1 Och HERRENS ord kom till mig, som sa: 2 Du ska inte ta dig en hustru och du ska inte heller ha söner eller döttrar på denna plats. 3 För så säger HERREN om sönerna och döttrarna som fötts på denna plats, och om mödrarna som fött dem, och om deras fäder som avlade dem i detta land: 4 ✝ De ska dö en förskräcklig död. De ska varken begråtas eller begravas, utan de ska bli som gödsel på marken. Och genom svärd och hungersnöd ska de förgås, och deras döda kroppar ska bli mat åt himlens fåglar och åt markens djur. 5 För så säger HERREN: Gå inte in i sorgehuset, gå inte heller för att sörja eller begråta dem. För jag har tagit bort min frid, min godhet och min barmhärtighet från detta folk, säger HERREN. 6 ✝ Både de stora och de små ska dö i detta land. De ska inte begravas, inte heller ska någon hålla dödsklagan för dem. Ingen ska rista sig, eller göra sig skallig för dem. 7 ✝ Inte heller ska man bryta sorgebröd för att trösta dem som sörjer en död. Inte heller ska någon ge dem tröstens bägare för deras far eller mor. 8 Du ska inte gå in i ett hus där det är fest för att sitta tillsammans med dem och äta och dricka. 9 ✝ För så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, inför era ögon och medan ni ännu lever ska jag på denna plats göra slut på jubelrop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud. 10 ✝ Och det ska ske, när du förkunnar alla dessa ord för detta folk, att de ska säga till dig: Varför har HERREN talat om all denna stora ondska mot oss? Eller vad har vi gjort för missgärning? Eller vilken synd har vi begått mot HERREN vår Gud? 11 Då ska du säga till dem: Eftersom era fäder övergav mig, säger HERREN, och vandrade efter andra gudar och tjänade dem och tillbad dem, och övergav mig och inte höll min lag. 12 Och ni har gjort värre än era fäder. För, se, ni vandrar var och en efter sitt onda hjärtas hårdhet, utan att lyda mig. 13 ✝ Därför ska jag kasta ut er från detta land, till ett land som varken ni eller era fäder känner. Och där ska ni tjäna andra gudar dag och natt. Och där ska jag inte visa er något förbarmande. 14 Se därför, den tiden kommer, säger HERREN, då man inte mer ska säga: HERREN lever, han som förde Israels barn ut ur Egyptens land. 15 Utan: HERREN lever, han som förde Israels barn från landet i norr och från varje land som han hade drivit dem. Och jag ska föra dem tillbaka till deras land som jag gav till deras fäder. 16 ✝ Se, jag ska skicka många fiskare, säger HERREN. Och de ska fiska upp dem. Och sedan ska jag skicka många jägare och de ska jaga dem på varje berg och på varje kulle och ut ur klippskrevorna. 17 ✝ För mina ögon vakar över deras vägar. De kan inte gömma sig för mitt ansikte, inte heller kan deras missgärning döljas för mina ögon. 18 ✝ Men först ska jag ge dem tillbaka dubbelt för deras missgärning och synd. För de har orenat mitt land, de har fyllt min arvedel med sina livlösa och avskyvärda avgudar och vidrigheter. 19 ✝ O HERRE, min styrka och mitt värn och min tillflykt på nödens dag. Till dig ska hednafolken komma från jordens ändar och säga: Våra fäder har bara ärvt lögner, värdelösa avgudar som inte är till någon nytta. 20 ✝ Ska en människa göra gudar åt sig själv, som inte är gudar? 21 ✝ Se, därför ska jag denna gång låta dem känna min styrka* och min makt, och de ska inse att mitt namn är HERREN.