1 ✝ Sidkia var tjugoett år gammal när han började regera, och han regerade elva år i Jerusalem. Och hans mor hette Hamital, Jeremias dotter, från Libna. 2 Han gjorde det som var ont i HERRENS ögon, så som Jojakim hade gjort. 3 ✝ För det var på grund av HERRENS vrede som detta skedde med Jerusalem och Juda, tills han hade förkastat dem från sitt ansikte. Och Sidkia gjorde uppror mot Babylons kung. 4 ✝ Och det hände i hans nionde regeringsår, i den tionde månaden, på tionde dagen i den månaden, att Babylons kung Nebukadnessar, han och hela hans armé, kom mot Jerusalem och belägrade den och byggde en belägringsvall runt omkring den. 5 Och staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. 6 Och på fjärde månaden, på den nionde dagen i månaden, blev hungersnöden så svår i staden att det inte fanns något bröd för folket i landet. 7 Då bröt man sig in i staden och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden om natten genom porten mellan de två murarna som låg vid kungens trädgård. Och kaldeerna hade omringat staden och de tog vägen mot Hedmarken. 8 Men kaldeernas armé förföljde kungen och hann upp Sidkia på Jerikoslätten, och hela hans här lämnade honom och skingrades. 9 Då tog de kungen och förde honom upp till Babylons kung i Ribla, i Hamats land, där han uttalade sin dom över honom. 10 ✝ Och Babylons kung dödade Sidkias söner inför hans ögon. Han dödade också Juda furstar i Ribla. 11 Sedan stack han ut ögonen på Sidkia, och Babylons kung band honom i kedjor och förde honom till Babylon och satte honom i fängelse till hans dödsdag. 12 Och i den femte månaden, på den tionde dagen i månaden, som var den babyloniske kungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, som var befälhavare för livgardet, till Jerusalem. 13 Och brände upp HERRENS hus och kungens palats och alla hus i Jerusalem. Och alla de förnämas hus brände han upp i eld. 14 Och hela den kaldeiska armén, som befälhavaren för livgardet hade med sig, bröt ner alla murar runt omkring Jerusalem. 15 Sedan förde Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, bort en del av det fattiga folket i fångenskap, och resten av det folk som var kvar i staden, och de som hade gått över till Babylons kung och resten av folkskaran. 16 Men Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, lämnade kvar några av de fattiga i landet som vinodlare och bönder. 17 ✝ Också kopparpelarna som var i HERRENS hus, och bäckenställen och kopparhavet som fanns i HERRENS hus, slog kaldeerna sönder och förde bort allt deras koppar till Babylon. 18 Även askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna, pannorna och alla kopparkärl som användes vid gudstjänsten, tog de med sig. 19 Likaså tog befälhavaren för livgardet med sig faten, fyrfaten, offerskålarna, askkärlen, ljusstakarna, de andra skålarna och bägarna , allt som var av rent guld och allt som var av rent silver. 20 De två pelarna, havet och de tolv kopparoxarna under bäckenställen som kung Salomo hade gjort till HERRENS hus. Kopparens vikt till alla dessa föremål var inte känd. 21 Vad pelarna angår, så var höjden på en pelare arton alnar, och en tolv alnar lång tråd omslöt den, och dess tjocklek var fyra fingrar och ihålig. 22 Ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar som var fem alnar högt med flätverk och granatäpplen på pelarhuvudena runt omkring, allt i koppar. Likadan var den andra pelaren med sina granatäpplen. 23 Och det fanns 96 granatäpplen på en sida och alla granatäpplen på flätverket runt omkring var 100. 24 Och befälhavaren för livgardet tog Seraja, översteprästen, och Sefanja, den andre prästen, samt de tre som höll vakt vid dörren. 25 Från staden tog han också en hovman som hade befälet över krigsmännen, och sju av kungens närmaste män, som påträffats i staden, och överbefälhavarens skrivare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst och sextio män av folket i landet, som påträffades inne i staden. 26 Och Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, tog dem och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 27 Och Babylons kung slog dem och avrättade dem i Ribla, i Hamats land. Så blev Juda bortförd i fångenskap från sitt eget land. 28 Detta är det folk som Nebukadnessar förde bort i fångenskap: I det sjunde året 3 023 judar. 29 I Nebukadnessars artonde regeringsår förde han bort i fångenskap 832 personer från Jerusalem, 30 och i Nebukadnessars tjugotredje regeringsår förde Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, bort 745 av judarna i fångenskap, sammanlagt 4600 personer. 31 ✝ Och det skedde i trettiosjunde året av Juda kung Jojakins fångenskap, i tolfte månaden, på tjugofemte dagen i månaden, att Babylons kung Evil-Merodak under sitt första regeringsår benådade Juda kung Jojakin, och förde honom ut ur fängelset. 32 Och han talade vänligt till honom, och gav honom den främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babylon, 33 ✝ och lät honom byta ut sina fångkläder och han fick alltid äta vid hans bord så länge han levde. 34 Och angående hans mat, så fick han ett dagligt underhåll av den babyloniska kungen, en bestämd tilldelning för varje dag, ända till sin dödsdag, så länge han levde.