1 He said to me, "Son of man, eat what you find. Eat this scroll, and go, speak to the house of Israel."
2 So I opened my mouth, and he caused me to eat the scroll.
3 He said to me, "Son of man, eat this scroll that I give you and fill your belly and your bowels with it."
Then I ate it. It was as sweet as honey in my mouth.
4 He said to me, "Son of man, go to the house of Israel, and speak my words to them. 5 For you are not sent to a people of a strange speech and of a hard language, but to the house of Israel— 6 not to many peoples of a strange speech and of a hard language, whose words you can’t understand. Surely, if I sent you to them, they would listen to you. 7 But the house of Israel will not listen to you, for they will not listen to me; for all the house of Israel are obstinate3:7 Literally, have a hard forehead and hard-hearted. 8 Behold, I have made your face hard against their faces, and your forehead hard against their foreheads. 9 I have made your forehead as a diamond, harder than flint. Don’t be afraid of them, neither be dismayed at their looks, though they are a rebellious house."
10 Moreover he said to me, "Son of man, receive in your heart and hear with your ears all my words that I speak to you. 11 Go to them of the captivity, to the children of your people, and speak to them, and tell them, ‘This is what the Lord Yahweh says,’ whether they will hear, or whether they will refuse."
12 Then the Spirit lifted me up, and I heard behind me the voice of a great rushing, saying, "Blessed be Yahweh’s glory from his place." 13 I heard the noise of the wings of the living creatures as they touched one another, and the noise of the wheels beside them, even the noise of a great rushing. 14 So the Spirit lifted me up, and took me away; and I went in bitterness, in the heat of my spirit; and Yahweh’s hand was strong on me. 15 Then I came to them of the captivity at Tel Aviv who lived by the river Chebar, and to where they lived; and I sat there overwhelmed among them seven days.
16 At the end of seven days, Yahweh’s word came to me, saying, 17 "Son of man, I have made you a watchman to the house of Israel. Therefore hear the word from my mouth, and warn them from me. 18 When I tell the wicked, ‘You will surely die;’ and you give him no warning, nor speak to warn the wicked from his wicked way, to save his life, that wicked man will die in his iniquity; but I will require his blood at your hand. 19 Yet if you warn the wicked, and he doesn’t turn from his wickedness, nor from his wicked way, he will die in his iniquity; but you have delivered your soul."
20 "Again, when a righteous man turns from his righteousness and commits iniquity, and I lay a stumbling block before him, he will die. Because you have not given him warning, he will die in his sin, and his righteous deeds which he has done will not be remembered; but I will require his blood at your hand. 21 Nevertheless if you warn the righteous man, that the righteous not sin, and he does not sin, he will surely live, because he took warning; and you have delivered your soul."
22 Yahweh’s hand was there on me; and he said to me, "Arise, go out into the plain, and I will talk with you there."
23 Then I arose, and went out into the plain, and behold, Yahweh’s glory stood there, like the glory which I saw by the river Chebar. Then I fell on my face.
24 Then the Spirit entered into me and set me on my feet. He spoke with me, and said to me, "Go, shut yourself inside your house. 25 But you, son of man, behold, they will put ropes on you, and will bind you with them, and you will not go out among them. 26 I will make your tongue stick to the roof of your mouth so that you will be mute and will not be able to correct them, for they are a rebellious house. 27 But when I speak with you, I will open your mouth, and you shall tell them, ‘This is what the Lord Yahweh says.’ He who hears, let him hear; and he who refuses, let him refuse; for they are a rebellious house."
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
1 Han sade till mig: "Människobarn, ät vad du ser framför dig! Ät upp bokrullen och gå och tala till Israels hus." 2 Jag öppnade min mun, och han gav mig rullen att äta. 3 Ps 19:11, Jer 15:16. Han sade till mig: "Människobarn, mätta din mage och fyll din buk med rullen som jag ger dig." Jag åt, och den var söt som honung i min mun.
Sänd till det upproriska Israel
4 Han sade till mig: "Människobarn, gå till Israels hus och tala mina ord till dem. 5 Jes 33:19, Matt 10:5f. Du blir inte sänd till ett folk med främmande språk och obegripligt tal, utan till Israels hus, 6 inte till många folk med främmande språk och obegripligt tal som du inte förstår. Hade jag sänt dig till sådana skulle de lyssna på dig.
7 Hes 2:4. Men Israels hus vill inte lyssna på dig, för de vill inte lyssna på mig. Hela Israels hus har hårda pannor och förhärdade hjärtan. 8 Jer 1:18, 15:20, Mika 3:8. Se, jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten och din panna hård som deras pannor. 9 Jer 1:8, Hes 2:5f. Jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta. Var inte rädd för dem och tappa inte modet inför dem, för de är ett upproriskt släkte."
10 Och han sade till mig: "Människobarn, allt som jag talar till dig ska du ta till ditt hjärta och höra med dina öron. 11 Gå till dina landsmän i fångenskapen och säg till dem: Så säger Herren Gud – vare sig de lyssnar eller inte."
12 Jes 6:3, Apg 2:2. Anden lyfte upp mig, och jag hörde bakom mig ljudet av ett väldigt dån: "Lovad är Herrens härlighet i hans boning!" 13 Jag hörde ljudet av varelsernas vingar som rörde sig mot varandra och dessutom ljudet från hjulen, ett väldigt dån. 14 Hes 8:3, Apg 8:39. Anden3:14AndenHebr. rúach betyder också "vind" (jfr Joh 3:8). lyfte upp mig och tog tag i mig, och jag fördes bort, bedrövad och upprörd i min ande, och Herrens hand var stark över mig. 15 Job 2:13, Hes 1:3, Dan 7:28, 8:27. Jag kom till dem som förts bort till Tel-Abib3:15Tel-AbibAkkadiska til abubi betyder "ruinhög efter översvämning", möjligen ett projekt för fångarna att återuppbygga. Inte identiskt med moderna Tel Aviv ("vårkullen") vid Medelhavet., de som bodde vid floden Kebar. Jag slog mig ner där de satt och stannade där bland dem i sju dagar, djupt bedrövad.
Herren sätter Hesekiel till väktare
16 Men efter sju dagar kom Herrens ord till mig:
17 Jer 1:7, 6:17, Hes 33:7f. "Människobarn, jag har satt dig till väktare för Israels hus. När du hör ett ord från min mun ska du varna dem från mig. 18 När jag säger till den ogudaktige: Du ska dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då ska den ogudaktige dö i sin missgärning, men jag ska utkräva hans blod av din hand. 19 Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då ska han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ.
20 Hes 18:24, 33:12f. Och när en rättfärdig man vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, då ska jag lägga en stötesten i hans väg och han ska dö. Om du då inte har varnat honom ska han dö i sin synd. Man ska inte komma ihåg de rättfärdiga gärningar han tidigare har gjort, utan jag ska utkräva hans blod av din hand. 21 Men om du varnar den rättfärdige för att synda och han avhåller sig från synd, då ska han få leva eftersom han lät varna sig, och själv har du räddat ditt liv."
22 Hes 8:1, Apg 9:6, 22:10.Herrens hand kom över mig där, och han sade till mig: "Stig upp och gå ut på slätten. Där ska jag tala med dig." 23 Hes 1:3, 8:4. Då steg jag upp och gick ut på slätten, och se, där stod Herrens härlighet, lik den härlighet jag såg vid floden Kebar. Och jag föll ner på mitt ansikte. 24 Hes 2:2. Anden kom då in i mig och reste upp mig på mina fötter. Herren talade med mig och sade: "Gå och stäng in dig i ditt hus. 25 Hes 4:8. Och du människobarn, se, man ska lägga rep om dig och binda dig med dem så att du inte kan gå ut bland de andra. 26 Hes 2:5, 24:27. Jag ska låta din tunga fastna vid din gom så att du blir stum och inte kan straffa dem, för de är ett upproriskt släkte. 27 Hes 2:4f, 29:21, 33:22. Men när jag talar med dig ska jag öppna din mun, och du ska säga till dem: Så säger Herren Gud. Den som vill lyssna ska lyssna, och den som inte vill får låta bli, för de är ett upproriskt folk."