Ezequiel 20

1 In the seventh year, in the fifth month, the tenth day of the month, some of the elders of Israel came to inquire of Yahweh, and sat before me.

2 Yahweh’s word came to me, saying, 3 "Son of man, speak to the elders of Israel, and tell them, ‘The Lord Yahweh says: "Is it to inquire of me that you have come? As I live," says the Lord Yahweh, "I will not be inquired of by you."’

4 "Will you judge them, son of man? Will you judge them? Cause them to know the abominations of their fathers. 5 Tell them, ‘The Lord Yahweh says: "In the day when I chose Israel, and swore to the offspring of the house of Jacob, and made myself known to them in the land of Egypt, when I swore to them, saying, ‘I am Yahweh your God;’ 6 in that day I swore to them to bring them out of the land of Egypt into a land that I had searched out for them, flowing with milk and honey, which is the glory of all lands. 7 I said to them, ‘Each of you throw away the abominations of his eyes. Don’t defile yourselves with the idols of Egypt. I am Yahweh your God.’

8 "‘"But they rebelled against me and wouldn’t listen to me. They didn’t all throw away the abominations of their eyes. They also didn’t forsake the idols of Egypt. Then I said I would pour out my wrath on them, to accomplish my anger against them in the middle of the land of Egypt. 9 But I worked for my name’s sake, that it should not be profaned in the sight of the nations among which they were, in whose sight I made myself known to them in bringing them out of the land of Egypt. 10 So I caused them to go out of the land of Egypt and brought them into the wilderness. 11 I gave them my statutes and showed them my ordinances, which if a man does, he will live in them. 12 Moreover also I gave them my Sabbaths, to be a sign between me and them, that they might know that I am Yahweh who sanctifies them.

13 "‘"But the house of Israel rebelled against me in the wilderness. They didn’t walk in my statutes and they rejected my ordinances, which if a man keeps, he shall live in them. They greatly profaned my Sabbaths. Then I said I would pour out my wrath on them in the wilderness, to consume them. 14 But I worked for my name’s sake, that it should not be profaned in the sight of the nations, in whose sight I brought them out. 15 Moreover also I swore to them in the wilderness that I would not bring them into the land which I had given them, flowing with milk and honey, which is the glory of all lands, 16 because they rejected my ordinances, and didn’t walk in my statutes, and profaned my Sabbaths; for their heart went after their idols. 17 Nevertheless my eye spared them, and I didn’t destroy them. I didn’t make a full end of them in the wilderness. 18 I said to their children in the wilderness, ‘Don’t walk in the statutes of your fathers. Don’t observe their ordinances or defile yourselves with their idols. 19 I am Yahweh your God. Walk in my statutes, keep my ordinances, and do them. 20 Make my Sabbaths holy. They shall be a sign between me and you, that you may know that I am Yahweh your God.’

21 "‘"But the children rebelled against me. They didn’t walk in my statutes, and didn’t keep my ordinances to do them, which if a man does, he shall live in them. They profaned my Sabbaths. Then I said I would pour out my wrath on them, to accomplish my anger against them in the wilderness. 22 Nevertheless I withdrew my hand and worked for my name’s sake, that it should not be profaned in the sight of the nations, in whose sight I brought them out. 23 Moreover I swore to them in the wilderness, that I would scatter them among the nations and disperse them through the countries, 24 because they had not executed my ordinances, but had rejected my statutes, and had profaned my Sabbaths, and their eyes were after their fathers’ idols. 25 Moreover also I gave them statutes that were not good, and ordinances in which they couldn’t live. 26 I polluted them in their own gifts, in that they caused all that opens the womb to pass through the fire, that I might make them desolate, to the end that they might know that I am Yahweh."’

27 "Therefore, son of man, speak to the house of Israel, and tell them, ‘The Lord Yahweh says: "Moreover, in this your fathers have blasphemed me, in that they have committed a trespass against me. 28 For when I had brought them into the land which I swore to give to them, then they saw every high hill and every thick tree, and they offered there their sacrifices, and there they presented the provocation of their offering. There they also made their pleasant aroma, and there they poured out their drink offerings. 29 Then I said to them, ‘What does the high place where you go mean?’ So its name is called Bamah*20:29 "Bamah" means "High Place". to this day."’

30 "Therefore tell the house of Israel, ‘The Lord Yahweh says: "Do you pollute yourselves in the way of your fathers? Do you play the prostitute after their abominations? 31 When you offer your gifts, when you make your sons pass through the fire, do you pollute yourselves with all your idols to this day? Should I be inquired of by you, house of Israel? As I live, says the Lord Yahweh, I will not be inquired of by you!

32 "‘"That which comes into your mind will not be at all, in that you say, ‘We will be as the nations, as the families of the countries, to serve wood and stone.’ 33 As I live," says the Lord Yahweh, "surely with a mighty hand, with an outstretched arm, and with wrath poured out, I will be king over you. 34 I will bring you out from the peoples, and will gather you out of the countries in which you are scattered with a mighty hand, with an outstretched arm, and with wrath poured out. 35 I will bring you into the wilderness of the peoples, and there I will enter into judgment with you face to face. 36 Just as I entered into judgment with your fathers in the wilderness of the land of Egypt, so I will enter into judgment with you," says the Lord Yahweh. 37 "I will cause you to pass under the rod, and I will bring you into the bond of the covenant. 38 I will purge out from among you the rebels and those who disobey me. I will bring them out of the land where they live, but they shall not enter into the land of Israel. Then you will know that I am Yahweh."

39 "‘As for you, house of Israel, the Lord Yahweh says: "Go, everyone serve his idols, and hereafter also, if you will not listen to me; but you shall no more profane my holy name with your gifts and with your idols. 40 For in my holy mountain, in the mountain of the height of Israel," says the Lord Yahweh, "there all the house of Israel, all of them, shall serve me in the land. There I will accept them, and there I will require your offerings and the first fruits of your offerings, with all your holy things. 41 I will accept you as a pleasant aroma when I bring you out from the peoples and gather you out of the countries in which you have been scattered. I will be sanctified in you in the sight of the nations. 42 You will know that I am Yahweh when I bring you into the land of Israel, into the country which I swore to give to your fathers. 43 There you will remember your ways, and all your deeds in which you have polluted yourselves. Then you will loathe yourselves in your own sight for all your evils that you have committed. 44 You will know that I am Yahweh, when I have dealt with you for my name’s sake, not according to your evil ways, nor according to your corrupt doings, you house of Israel," says the Lord Yahweh.’"

45 Yahweh’s word came to me, saying, 46 "Son of man, set your face toward the south, and preach toward the south, and prophesy against the forest of the field in the south. 47 Tell the forest of the south, ‘Hear Yahweh’s word: The Lord Yahweh says, "Behold, I will kindle a fire in you, and it will devour every green tree in you, and every dry tree. The burning flame will not be quenched, and all faces from the south to the north will be burned by it. 48 All flesh will see that I, Yahweh, have kindled it. It will not be quenched."’"

49 Then I said, "Ah Lord Yahweh! They say of me, ‘Isn’t he a speaker of parables?’"

Guds löften och Israels upproriskhet

1 *Hes 14:1. I det sjunde året, på tionde dagen i den femte månaden*20:1 sjunde året, på tionde dagen i den femte månaden15 aug 591 f Kr. kom några av de äldste i Israel för att fråga Herren, och de satte sig ner framför mig.

2 Då kom Herrens ord till mig:

3 "Människobarn, tala med de äldste i Israel och säg till dem: Så säger Herren Gud: Har ni kommit för att fråga mig? Så sant jag lever, jag låter mig inte rådfrågas av er, säger Herren Gud. 4 *Hes 22:2, 23:36. Men vill du döma dem, ja, vill du döma dem, du människobarn, låt dem då förstå deras fäders avskyvärda handlingar 5 *2 Mos 6:8, 5 Mos 7:6. och säg till dem: Så säger Herren Gud: Den dag jag utvalde Israel lyfte jag min hand till ed inför Jakobs avkomlingar och gjorde mig känd för dem i Egyptens land. Jag lyfte min hand inför dem och sade: Jag är Herren er Gud. 6 *2 Mos 3:8, 17, 33:3, Ps 48:3, Jer 3:19. På den dagen lovade jag dem med upplyft hand att föra dem ut ur Egyptens land, till det land som jag hade utsett åt dem, ett land som flödar av mjölk och honung, det härligaste av alla länder. 7 *2 Mos 20:2, 3 Mos 18:3, Jos 24:14, 23, 1 Sam 7:3. Jag sade till dem: Var och en av er ska kasta bort de vidriga ting som era ögon fäst sig vid, och ingen får orena sig med Egyptens avgudar. Jag är Herren er Gud.

8 *5 Mos 9:7, 24. Men de var upproriska mot mig och ville inte lyssna på mig. De kastade inte bort de vidriga ting som deras ögon fäst sig vid, och de övergav inte Egyptens avgudar. Då tänkte jag ösa min vrede över dem och släcka min harm på dem, mitt i Egypten. 9 Men det jag gjorde skedde för mitt namns skull, för att det inte skulle bli vanärat inför de folk som de levde bland. I deras åsyn hade jag gjort mig känd för dem då jag förde dem ut ur Egypten.

10 Jag förde dem ut ur Egypten och lät dem komma in i öknen. 11 *2 Mos 15:26, 20:1f, 3 Mos 18:5, 5 Mos 5:1f, 30:6, Rom 10:5, Gal 3:12. Jag gav dem mina stadgar och kungjorde för dem mina föreskrifter. Den män­niska som följer dem ska också leva genom dem. 12 *2 Mos 16:23f, 20:8, 31:13, 17, Jes 58:13. Jag gav dem också mina sabbater som ett tecken mellan mig och dem, för att de skulle inse att jag är Herren som helgar dem.

13 *4 Mos 14:2, 15:32, 16:21, Hes 23:38. Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, trots att den människa som handlar efter dem ska leva genom dem. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag ösa min vrede över dem i öknen för att förgöra dem. 14 *4 Mos 14:13f, 5 Mos 9:28. Men det jag gjorde skedde för mitt namns skull, för att det inte skulle bli van­ärat inför de folk som sett mig föra ut dem. 15 *4 Mos 14:21f, 5 Mos 1:34f. Jag lyfte också min hand inför dem i öknen och svor att jag inte skulle låta dem komma in i det land som jag hade gett dem, ett land som flödar av mjölk och honung, det härligaste av alla länder. 16 Jag gjorde det därför att de föraktade mina föreskrifter och inte följde mina stadgar utan vanhelgade mina sabbater, för i sina hjärtan följde de sina avgudar. 17 Men jag visade dem medlidande så att jag inte fördärvade dem eller gjorde slut på dem i öknen.

18 Jag sade till deras barn i öknen: Ni ska inte vandra efter era fäders stadgar och inte rätta er efter deras föreskrifter och inte heller orena er med deras avgudar. 19 *5 Mos 4:1. Jag är Herren er Gud.

Vandra efter mina stadgar och håll mina föreskrifter och följ dem. 20 Håll mina sabbater heliga. Låt dem vara ett tecken mellan mig och er, för att ni ska inse att jag är Herren er Gud.

21 Men deras barn var upproriska mot mig. De vandrade inte efter mina stadgar och höll inte mina föreskrifter, så att de följde dem, trots att den människa som handlar efter dem ska leva genom dem. De vanhelgade också mina sabbater. Då tänkte jag ösa min vrede över dem och släcka min harm på dem i öknen. 22 Men jag drog min hand tillbaka och det jag gjorde skedde för mitt namns skull, för att det inte skulle bli vanärat inför de folk som sett hur jag hade fört dem ut. 23 *3 Mos 26:39f, 5 Mos 28:64f. Jag lyfte min hand inför dem i öknen och svor att skingra dem bland folken och sprida ut dem i länderna, 24 eftersom de inte följde mina föreskrifter utan förakt­ade mina stadgar och vanhelgade mina sabbater och såg längtansfullt efter sina fäders avgudar. 25 *Jer 8:8, Apg 7:42f, Rom 1:24f, 2 Tess 2:10f. Därför gav jag dem också stadgar som inte var goda och föreskrifter som inte kunde ge dem liv.

26 *2 Krön 33:6, Hes 16:20f. Jag lät dem orena sig med sina offergåvor, då de lät allt som öppnade moderlivet gå genom eld, för jag ville slå dem med förfäran så att de skulle inse att jag är Herren.

27 Tala därför till Israels hus, du människobarn, och säg till dem: Så säger Herren Gud: Era fäder har också hädat mig genom sin trolöshet mot mig. 28 *Jes 57:5f, Hos 4:13. När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat dem, och de fick se någon hög kulle eller något lummigt träd, offrade de där sina slaktoffer och bar där fram sina offergåvor. Till min vrede lät de där sina offers ljuvliga doft stiga upp, och de utgöt där sina dryckesoffer. 29 Då sade jag till dem: Vad är det för en offerhöjd*20:29offerhöjdHebr. bamá, som också kan översättas "gå till vad". som ni går till? Än i dag kallar man det ’offerhöjd’.

Dom och upprättelse

30 Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud: Ska ni orena er på samma sätt som era fäder gjorde och trolöst hålla er till deras vidriga avgudar? 31 *2 Kung 16:3, 17:17, Hes 14:3. Ni orenar er än i dag med alla era avgudar, genom att ni bär fram era offergåvor och låter era barn gå genom eld. Skulle jag då låta mig rådfrågas av er, ni av Israels hus? Nej, så sant jag lever, säger Herren Gud, jag låter mig inte rådfrågas av er. 32 *5 Mos 4:28. Förvisso ska inte det få ske som har kommit upp i ert sinne när ni tänker: Vi vill bli som hednafolken, som folken i andra länder. Vi vill tjäna trä och sten. 33 Så sant jag lever, säger Herren Gud, med stark hand och uträckt arm och utgjuten vrede ska jag sannerligen regera över er. 34 *Hes 11:17f. Med stark hand och uträckt arm och utgjuten vrede ska jag föra er ut från folken och samla er från de ­länder dit ni skingrats. 35 *Hos 2:14. Jag ska föra er in i folkens öken, och där ska jag gå till rätta med er, ansikte mot ansikte. 36 Liksom jag dömde era fäder i öknen vid Egyptens land, ska jag också döma er, säger Herren Gud. 37 Jag ska låta er gå fram under staven och föra er in i förbundets band*20:37i förbundets bandAndra handskrifter (Septuaginta): "i antal".. 38 Jag ska rensa bort ifrån er dem som är upproriska mot mig och begår överträdelser mot mig. Jag ska föra bort dem ur det land där de nu bor, men in i Israels land ska de inte få komma. Ni ska då inse att jag är Herren.

39 Men hör nu, ni av Israels hus: Så säger Herren Gud: Gå ni och tjäna var och en av er sina avgudar också i fortsättningen, om ni inte vill lyssna på mig! Men vanhelga inte mer mitt heliga namn med era offergåvor och era avgudar. 40 För på mitt heliga berg, på Israels höga berg, säger Herren Gud, där ska hela Israels hus tjäna mig, alla som finns i landet. Där ska jag ta emot dem, där ska jag finna behag i era offergåvor och i förstlingen av era gåvor, vad ni än vill helga.

41 Som en ljuvlig doft ska jag ta emot er, när jag för er ut från folken och samlar er från de länder där ni har varit skingrade. Jag ska visa mig helig bland er inför hednafolkens ögon. 42 Ni ska inse att jag är Herren, när jag låter er komma in i Israels land, det land som jag med upplyft hand lovade att ge åt era fäder. 43 *Hes 6:9, 16:61f, 36:31f. Där ska ni tänka tillbaka på era vägar och på alla de gärningar som ni orenade er med. Ni ska avsky er själva för allt det onda som ni har gjort. 44 Ni ska inse att jag är Herren, när jag handlar så med er för mitt namns skull och inte efter era onda vägar och era skamliga gärningar, ni av Israels hus, säger Herren Gud."

Profetia mot Södern

45 Herrens ord kom till mig: 46 "Män­niskobarn, vänd ditt ansikte söderut och predika mot söder, profetera mot skogslandet söderut. 47 *Jes 10:17f. Säg till sydlandets skog: Hör Herrens ord: Så säger Herren Gud: Jag ska tända en eld i dig, och den ska förtära alla dina träd, både de friska och de torra. Den flammande lågan ska inte kunna släckas, alla ansikten från söder till norr ska bli brända av den. 48 Alla människor ska se att jag, Herren, har tänt den. Den ska inte kunna släckas."

49 Jag sade då: "O, Herre Gud! De säger om mig: Han talar ju i gåtor."