1 Ekparolis Bildad, la Ŝuĥano, kaj diris:
2 Kiam vi ĉesos ĵetadi vortojn?
Pripensu, kaj poste ni parolos.
3 Kial ni estu rigardataj kiel brutoj,
Kaj ni estu malpuruloj en viaj okuloj?
4 Ho vi, kiu disŝiras sian animon en sia kolero,
Ĉu por vi estu forlasata la tero,
Kaj roko forŝoviĝu de sia loko?
5 La lumo de la malpiulo estingiĝos,
Kaj ne brilos la flamo de lia fajro.
6 La lumo mallumiĝos en lia tendo,
Kaj lia lucerno super li estingiĝos.
7 Mallongiĝos liaj fortaj paŝoj,
Kaj lia propra intenco lin faligos.
8 Ĉar li trafis per siaj piedoj en reton,
Kaj li moviĝas en kaptilo.
9 La maŝo enkroĉigos lian kalkanon,
Kaj pereo lin atakos.
10 Kaŝita en la tero estas lia falilo,
Kaj kaptiloj kontraŭ li estas sur la vojo.
11 De ĉiuj flankoj timigos lin teruroj
Kaj atakos liajn piedojn.
12 Malsato konsumos lian forton,
Kaj pereo estas preparita por liaj flankoj.
13 Konsumiĝos la membroj de lia korpo,
Liajn membrojn konsumos la unuenaskito de la morto.
14 Lia espero estos elŝirita el lia tendo,
Kaj ĝi pelos lin al la reĝo de teruroj.
15 Nenio restos en lia tendo;
Sur lian loĝejon ŝutiĝos sulfuro.
16 Malsupre sekiĝos liaj radikoj,
Kaj supre detranĉiĝos liaj branĉoj.
17 La memoro pri li malaperos de sur la tero,
Kaj sur la stratoj li ne havos nomon.
18 Li estos elpelita el lumo en mallumon,
Kaj el la mondo li estos elpuŝita.
19 Nek filon nek nepon li havos en sia popolo,
Kaj neniu restos ĉe li en lia loĝloko.
20 La posteuloj sentos teruron pri lia tago,
Kaj la antaŭulojn kaptos timo.
21 Tia estas la loĝejo de maljustulo,
Kaj tia estas la loko de tiu, kiu ne konas Dion.
Bildads andra tal
1 Då tog Bildad från Shua till orda och sade:
2 Ords 17:27. Hur länge ska ni lägga snaror
med ord?
Kom till förstånd,
sedan kan vi tala.
3 Varför räknas vi som djur
och betraktas som dumma
i era ögon?
4 Du som sliter sönder
dig själv i vrede,
ska jorden bli öde för din skull
eller klippan flyttas från sin plats?
5 Job 21:17, Ords 13:9, 24:20. Sannerligen,
den gudlöses ljus ska slockna
och lågan i hans eld sluta lysa.
6 Ljuset i hans tält ska bli mörkt
och lampan slockna för honom.
7 Job 15:6, Ords 5:22. Hans väldiga steg ska bli kortare,
hans egna rådslag fälla honom.
8 Ps 9:16, 35:7f, Jes 24:18. Hans fötter leder honom till nätet,
han vandrar mot snaran.
9 Job 22:10. Snaran griper hans häl,
fällan håller fast honom.
10 Ett rep är lagt för honom
på marken,
en fälla ligger på stigen.
11 3 Mos 26:36, Job 15:21f, 27:20, Jer 46:5. Skräck möter honom från alla håll
och jagar honom i hälarna.
12 Olyckan hungrar efter honom,
hemsökelsen står redo
att fälla honom.
13 Sjukdom förtär hans hud,
dödens förstfödde
slukar hans lemmar.
14 Job 8:13f, 22, 11:20, Ps 52:7, Ords 10:28. Han rycks bort från sitt trygga tält
och drivs i väg till fasornas kung.
15 I hans tält får främlingar bo,
svavel strös över hans boning.
16 Job 14:2, Amos 2:9, Mal 4:1. Hans rötter torkar nertill,
hans grenar vissnar upptill.
17 Job 24:20, Ps 9:7, 34:17, Ords 10:7. Hans minne utplånas från jorden,
hans namn nämns inte
på vägarna.
18 Han drivs från ljuset till mörkret
och jagas bort från världen.
19 2 Kung 10:11, 17, Job 27:14, Ps 21:11. Han blir utan barn
och efterkommande i sitt folk,
ingen överlevande finns
i hans hus.
20 Hes 21:25. De som bor i väst
häpnar över hans olyckas dag,
de som bor i öst
skälver av fasa.
21 Job 20:29. Ja, så går det den orättfärdiges hem,
så går det den plats
där man inte känner Gud.