1 Så säger HERREN: Se, jag ska väcka upp en förgörande vind mot Babylon och mot dem som bor mitt ibland dem som reser sig upp mot mig. 2 Jag ska sända skördearbetare till Babylon som ska skörda henne och hennes land ska bli utplundrat. För på olyckans dag ska de komma mot henne från alla håll. 3 Bågskytten ska spänna sin båge mot dem som spänner bågen och mot dem som bröstar sig i sitt pansar. Och skona inte hennes unga män. Förgör fullständigt hela hennes här. 4 Så ska de slagna i kaldeernas land falla, och de som är genomborrade på hennes gator. 5 För Israel har inte blivit övergiven av sin Gud, HERREN Sebaot, inte heller Juda, trots att deras land hade blivit uppfyllt med synd mot Israels Helige. 6 Fly ut ur Babylon och må var och en rädda sitt liv, så att ni inte förgås genom hennes missgärning! För detta är tiden för HERRENS hämnd, då han ska ge igen för vad hon har gjort. 7 Babylon har varit en gyllene bägare i HERRENS hand, som gjorde hela jorden drucken. Folken har druckit av hennes vin, därför blev de som galna. 8 Plötsligt har Babylon fallit och är förstört. Jämra er över henne, ta balsam för hennes smärta, kanske kan hon läkas. 9 Vi skulle ha botat Babylon, men hon har inte blivit botad. Överge henne och låt oss gå var och en till sitt eget land. För hennes dom räcker upp till himlen och når ända upp till skyarna. 10 HERREN har fört fram vår rättfärdighet. Kom, låt oss berätta i Sion om HERREN vår Guds verk. 11 Gör pilarna vassa, samla ihop sköldarna! HERREN har väckt de mediska kungarnas ande. För hans avsikt mot Babylon är att förgöra det. För det är HERRENS hämnd, hämnden för hans tempel. 12 Res upp baneret mot Babylons murar. Skärp bevakningen! Sätt ut vakter, förbered bakhåll. För HERREN har både tänkt och gjort vad han har talat mot Babylons invånare. 13 Du som bor vid många vatten i stora rikedomar: Ditt slut har kommit och din girighets mått är fyllt. 14 HERREN Sebaot har svurit vid sig själv, och sagt: Sannerligen, jag ska fylla dig med människor så som med gräshoppor, och de ska höja sitt härskri mot dig. 15 Han som skapade jorden genom sin makt, han har grundat världen genom sin visdom och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen. 16 När hans stämma ljuder brusar himlens vatten, och han får molnen att stiga från jordens ändar. Han låter blixtar följa med regnet och sänder ut vindarna från sina förråd. 17 Varje människa är oförnuftig i sin kunskap. Alla guldsmeder kommer på skam med sina avgudar, för de gjutna gudabilderna är falska och det finns inget liv i dem. 18 De är fåfänglighet, ett bedrägligt verk. När tiden är inne för deras straff ska de förgås. 19 Men Jakobs del är inte som dem, för han är den som skapat allt, och Israel är hans egendomsfolk. HERREN Sebaot är hans namn. 20 Du är min stridsyxa och mitt stridsvapen, för med dig ska jag krossa folk och med dig ska jag förinta riken. 21 Och med dig ska jag krossa häst och dess ryttare, och med dig ska jag krossa vagn och dess kusk. 22 Med dig ska jag också krossa man och kvinna, med dig ska jag krossa gammal och ung, med dig ska jag krossa yngling och jungfru. 23 Med dig ska jag krossa herden och hans hjord, med dig ska jag krossa bonden och hans oxspann, med dig ska jag krossa ståthållare och styresmän. 24 Och jag ska vedergälla Babylon och alla Kaldeens invånare för allt det onda de har gjort i Sion, inför era ögon, säger HERREN. 25 Se, jag är mot dig, du fördärvets berg som förstör hela jorden, säger HERREN. Och jag ska räcka ut min hand över dig och vältra ner dig från klipporna och jag ska göra dig till ett förbränt berg. 26 Och från dig ska ingen ta vare sig hörnsten eller grundsten, utan du ska läggas öde för alltid, säger HERREN. 27 Res upp ett baner i landet, blås i basunen bland folken, förbered nationerna mot henne. Sammankalla rikena i Ararat, Minni och Askenas mot henne. Utse en härförare mot henne, låt hästarna rycka fram som borstiga gräshoppor. 28 Förbered folken mot henne, med Mediens kungar, deras ståthållare och alla dess styresmän, och alla de områden som de härskar över. 29 Och landet ska darra och sörja, för alla HERRENS planer ska fullbordas mot Babylon, att göra landet Babylon till en ödemark, där ingen kan bo. 30 Babylons hjältar har slutat strida, de har stannat kvar i sina fästningar. De har förlorat sin styrka. De har blivit som kvinnor. De har satt eld på hennes bostäder. Hennes bommar är sönderslagna. 31 Där löper den ene om den andre, och det ena budskapet möter det andra, med bud till kungen i Babylon, att hela hans stad är intagen, 32 att vadställena har erövrats och att vassfälten är uppbrända i eld och att stridsmännen står skräckslagna. 33 För så säger HERREN Sebaot, Israels Gud. Dottern Babylon är som en tröskplats. Det är tid att tröska henne. Ännu en liten tid och hennes skördetid ska komma. 34 Babylons kung Nebukadnessar har uppslukat mig. Han har krossat mig. Han har gjort mig till ett tomt kärl och han har svalt mig som en drake. Han har fyllt sin mage med mina läckerheter. Han har kastat ut mig. 35 Låt det våld som drabbat mig och mitt kött komma över Babylon, ska Sions invånare säga, och låt mitt blod komma över Kaldeens invånare, ska Jerusalem säga. 36 Därför säger HERREN så: Se, jag ska utföra din sak och utkräva hämnd för dig. Jag ska låta hennes hav torka ut och göra hennes källor torra. 37 Babylon ska bli en ruinhög, ett tillhåll för schakaler, till häpnad och förakt, där ingen kan bo. 38 De ska ryta tillsammans som lejon. De ska skrika som lejonungar. 39 När de är uppvärmda ska jag ordna ett gästabud för dem och göra dem så berusade att de jublar, och sedan ska de somna in i en evig sömn och aldrig mer vakna upp, säger HERREN. 40 Jag ska föra ner dem som lamm till slakten, likt baggar och bockar. 41 Hur har inte Sesak blivit intagen, det som var hela jordens berömmelse har erövrats! Hur har inte Babylon blivit till förvåning bland folken! 42 Havet steg upp över Babylon. Hon har översvämmats av dess många vågor. 43 Hennes städer har lagts öde, och blivit ett torrt land, och en öken, ett land där ingen bor, och där inte heller något människobarn passerar förbi. 44 Och jag ska straffa Bel i Babylon och dra ut ur hans gap det som han slukat. Och folken ska inte längre strömma till honom. Ja, Babylons mur ska falla. 45 Mitt folk, dra ut ur henne! Må var och en rädda sitt liv från HERRENS brinnande vrede. 46 Men tappa inte modet, och frukta inte de rykten som kommer att höras i landet. Ett rykte ska komma både ett år och efter det ska det i ett annat år komma ett annat rykte. Och det ska vara våldsamheter i landet, härskare mot härskare. 47 För se, dagar ska komma då jag ska verkställa domen över Babylons avgudar. Och hela hennes land ska stå där med skam och alla hennes dödade ska ligga därinne. 48 Då ska himlen och jorden och allt som finns där jubla över Babylon för plundrarna ska komma mot henne från norr, säger HERREN. 49 Så som Babylon har fått Israels dödade att falla, så ska i Babylon de dödade falla i hela landet. 50 Ni som har undkommit svärdet, ge er av, stanna inte kvar! Kom ihåg HERREN i fjärran land, och låt Jerusalem vara i era hjärtan. 51 Vi skäms för vi har hört tillrättavisningen. Skam har täckt våra ansikten, för främlingar har kommit in i de heliga platserna i HERRENS hus. 52 För se, dagar ska komma, säger HERREN, då jag ska verkställa domen över hennes avgudar, och genom hela hennes land ska de sårade klaga. 53 Även om Babylon steg upp till himlen och även om hon skulle befästa sitt höga fäste, så ska ändå plundrare från mig nå fram till henne, säger HERREN. 54 Ett klagorop kommer från Babylon, och stor förödelse från kaldeernas land, 55 för HERREN har ödelagt Babylon och gjort slut på det stora larmet därinne. Deras vågor brusar som stora vatten, dånet av dem ljuder högt. 56 Ty förgöraren har kommit över henne, till Babylon, och hennes hjältar har tagits till fånga. Alla deras bågar har brutits sönder. För HERREN Gud, som vedergäller, ska sannerligen vedergälla. 57 Och jag ska göra hennes furstar, och hennes visa män, hennes ståthållare, och hennes styresmän, och hennes hjältar berusade. Och de ska somna in i en evig sömn och aldrig mer vakna upp, säger Konungen, vars namn är HERREN Sebaot. 58 Så säger HERREN Sebaot: De breda murarna i Babylon ska rivas ner fullständigt, och hennes höga portar ska brännas upp i eld. Och folket ska arbeta förgäves och folkslagen på grund av elden, och de ska bli trötta. 59 Detta är det ord som profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria, son till Mahaseja, när han begav sig till Babylon med Juda kung Sidkia, i hans fjärde regeringsår. Seraja hade ansvar för lägerplatserna. 60 Så Jeremia skrev ner i en bokrulle allt det onda som skulle komma över Babylon, ja, alla dessa ord som står skrivet om Babylon. 61 Och Jeremia sa till Seraja: När du kommer till Babylon, så se till att du läser upp alla dessa ord. 62 Då ska du säga: O HERRE, du har talat mot denna plats att du ska förstöra den så att ingen blir kvar där, varken människa eller djur, utan den ska läggas öde för alltid. 63 Och när du har läst denna bok till slut, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat. 64 Och du ska säga: Så ska Babylon sjunka och inte resa sig från det onda som jag ska låta komma över henne. Och de ska tröttna. Så långt Jeremias ord.
Publicidade
Jeremias 51
Fortsättning av profetian om Babylon.
Veja também
Publicidade