen: 29 Freue dich nicht, du Philisterland, daß die Rute zerbrochen ist, die dich schlug! Denn aus der Wurzel der Schlange wird eine Natter wachsen, und deren Frucht wird ein fliegender Drache sein. 30 Und die Erstgeborenen der Armen werden weiden und die Geringen sicher wohnen; aber deine Wurzel will ich durch Hunger töten, und deinen Überrest wird man umbringen. 31 Heule Pforte! Schreie, Stadt! Verzage, ganz Philisterland! Denn von Mitternacht kommt ein Rauch, eine lückenlose Schar! 32 Was wird man den Boten der Heiden antworten? Daß der HERR Zion gegründet hat; und daselbst werden die Elenden seines Volkes Zuflucht finden.
Sång över Babels kungs fall
1 Jes 49:13, 56:3, 6f, Sak 1:17, 2:12.Herren ska förbarma sig över Jakob och än en gång utvälja Israel och låta dem få ro i deras eget land. Främlingar ska ansluta sig till dem och hålla sig till Jakobs hus. 2 Jes 45:14, 49:23, 61:5. Folken ska ta dem och föra dem hem, och Israels hus ska få dem som sin egendom i Herrens land som tjänare och tjänarinnor. Så ska deras fångvaktare bli deras fångar, och de ska råda över sina förtryckare.
3 På den dag då Herren ger dig ro från din smärta och oro och från det hårda arbete som du tvingats göra, 4 Jes 13:19, Jer 51:8, Hab 2:6. ska du ta upp denna sång över Babels kung och säga:
"Vilket slut förtryckaren har fått!
Indrivningen av guld14:4indrivningen av guldAndra handskrifter: "hans framfart". är över.
5 Jes 9:4, Jer 50:23, 51:20.Herren bröt sönder de gudlösas stav,
härskarnas spira
6 som i grymhet slog folken
med slag på slag
och i vrede härskade över folkslagen
med skoningslös förföljelse.
7 Hela jorden har fått vila och ro,
man brister ut i jubel.
8 Även cypresserna gläds över ditt fall,
likaså Libanons cedrar14:8cedrarBåde Assurs och Babels kungar tog av Libanons cedrar till sina palats (37:24, Hab 2:17).:
’Nu när du ligger där
kommer ingen och hugger
ner oss.’
9 Dödsriket därnere
kommer i rörelse för din skull,
för att ta emot dig
när du kommer.
Det väcker de avlidnas andar
för din skull,
jordens alla härskare,
och låter hednafolkens alla kungar
resa sig från sina troner.
10 Alla börjar de tala
och säger till dig:
’Du har också blivit maktlös som vi,
du har blivit som en av oss.’
11 Job 21:26. Din prakt for ner till dödsriket,
med dina harpors buller.
Förruttnelse är bädden under dig
och maskar ditt täcke.
12 Matt 11:23, Luk 10:18, Upp 9:1. Hur har du inte fallit från himlen,
du strålande stjärna,
du gryningens son!
Hur har du inte blivit fälld
till jorden,
du som slog ner folken till marken!
13 Ps 48:3, Hes 28:2, Dan 8:10, 2 Tess 2:4. Du sade i ditt hjärta:
’Jag ska stiga upp till himlen,
jag ska resa min tron
ovanför Guds stjärnor14:13Guds stjärnorSymboliserar ofta änglar (Job 38:7, Upp 1:20, 8:12f)..
Jag ska sätta mig på mötesberget
längst upp i norr.14:13mötesberget längst upp i norrBerget Safon nordost om Ugarit i Syrien ansågs bland många hednafolk vara en mötesplats för gudarna (jfr Ps 48:3 med not).
14 Jag ska stiga upp
över molnens höjder,
jag ska bli som den Högste.’
15 2 Petr 2:4. Men ner till dödsriket störtades du,
längst ner i graven.
16 De som ser dig stirrar på dig,
de granskar dig och säger:
’Är detta den man
som fick jorden att darra
och riken att skaka,
17 som gjorde jorden till en öken
och förstörde dess städer,
och som aldrig släppte hem
sina fångar?’
18 Folkens alla kungar
ligger alla med ära,
var och en i sitt vilorum,
19 men du är utkastad ur din grav
som en föraktad gren,
täckt av dräpta män
som genomborrats av svärd
och förts ner till gropens stenar.
Du är som ett förtrampat as.
20 Du ska inte få vila i en grav som de,
för du fördärvade ditt eget land
och dräpte ditt eget folk."
Förbrytarnas avkomma
ska man aldrig mer nämna.
21 Ordna ett blodbad på hans söner
för deras fäders missgärning.
De får inte resa sig
och ta över landet
och fylla jordens yta med städer.
22 Ps 21:11, 37:28, 137:9. Jag ska resa mig mot dem,
säger Herren Sebaot,
och utrota ur Babel
både namn och överlevande,
både barn och ättlingar,
säger Herren.
23 Jes 34:11, Sef 2:14. Jag ska göra det
till ett tillhåll för hägrar
och fylla det med sumpsjöar,
jag ska sopa bort det
med ödeläggelsens kvast,
säger Herren Sebaot.
Assyrien ska krossas
24 Herren Sebaot har svurit och sagt:
Sannerligen, som jag har tänkt,
så ska det ske,
det jag beslutat ska bli verklighet.
25 Jes 37:36, Hes 38:18f. Jag ska krossa Assur i mitt land14:25krossa Assur i mitt landTroligen vid räddningen av Jerusalem 701 f Kr (37:36f).,
trampa ner honom på mina berg.
Då ska hans ok lyftas av dem,
hans börda lyftas från deras axlar.
26 Detta är det beslut
som är fattat om hela jorden,
detta är den hand
som är uträckt över alla folk.
27 2 Krön 20:6, Job 9:12, Jes 43:13, Dan 4:32. När Herren Sebaot har beslutat det,
vem kan då göra det om intet?
Hans hand är uträckt,
vem kan då hindra den?
Profetia om Filisteen
28 2 Kung 16:20, 2 Krön 28:27. Året då kung Ahas dog14:28Året då kung Ahas dogTroligen 715 f Kr (2 Kung 16:2 med not). kom denna profetia:
29 4 Mos 21:6, 2 Kung 18:8, 2 Krön 28:18, Jer 47:1f, Hes 25:15f. Gläd er inte, alla ni filisteer,
över att staven som slog er14:29staven som slog erFilisteerna på Gazaremsan hade kuvats av Ahas farfar Ussia (2 Krön 26:6), men sedan anfallit Juda under Ahas tid (2 Krön 28:18). Kan också syfta på Tiglat-Pileser III.
är bruten.
För från ormens rot
ska det komma en huggorm,
och dess avkomma
blir en vajande giftorm14:29vajande giftormKanske kobran som är "bevingad". Annan översättning: "flygande seraf" (jfr 6:6)..
30 De utblottades förstfödda
ska finna bete,
de fattiga ska vila i trygghet.
Men din rot ska jag döda
genom svält,
de som blir kvar av dig ska dräpas.
31 Jes 20:1. Jämra dig, du port!
Ropa, du stad!
Alla i filisteernas land
smälter bort av ångest,
för ett rökmoln kommer norrifrån14:31ett rökmoln kommer norrifrånAssyrierna härjade filisteernas land ca år 720, 712 och 701 f Kr. De utplånades som folk av Nebukadnessar år 588 f Kr (se not till Jer 47:1).
och ingen blir efter
i fiendernas led.
32 Ps 87:1f, Jes 57:13, Sef 3:12. Vad ska man svara
det främmande folkets
sändebud?
Att Herren har grundat Sion,
och där har de betryckta
i hans folk sin tillflykt.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/a0208299-6f37-40a0-66e1-2576b9435f00)