Elifas andra tal
1 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Job 6:26, Hos 12:2. Ska en vis man tala så i vädret
och fylla sitt bröst
med östanvind?
3 Ska han försvara sin sak
med värdelöst tal,
med ord till ingen nytta?
4 Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar andakt inför Gud,
5 för din synd lägger orden i din mun
och du väljer listigt tal.
6 Job 18:7, Matt 12:37. Din egen mun dömer dig, inte jag,
dina egna läppar vittnar emot dig.
7 Job 38:4, Ords 8:25. Var du den första människa
som föddes?
Blev du till innan höjderna fanns?
8 Jes 40:13, Jer 23:18, Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Var du åhörare i Guds hemliga råd?
Har du tagit visheten
för dig själv?
9 Job 12:3, 13:2. Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som vi inte förstår?
10 Job 32:7. Här hos oss finns
både gråhårsman och åldring,
mycket äldre än din far.
11 Är inte Guds tröst nog för dig,
de milda ord som talas till dig?
12 Varför leds du bort av ditt hjärta
och varför gnistrar dina ögon?
13 Du vänder din ande mot Gud
och öser ut ord ur din mun.
14 1 Kung 8:46, 2 Krön 6:36, Job 25:4f, Ps 14:2f, Ords 20:9, Pred 7:21, 1 Joh 1:8f. Vad är en människa,
att hon skulle vara ren,
att en av kvinna född
skulle vara rättfärdig?
15 Job 4:17f. Gud kan inte lita på sina heliga,
inför hans ögon
är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den
som är avskyvärd och fördärvad,
en människa
som dricker orättfärdighet
som vatten!
17 Lyssna, jag vill säga dig något,
det som jag sett vill jag berätta,
18 vad visa män fört vidare
från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
utan att någon främling
trängde in bland dem:
20 Jes 48:22. Den gudlöse plågas av ångest
i alla sina dagar,
den våldsammes år är räknade.
21 3 Mos 26:36, 5 Mos 28:65, Job 18:11. Skräckröster ljuder i hans öron.
I hans trygghet kommer förhärjaren
över honom.
22 Han har inget hopp om räddning
ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 Job 18:12, 30:3. Han irrar efter bröd
och undrar var det finns.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd skrämmer honom,
de slår ner honom
som en kung rustad till strid,
25 för han har lyft sin hand mot Gud
och förhäver sig
mot den Allsmäktige.
26 Med styv nacke
stormar han mot honom,
väl skyddad bakom sina sköldar.
27 Ps 73:7. Han har täckt sitt ansikte med fetma
och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
i hus där man inte kan bo,
som är bestämda till ruiner.
29 Han blir inte rik,
hans välstånd ska inte bestå,
hans skördar ska inte luta tungt
mot marken.
30 Job 4:9, 20:26, 31:12, Ps 55:24, Pred 9:12, Jes 11:4. Han kan inte fly undan mörkret,
hans knoppar ska förtorka
av hetta,
han ska förgås
genom Guds15:30GudsOrdagrant: "hans". muns ande.
31 Han ska inte lita till tomhet,
då bedrar han sig,
för tomhet blir hans lön.
32 Job 22:16, Ps 55:24, Pred 7:17, 9:12. I förtid ska hans mått bli fyllt,
och hans krona
ska inte grönska mer.
33 Han ska tappa sina omogna druvor
som en vinstock,
fälla sina blommor som ett olivträd,
34 för den gudlöses hus
blir ofruktsamt
och eld förtär de hus där mutor tas.
35 Job 4:8, Ps 7:15, Jes 59:4. De går havande med elände
och föder fördärv,
deras moderliv alstrar förvillelse.
1 Y RESPONDIÓ 15.1 cp. 2.11.Eliphaz Temanita, y dijo:
2 ¿Si proferirá 15.2 cp. 12.3 y 13.2.el sabio 15.2 cp. 16.3.vana sabiduría,
Y henchirá su vientre de viento solano?
3 ¿Disputará con palabras inútiles,
Y con razones sin provecho?
4 Tú también disipas el temor,
Y menoscabas la oración delante de Dios.
5 Porque tu boca declaró tu iniquidad,
Pues has escogido el hablar de los astutos.
6 Tu boca te condenará, y no yo;
Y tus labios testificarán contra ti.
7 ¿Naciste tú primero que Adam?
¿O fuiste formado antes que los collados?
8 ¿Oíste tú el 15.8 Jer. 23.18.secreto de Dios,
Que detienes en ti solo la sabiduría?
9 15.9 cp. 13.2. ¿Qué sabes tú que no sepamos?
¿Qué entiendes que no se halle en nosotros?
10 15.10 cp. 12.12 y 32.6,7. Entre nosotros también hay cano, también hay viejo
Mucho mayor en días que tu padre.
11 ¿En tan poco tienes las consolaciones de Dios?
¿Tienes acaso alguna cosa oculta cerca de ti?
12 ¿Por qué te enajena tu corazón,
Y por qué guiñan tus ojos,
13 Pues haces frente á Dios con tu espíritu,
Y sacas tales palabras de tu boca?
14 15.14 cp. 25.4-6. ¿Qué cosa es el hombre para que sea limpio,
Y que se justifique el nacido de mujer?
1 Inquietud de los impíos.
2 Quéjase Job
15 He aquí que en sus 15.15 cp. 5.1.santos no confía,
Y ni los cielos son limpios delante de sus ojos:
16 ¿Cuánto menos el hombre abominable y vil,
15.16 cp. 34.7. Sal. 73.10. Que bebe la iniquidad como agua?
17 Escúchame; yo te mostraré
Y te contaré lo que he visto:
18 (Lo que los sabios nos 15.18 cp. 8.8. Is. 3.9.contaron
De sus padres, y no lo encubrieron;
19 A los cuales solos fué dada la tierra,
Y 15.19 Jl. 3.17.no pasó extraño por medio de ellos:)
20 Todos los días del impío, él es atormentado de dolor,
Y el número de años es escondido al violento.
21 Estruendos espantosos hay en sus oídos;
15.21 1 Ts. 5.3. En la paz le vendrá quien lo asuele.
22 El no creerá que ha de volver de las tinieblas,
Y está mirando al cuchillo.
23 15.23 Sal. 59.15 y 109.10. Desasosegado á comer siempre,
15.23 cp. 18.12. Sabe que le está aparejado día de tinieblas.
24 Tribulación y angustia le asombrarán,
Y esforzaránse contra él como un rey apercibido para la batalla.
25 Por cuanto él extendió su mano contra Dios,
Y se esforzó contra el Todopoderoso,
26 El le acometerá en la cerviz,
En lo grueso de las hombreras de sus escudos:
27 15.27 Sal. 17.10 y 73.7 y 119.70. Porque cubrió su rostro con su gordura,
E hizo pliegues sobre los ijares;
28 Y habitó las ciudades asoladas,
Las casas inhabitadas,
Que estaban puestas en montones.
29 No enriquecerá, ni será firme su potencia,
Ni extenderá por la tierra su hermosura.
30 No se escapará de las tinieblas:
La llama secará sus ramos,
Y con el aliento de su boca perecerá.
31 No confíe el iluso en la vanidad;
Porque ella será su recompensa.
32 15.32 cp. 22.16. Sal. 55.23 y 102.24. El será cortado antes de su tiempo,
Y sus 15.32 Is. 9.14.renuevos no reverdecerán.
33 El perderá su 15.33 Is. 18.5.agraz como la vid,
Y derramará su flor como la oliva.
34 Porque la sociedad de los hipócritas será asolada,
Y fuego consumirá las tiendas de soborno.
35 15.35 Sal. 7.14. Is. 59.4. Concibieron dolor, y parieron iniquidad;
Y las entradas de ellos meditan engaño.