1 Om du vill vända tillbaka, o Israel, så vänd tillbaka till mig, säger HERREN. Om du tar bort dina avskyvärda avgudar från min åsyn ska du slippa irra omkring. 2 ✝ Och om du i sanning, rätt och rättfärdighet svär: så sant HERREN lever, då ska folken välsigna sig i honom och berömma sig i honom. 3 ✝ Ty så säger HERREN till Juda och Jerusalems män: Bryt upp obrukad mark och så inte bland törnen. 4 ✝ Omskär er för HERREN och ta bort era hjärtans förhud, ni Juda män och Jerusalems invånare, så att min vrede inte bryter fram som en eld och brinner så att ingen kan släcka den, på grund av era onda gärningar. 5 ✝ Förkunna det i Juda och kungör i Jerusalem, och säg: Blås i basunen i landet! Ropa: Samla er! Och säg: Låt oss gå in i de befästa städerna. 6 ✝ Res upp baneret mot Sion, sök skydd, stanna inte! För jag ska låta det onda komma från norr med stor förödelse. 7 ✝ Lejonet har kommit fram ur sitt snår, en folkfördärvare är på väg. Han har lämnat sin plats för att ödelägga ditt land, dina städer ska bli ruiner där ingen bor. 8 ✝ Klä er därför i säcktyg, klaga och jämra er, för HERRENS brinnande vrede har inte vänt sig bort från oss. 9 Och det ska ske på den dagen, säger HERREN, att kungen och furstarna ska tappa modet, och prästerna ska vara skräckslagna och profeterna stå förstummade. 10 ✝ Då sa jag: O, Herre GUD! Du har verkligen bedragit detta folk och Jerusalem, när du sa: Ni ska ha fred, samtidigt som vi har svärdet mot strupen*. 11 Vid den tiden ska det sägas till detta folk och till Jerusalem: En torr vind från de höga kullarna i öknen kommer mot dottern mitt folk, men inte för att sålla eller rensa*, 12 utan en starkare vind än dessa kommer från mig. Nu ska jag också förkunna min dom över dem. 13 ✝ Se, han stiger upp som skyar, och hans vagnar är som en stormvind. Hans hästar är snabbare än örnar. Ve oss, för vi är förlorade! 14 ✝ O Jerusalem, tvätta bort ondskan från ditt hjärta så att du kan bli räddad. Hur länge ska dina onda* tankar bo kvar i dig? 15 ✝ Ty en röst från Dan tillkännager och kungör lidande från Efraims berg. 16 Gör det känt för folken, förkunna mot Jerusalem, se, en belägringshär kommer från ett fjärran land och de höjer sitt stridsrop mot Juda städer. 17 ✝ Som väktare kring ett åkerfält har de omringat henne, för hon har varit upprorisk mot mig, säger HERREN. 18 ✝ Din väg och dina gärningar har vållat dig detta. Detta beror på din ondska, ty det är bittert, för det har nått ända in till ditt hjärta. 19 ✝ Mitt inre, mitt inre! Jag har ont i djupet av mitt hjärta. Mitt hjärta klagar i mig. Jag kan inte hålla mig stilla, för du, o min själ, har hört basunen ljuda och krigslarmet. 20 Ropet ljuder: Katastrof på katastrof, för hela landet ligger i ruiner. Plötsligt är mina boningar förstörda och på ett ögonblick mina tält. 21 Hur länge ska jag se baneret och höra ljudet från basunen? 22 ✝ För mitt folk är dåraktigt. De har inte känt mig. De är oförnuftiga barn och de har inget förstånd. De är skickliga på att göra det onda men har ingen kunskap att göra det goda. 23 ✝ Jag såg på jorden och se: den var öde och tom, och himlarna hade inget ljus. 24 ✝ Jag såg på bergen, och se, de skälvde och alla höjderna skakade. 25 ✝ Jag tittade, och se, där fanns ingen människa, och alla himlens fåglar hade flytt. 26 Jag såg, och se, den bördiga platsen var en vildmark och alla dess städer nedbrutna av HERRENS närvaro och av hans brinnande vrede. 27 ✝ För så har HERREN sagt: Hela landet ska vara öde, men jag ska inte göra slut på det helt. 28 Därför ska jorden sörja och himlarna ovanför ska förmörkas*, därför att jag har talat. Jag har bestämt det och kommer inte att ångra mig, och ska inte heller ta tillbaka det. 29 För vid larmet av ryttare och bågskyttar flyr hela staden. De ska bege sig in i snåren och klättra upp på klipporna. Alla städer ska lämnas övergivna och ingen människa ska bo i dem. 30 ✝ Vad ska du göra när du blivit plundrad? Även om du klär dig i scharlakansrött och pryder dig med smycken av guld, om du förstorar dina ögon med smink, gör du dig vacker förgäves. Dina älskare föraktar dig, de står efter ditt liv. 31 ✝ För jag har hört en röst som från en kvinna i födslosmärtor, och ångesten från henne som föder sitt första barn. Det är rösten från Sions dotter, som flämtar och som sträcker ut händerna och säger: Ve mig nu! För mitt liv tynar bort på grund av mördare.