1 ✝ Om Moab. Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, för det har ödelagts! Kirjataim har kommit på skam och har intagits. Fästet har kommit på skam och krossats. 2 Moab ska inte prisas längre. I Hesbon har man smitt onda planer mot det. Kom, låt oss utrota det som nation. Också du, Madmen, ska huggas ner, svärdet ska förfölja dig. 3 En gråtande röst hörs från Horonaim, ödeläggelse och stor förödelse. 4 Moab är förstört, klagorop hörs från hennes barn. 5 För uppför sluttningen mot Luhit går de upp under ständig gråt. Ty på vägen ner till Horonaim har fienden hört ett rop över förstörelsen. 6 ✝ Fly! Rädda era liv och bli som en torr buske i öknen. 7 ✝ Ty eftersom du har förtröstat på dina gärningar och på dina skatter ska du erövras. Och Kemos ska föras bort i fångenskap tillsammans med sina präster och sina furstar. 8 Och fördärvaren ska komma över alla städer, och ingen stad ska komma undan. Även dalen ska förstöras och slätten ska bli ödelagd, så som HERREN har sagt. 9 Ge Moab vingar så att han kan fly och komma undan, för dess städer ska ödeläggas, så att ingen kan bo där. 10 Förbannad vare den som utför HERRENS verk försumligt*. Och förbannad vare den som håller tillbaka sitt svärd från blod. 11 ✝ Moab har levt i trygghet från sin ungdom, ostörd likt vin som fått vila på sin bottensats och inte hällts från kärl till kärl. Inte heller har han förts bort i fångenskap. Därför har han bevarat sin smak och hans lukt har inte förändrats. 12 Se, därför ska de dagar komma säger HERREN, när jag ska skicka vintappare till honom, som ska tappa honom och tömma hans kärl och slå sönder hans krukor. 13 ✝ Och Moab ska skämmas för Kemos, som Israels hus skämdes för Betel som de förtröstade på. 14 Hur kan ni säga: Vi är hjältar och tappra krigsmän? 15 Moab är ödelagt och dess städer har gått upp i rök och dess utvalda unga män har gått ner till slakten, säger Konungen, vars namn är HERREN Sebaot. 16 Moabs undergång är nära, hans olycka närmar sig med stormsteg. 17 Beklaga honom alla ni som finns runt omkring honom. Och alla ni som känner hans rykte säger: Hur sönderbruten är inte den starka spiran och den härliga staven! 18 Du dotter som bor i Dibon, kom ner från din härlighet och sitt törstig. För Moabs fördärvare ska komma över dig och han ska förstöra dina fästen. 19 Du som bor i Aroer, ställ dig vid vägen och spana. Fråga honom som flyr och henne som kommit undan, och säg: Vad har hänt? 20 Moab har kommit på skam, för det är krossat. Jämra er och ropa! Berätta det i Arnon att Moab är ödelagt. 21 Och domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat, 22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblataim, 23 över Kirjataim, Bet-Gamul och Bet-Meon, 24 över Keroit och Bosra och över alla städer i Moabs land, både nära och fjärran. 25 ✝ Moabs horn har huggits av och hans makt* är bruten, säger HERREN. 26 ✝ Gör honom berusad för han har förhävt sig mot HERREN. Och Moab ska vältra sig i sina spyor och även han ska bli till åtlöje. 27 ✝ Eller var inte Israel till ett åtlöje för dig? Blev han ertappad bland tjuvar eftersom du skuttade av glädje varje gång du pratade om honom? 28 ✝ Ni som bor i Moab, lämna städerna och slå er ner bland klipporna och bli som duvan som bygger sitt näste i sidorna på grottans mynning. 29 ✝ Vi har hört om Moabs högmod, hans gränslöst stora högfärd, hans stolthet, hans arrogans, hans överlägsenhet och hans hjärtas förhävelse. 30 Jag känner hans vrede, säger HERREN, men det är inte så, hans lögner har inte åstadkommit någonting. 31 Därför ska jag jämra mig över Moab, och klaga över hela Moab. Mitt hjärta ska sörja för männen i Kir-Heres. 32 Du Sibmas vinstock, jag ska gråta över dig mer än vad jag grät över Jaeser. Dina rankor sträckte sig ut över havet och nådde ända till Jaesers hav. På din frukt och din vinskörd har plundraren slagit ner. 33 ✝ Glädjen och jublet har försvunnit från de bördiga fälten och från Moabs land. Och jag har gjort slut på vinet i vinpressen. Ingen ska trampa dem med glädjerop. Det hörs rop men inga glädjerop. 34 ✝ Från Hesbon hörs rop ända till Eleale och ända till Jahas har de höjt sin röst, från Soar ända till Horonaim, som en treårig kalv. För också Nimrims vatten ska bli förstörda. 35 Och ska jag göra slut på den som offrar på offerhöjderna i Moab, och på den som tänder rökelse åt sina gudar, säger HERREN. 36 ✝ Därför klagar mitt hjärta som en flöjt över Moab, och mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män, eftersom de rikedomar som de skaffat sig har gått förlorade. 37 ✝ För varje huvud ska vara skalligt och alla skägg avklippta. På alla händer finns ristningar och på höfterna säckväv. 38 ✝ På alla Moabs tak och på dess gator, överallt hörs klagosång, för jag har krossat Moab som en kruka ingen vill ha, säger HERREN. 39 De ska jämra sig och säga: Hur förstört är det inte! Hur har Moab inte vänt ryggen till i skam! Så ska Moab bli till ett åtlöje och till en skräck för alla sina grannar. 40 ✝ För så säger HERREN: Se, han ska flyga som en örn och breda ut sina vingar över Moab. 41 Keriot har intagits och dess fästen har överrumplats. Och hjältarnas hjärtan i Moab ska på den dagen vara som hjärtat hos en kvinna i födslovärkar. 42 Och Moab ska utplånas som ett folk, eftersom han har förhävt sig mot HERREN. 43 ✝ Fruktan, fallgropen och snaran ska komma över dig, du som bor i Moab, säger HERREN. 44 ✝ Den som undkommer skräcken ska falla i gropen, och den som kommer upp ur gropen ska fastna i snaran. För jag ska låta ett bestraffningens år komma över det, ja, över Moab, säger HERREN. 45 ✝ De som flydde stod kraftlösa under Hesbons skugga. Men en eld ska komma från Hesbon och en låga från Sihons mitt, och den ska förtära Moabs sida och hjässan på de upproriska. 46 Ve dig, Moab! Kemos folk förgås, för dina söner har tagits till fånga, och dina döttrar har förts bort i fångenskap. 47 ✝ Men i kommande dagar ska jag låta Moab återvända från sin fångenskap, säger HERREN. Så långt domen över Moab.