1 Ĉion ĉi tion mia okulo vidis,
Mia orelo aŭdis kaj komprenis.
2 Kion vi scias, mi ankaŭ scias;
Kaj mi ne estas malpli valora ol vi.
3 Sed mi volus paroli kun la Plejpotenculo,
Mi dezirus disputi kun Dio.
4 Tamen vi komentarias malvere,
Vi ĉiuj estas senutilaj kuracistoj.
5 Ho, se vi silentus,
Tio estus saĝeco de via flanko.
6 Aŭskultu do mian moralinstruon,
Kaj atentu la defendan parolon de mia buŝo.
7 Ĉu pro Dio vi volas paroli malveron,
Kaj pro Li paroli falsaĵon?
8 Ĉu vi volas esti personfavoraj al Li,
Aŭ pro Dio vi volas disputi?
9 Ĉu estos bone, kiam Li esploros vin?
Ĉu vi volas trompi Lin, kiel oni trompas homon?
10 Li certe vin punos,
Se vi sekrete estos personfavoraj.
11 Ĉu Lia majesto ne konfuzas vin?
Ĉu ne falas sur vin timo antaŭ Li?
12 Viaj memorigoj estas sentencoj polvaj,
Via bastionoj estas amasoj da argilo.
13 Silentu antaŭ mi, kaj parolos mi,
Kio ajn trafos min.
14 Por kio mi portu mian karnon en miaj dentoj
Kaj metu mian animon en mian manon?
15 Li ja mortigos min, kaj mi ne havas esperon;
Sed pri mia konduto mi volas disputi antaŭ Li.
16 Tio jam estos savo por mi,
Ĉar ne hipokritulo venos antaŭ Lin.
17 Aŭskultu mian parolon
Kaj mian klarigon antaŭ viaj oreloj.
18 Jen mi pretigis juĝan aferon;
Mi scias, ke mi montriĝos prava.
19 Kiu povas procesi kontraŭ mi?
Tiam mi eksilentus kaj mortus.
20 Nur du aferojn ne faru al mi,
Tiam mi ne kaŝos min antaŭ Via vizaĝo:
21 Malproksimigu de mi Vian manon,
Kaj Via teruro ne timigu min.
22 Tiam voku, kaj mi respondos;
Aŭ mi parolos, kaj Vi respondu al mi.
23 Kiom da malbonagoj kaj pekoj estas sur mi?
Sciigu al mi miajn krimojn kaj pekojn.
24 Kial Vi kaŝas Vian vizaĝon
Kaj rigardas min kiel Vian malamikon?
25 Ĉu Vi volas montri Vian forton kontraŭ deŝirita folio?
Kaj ĉu sekiĝintan pajleron Vi volas persekuti?
26 Ĉar Vi skribas kontraŭ mi maldolĉaĵon
Kaj venigas sur min la pekojn de mia juneco.
27 Vi metis miajn piedojn en ŝtipon,
Vi observas ĉiujn miajn vojojn,
Kaj Vi observas la plandojn de miaj piedoj;
28 Dum mi ja disfalas kiel putraĵo,
Kiel vesto dismanĝita de tineoj.
1 Se, allt har mitt öga sett,
mitt öra har hört
och förstått det.
2 Job 12:3. Vad ni vet, vet också jag,
jag är inte underlägsen er.
3 Men jag vill tala till den Allsmäktige,
jag vill försvara mig mot Gud.
4 Job 16:2. Ni däremot spinner ihop lögn,
ni är alla värdelösa läkare.
5 Job 21:5, Ords 17:28. Om ni ändå ville tiga helt –
det skulle vara er vishet!
6 Hör nu mitt försvar,
lyssna till mina läppars inlägg.
7 Job 27:4, 42:7. Vill ni försvara Gud med orätt
och tala falskhet för hans sak?
8 Visar ni er partiska för honom,
är det Guds sak ni försvarar?
9 Job 12:16, Ps 44:22, 139:2f, Gal 6:7. Kan det sluta väl
när han rannsakar er?
Eller kan ni bedra honom
som man bedrar en människa?
10 Han ska sannerligen straffa er
om ni visar dold partiskhet.
11 Job 31:23, Jes 6:5. Ska inte hans majestät skrämma er,
skräck för honom drabba er?
12 Era tänkespråk är ordspråk av aska,
ert försvar är försvarsverk av lera.
13 Tig nu och låt mig tala,
sedan får vad som helst hända mig.
14 Dom 12:3, 1 Sam 19:5, 28:21. Varför skulle jag ta mitt kött
mellan tänderna
och lägga mitt liv i min hand?
15 Se, han får döda mig,
jag väntar inget annat.13:15jag väntar inget annatAndra handskrifter: "jag hoppas ändå på honom".
Då får jag försvara min väg
inför hans ansikte.
16 Ps 5:5, Matt 7:23. Det skulle också bli min frälsning,
för ingen gudlös
kan komma inför honom.
17 Hör noga på mina ord,
låt min förklaring nå era öron.
18 Se, jag lägger fram min sak,
jag vet att jag har rätt.
19 Finns det någon
som kan anklaga mig?
I så fall ska jag tiga och dö.
20 Skona mig bara från två ting,
sedan ska jag inte gömma mig
för ditt ansikte:
21 Job 9:34f, 33:7, Ps 39:11. Låt inte din hand drabba mig
och låt inte skräck för dig
skrämma mig.
22 Kalla på mig och jag ska svara,
eller jag ska tala och du svara mig.
23 Hur många är mina
missgärningar och synder?
Visa mitt brott och min synd.
24 Job 19:11, 33:10, Ps 13:2. Varför döljer du ditt ansikte
och ser mig som din fiende?
25 Vill du skrämma
ett bortvirvlande löv,
förföljer du ett torrt halmstrå?
26 Job 9:18, Ps 25:7. Du skriver ner bittra ting mot mig
och låter mig ärva
min ungdoms synder.
27 Job 19:8, 33:11. Du sätter mina fötter i stocken,
du vaktar på alla mina vägar
och märker ut stegen för mina fötter.
28 Jes 50:9. Människan tärs bort som ruttet trä,
som ett malätet klädesplagg.