1 ✝ Och det hände i Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår, att detta ord kom till Jeremia från HERREN, som sa: 2 Ta en bokrulle och skriv ner i den alla de ord som jag har talat till dig om Israel, om Juda, och om alla folk, från den dag jag talade till dig under Josias tid ända till i dag. 3 ✝ Det kan hända när Juda hus får höra om allt det onda som jag tänker låta komma över dem, att var och en vänder om från sin onda väg, så att jag kan förlåta deras missgärning och deras synd. 4 ✝ Då kallade Jeremia på Baruk, Nerias son, och efter Jeremias diktamen* skrev Baruk ner i en bokrulle alla de ord som HERREN hade talat till honom. 5 Och Jeremia befallde Baruk och sa: Jag är förhindrad så jag kan inte gå till HERRENS hus. 6 Gå du därför och läs upp bokrullen som du har skrivit efter min diktamen, HERRENS ord inför folket på fastedagen i HERRENS hus. Och du ska också läsa dem inför hela Juda när de kommer ut från sina städer. 7 ✝ Det kan hända att de kommer att bönfalla inför HERREN och vända om, var och en från sin onda väg. För stor är den vrede och förbittring som HERREN har uttalat mot detta folk. 8 Och Baruk, Nerias son, gjorde allt som profeten Jeremia befallde honom och läste upp HERRENS ord ur bokrullen i HERRENS hus. 9 Och det hände i Juda kung Jojakims, Josias sons, femte regeringsår, i nionde månaden, att de utlyste en fasta inför HERREN, för allt folket i Jerusalem, och för allt det folk som kom från Juda städer till Jerusalem. 10 ✝ Då läste Baruk upp Jeremias ord ur bokrullen inför allt folket i HERRENS hus, i Gemarjas, Safans sons, skrivarens, rum, på den övre förgården, vid ingången till den nya porten till HERRENS hus. 11 När Mika, son till Gemarja, son till Safan, hade hört alla HERRENS ord från bokrullen, 12 gick han ner till kungens palats, in i skrivarens rum, och se, där satt alla furstarna, skrivaren Elisama, och Delaja, Semajas son, och Elnatan, Akbors son, och Gemarja, Safans son, och Sidkia, Hananjas son, och alla furstarna. 13 Då berättade Mika för dem alla de ord som han hade hört när Baruk läste upp bokrullen inför folket. 14 Så sände alla furstarna Jehudi, son till Netanja, son till Selemja, Kusis son, till Baruk och sa: Ta med dig bokrullen, som du har läst upp inför folket och kom hit. Så Baruk, Nerias son, tog bokrullen i sin hand och kom till dem. 15 De sa till honom: Sätt dig nu ner och läs den för oss. Och Baruk läste för dem. 16 När de hade hört alla dessa ord, såg de försträckta på varandra och sa till Baruk: Vi ska verkligen berätta alla dessa ord för kungen! 17 Och de frågade Baruk, och sa: Tala om för oss hur du skrev ner alla dessa ord, efter hans diktamen? 18 Då svarade Baruk dem: Han dikterade alla dessa ord för mig, och jag skrev ner dem med bläck i bokrullen. 19 Då sa furstarna till Baruk: Gå och göm dig, du och Jeremia, och låt ingen få veta var ni är. 20 Och de gick in till kungen i förgården och berättade alla dessa ord för honom. Men bokrullen lämnade de i skrivaren Elisamas rum. 21 Så skickade kungen Jehudi att hämta bokrullen och han hämtade den från skrivarens Elisamas rum. Och Jehudi läste upp den för kungen och för alla furstarna som stod bredvid kungen. 22 Nu satt kungen i sin vinterbostad i den nionde månaden, och elden brann i kolpannan framför honom. 23 Och när Jehudi hade läst tre eller fyra spalter, skar han av bokrullen med pennkniven och kastade stycket på elden i kolpannan, ända tills hela rullen hade brunnit upp i elden som var i kolpannan. 24 ✝ Men varken kungen eller någon av hans tjänare som hörde alla dessa ord läsas upp blev förskräckta eller rev sönder sina kläder. 25 Och trots att Elnatan, Delaja och Gemarja vädjade till kungen att han inte skulle bränna upp bokrullen, lyssnade han inte på dem. 26 Utan kungen befallde Jerameel, Hammeleks son, och Seraja, Asriels son, och Selemja, Abdeels son, att gripa skrivaren Baruk och profeten Jeremia. Men HERREN hade gömt dem. 27 Efter att kungen hade bränt bokrullen och de ord som Baruk hade skrivit i den efter Jeremias diktamen, kom HERRENS ord till Jeremia, som sa: 28 Ta dig en ny bokrulle och skriv i den alla de ord som tidigare stod i den första bokrullen, den som Juda kung Jojakim brände upp. 29 Och du ska säga till Juda kung Jojakim, så säger HERREN: Du har bränt denna bokrulle och sagt: Varför har du skrivit i den och sagt att Babylons kung sannerligen ska komma och ödelägga detta land, och få människor och djur att försvinna därifrån? 30 ✝ Därför säger HERREN så om Jojakim, Juda kung: Han ska inte ha någon som sitter på Davids tron, och hans döda kropp ska kastas ut till dagens hetta och till nattens frost. 31 ✝ Jag ska straffa honom och hans efterkommande och hans tjänare för deras missgärning. Och jag ska låta allt det onda som jag har uttalat mot dem komma över dem, och över Jerusalems invånare och över Juda män. Men de lyssnade inte. 32 Då tog Jeremia en annan bokrulle och gav den till skrivaren Baruk, Nerias son. Och han skrev efter Jeremias diktamen ner i den allt som hade stått i den bokrulle som Juda kung Jojakim hade bränt upp i eld. Och till detta lades många liknande ord.