1 Nā, ka mea a Ihowā ki a Hohua, "Kaua e mataku, kaua e pāwera; tangohia ki a koe te hunga hāpai patu katoa, ā, whakatika, haere ki runga, ki Hai. Titiro hoki, kua hoatu e ahau ki tōu ringa te kīngi o Hai, tōna iwi, tōna pā, me tōna whenua. 2 Ā, kia rite tāu e mea ai ki Hai, ki tōna kīngi hoki, ki tāu i mea ai ki Heriko, ki tōna kīngi; ko ōna taonga ia, me ōna kararehe, me tango mā koutou; whakatakotoria he pehipehi mō te pā ki tērā pito."

3 Nā, ko te whakatikanga o Hohua me te hunga hāpai patu katoa ki te whakaeke i Hai. Ā, whiriwhiria ana e Hohua e toru tekau mano o ngā tāngata, he mārohirohi, ā, tonoa atu ana rātou e ia i te pō. 4 I whakahau anō ia i a rātou, i mea, "Kia mahara, me whakatakoto he pehipehi mō te pā ki tērā pito o te pā; kei matara rawa atu i te pā, engari kia tūmatohi koutou katoa. 5 Ā, māku, mā te hunga katoa hoki i ahau, e whakatata ki te pā; ā, ka puta mai rātou ki te tū i a mātou, ka pērā me tō mua, nā, ka rere mātou i tō rātou aroaro. 6 Nā, ka puta mai rātou ka whai i a mātou, ā, ka manukāwhakitia e mātou i roto i te pā; tērā hoki rātou e mea, ‘E rere ana rātou i ō tātou aroaro, pērā anō me tō mua.’ Ā, ka rere mātou i tō rātou aroaro; 7 hei reira koutou whakatika ai i te pehipehi, ā, ka tomo i te pā; mā Ihowā hoki, mā tō koutou Atua e tuku ki ō koutou ringa. 8 Nā, ka riro te pā i a koutou, tahuna te pā ki te ahi; pērātia me tā Ihowā i kī ai. Kia mahara, kua whakaritea atu nei e ahau ki a koutou."

9 Nā, tonoa ana rātou e Hohua; ā, haere ana rātou ki te whakatakoto pehipehi, ā, noho ana i waenganui o Pētēre, o Hai, ki te taha ki te hauāuru o Hai; ko Hohua ia i moe i waenganui o te iwi i taua pō.

10 Nā, ka maranga wawe a Hohua i te ata, ā, whakaemia ana e ia te iwi, nā, haere ana ia me ngā kaumātua o Īharaira i mua i te iwi ki Hai. 11 Ā, ko te iwi katoa tae noa ki te hunga hāpai patu i a ia, i haere, i whakatata, ā, ka tae ki mua o te pā, ā, noho rawa atu ki te taha ki te raki o Hai; nā, he whārua i waenganui o rātou, o Hai. 12 Nā, ka tango ia i ētahi tāngata tata tonu ki te rima mano, ā, whakanohoia ana e ia hei pehipehi ki waenganui o Pētēre, o Hai, ki te taha ki te hauāuru o te pā. 13 Ā, ka oti i a rātou te whakanoho te iwi, arā te ope katoa, tērā i te raki o te pā, me ā rātou pehipehi ki te hauāuru o te pā. Nā, ka haere a Hohua i taua pō anō ki waenganui o te whārua.

14 Ā, nō te kitenga o te kīngi o Hai, nā, hohoro ana rātou, maranga wawe ana; ko te tino putanga mai o ngā tāngata o te pā ki te tū i a Īharaira ki te riri, a ia me tōna iwi katoa i te wā i whakaritea, i te ritenga mai o te mānia; kīhai ia i mōhio he pehipehi tērā mōna kei tua o te pā. 15 Ā, whakawhati ana a Hohua rātou ko Īharaira katoa i a rātou anō i ō rātou aroaro, ā, rere ana i te huarahi ki te koraha. 16 Kātahi ka karangatia te iwi katoa i roto i Hai ki te whai i a rātou; nā, whai ana rātou i muri i a Hohua, ā, manukāwhakitia ana rātou i roto i te pā. 17 Ā, kāhore he tangata o Hai rāua ko Pētēre i noho, i tē haere ki te whai i a Īharaira; nā, whakarērea ana e rātou te pā kia takoto kau ana, ā, whai ana i muri i a Īharaira.

18 Nā, ka mea a Ihowā ki a Hohua, "Whakatoroa atu te tīmata i tōu ringa nā, ki Hai; nō te mea ka hoatu e ahau a reira ki tōu ringa." Nā, whakatoroa atu ana e Hohua te tīmata i tōna ringa ki te pā. 19 Nā, hohoro tonu te rewa o te pehipehi i tō rātou wāhi, ā, rere ana i te toronga atu anō o tōna ringa; ā, tomokia ana e rātou te pā ā horo noa, nā, hohoro tonu tā rātou tahu i te pā ki te ahi.

20 Ā, nō te tahuritanga o ngā tāngata o Hai, ka titiro, nā, ko te paowa o te pā e kake ana ki te rangi, nā, kāhore ō rātou kaha ki te rere pēnei rānei, pērā rānei. Nā, ka tahuri te hunga i rere whaka te koraha ki ngā mea i whai rā. 21 Ā, nō te kitenga o Hohua rātou ko Īharaira katoa kua horo te pā i te pehipehi, ā, ko te paowa o te pā e kake ana ki runga, nā, ka tahuri rātou, ka patu i ngā tāngata o Hai. 22 Ā, ka puta mai ērā i roto i te pā ki te whakatūtaki i a rātou; nā, ka noho rātou ki waenganui o Īharaira, ko ētahi ki tēnei taha, ko ētahi ki tērā taha; nā, tukitukia iho rātou e rātou, ā, kore rawa i toe tētahi mōrehu, tētahi rānei i rere atu. 23 Ā, hopukia oratia ana e rātou te kīngi o Hai, ā, kawea ana ki a Hohua.

24 Ā, nō ka poto i a Īharaira te patu ngā tāngata katoa o Hai i te pārae, i te koraha i whāia nei rātou ki reira, ā, ka hinga katoa rātou i te mata o te hoari ā poto noa rātou, kātahi ka hoki katoa a Īharaira ki Hai, ka tukituki hoki i reira ki te mata o te hoari. 25 Ā, ko ngā tāngata katoa i hinga i taua rā, ngā tāne me ngā wāhine, kotahi tekau mā rua mano, ko ngā tāngata katoa hoki o Hai. 26 Kāhore hoki a Hohua i whakahoki mai i tōna ringa, i torona atu ai e ia me te tīmata, ā, ngaro noa i a ia ngā tāngata katoa o Hai. 27 Ko ngā kararehe anake me ngā taonga o taua pā i tangohia e Īharaira mā rātou, i pērā anō me te kupu a Ihowā i tohutohu ai ki a Hohua.

28 Ā, tahuna ana e Hohua a Hai, meinga iho hei pūranga mō ā mua tonu atu, hei ururua ā tae noa mai ki tēnei rā. 29 Ā, ko te kīngi o Hai i tāronatia e Hohua ā ahiahi noa; ā, ka tō te rā, ka whakahaua e Hohua kia tangohia iho tōna tinana i runga i te rākau, kia makā ki te kūwaha o te tomokanga ki te pā. Kia whakapūrangatia he kōhatu ki runga i a ia, he pūranga nui e tū nei ā taea noatia tēnei rā.

30 Nā, hangā ana e Hohua tētahi āta mā Ihowā, mā te Atua o Īharaira, ki Maunga Ēpara, 31 pērā me tā Mohi, me tā te pononga a Ihowā i whakahau ai ki ngā tama a Īharaira, he mea e rite ana ki tērā i tuhituhia ki roto i te Pukapuka o te Ture a Mohi, he āta kāmaka toitū, kīhai nei i ākina iho te rino ki runga; ā, whakaekea ana e rātou he tahunga tinana mā Ihowā, i patua hoki he whakahere mō te pai. 32 Ā, tuhituhia ana e ia i reira ki ngā kōhatu ngā kupu o te ture a Mohi, he mea tuhituhi i te aroaro o ngā tama a Īharaira. 33 Ā, ko Īharaira katoa, ko ōna kaumātua, ko ngā rangatira, ko ōna kaiwhakawā, i tū ki tētahi taha o te āka, ki tētahi taha, ki mua o ngā tohunga, o ngā Rīwaiti, o ngā kaiamo i te āka o te kawenata a Ihowā rātou tahi ko te manene, ko te tangata tupu; ko tētahi tānga o rātou i te ritenga atu o Maunga Keritimi, ā, ko tētahi tānga o rātou i te ritenga atu o Maunga Ēpara; i rite tonu ki tā Mohi, ki tā te pononga a Ihowā i whakahau ai i mua, hei manaaki i te iwi o Īharaira.

34 Ā muri iho ka kōrerotia e ia ngā kupu katoa o te ture, ngā manaaki me ngā kanga, rite tonu ki ngā mea katoa i tuhituhia ki te Pukapuka o te Ture. 35 Kāhore he kupu o ngā mea katoa i whakahaua e Mohi i kore te kōrerotia e Hohua ki te aroaro o te huihui katoa o Īharaira, o ngā wāhine hoki me ngā tamariki, me ngā manene i noho tahi nei me rātou.

1 *5 Mos 1:21, 7:17f, 20:3f, 31:3f.Herren sade till Josua: "Var inte rädd och tappa inte modet! Ta med dig allt krigsfolk och bryt upp och dra ut mot Ai. Se, jag har gett kungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land i dina händer. 2 *Jos 6:21, 24. Och du ska göra med Ai och dess kung som du gjorde med Jeriko och dess kung, men bytet och boskapen därifrån får ni behålla. Lägg ett bakhåll mot staden på andra sidan av den."

3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att tåga mot Ai. Josua valde ut trettiotusen man, tappra stridsmän, och sände ut dem om natten. 4 Han befallde dem: "Lägg er i bakhåll mot staden, på andra sidan av den, men gå inte alltför långt från staden. Och håll er alla beredda. 5 *Jos 7:5. Själv ska jag med allt folk som är kvar hos mig rycka fram mot staden. När de då drar ut mot oss som förra gången ska vi fly för dem. 6 Då kommer de att förfölja oss tills vi har lockat bort dem från staden. De kommer att säga: Nu flyr de för oss, precis som förra gången. 7 Men när vi flyr för dem ska ni komma fram ur bakhållet och inta staden, för Herren er Gud har gett den i er hand. 8 Och när ni har tagit staden ska ni tända eld på den. Gör som Herren har sagt. Ge akt på vad jag har befallt." 9 Josua sände i väg dem, och de gick och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.

10 Tidigt på morgonen mönstrade Josua folket och drog upp med de äldste i Israel i spetsen för folket till Ai. 11 Allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog upp och ryckte allt närmare tills de kom mitt emot staden. Där slog de läger norr om Ai med dalen mellan sig och Ai. 12 Men han tog omkring femtusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden. 13 Och när folket intagit ställning, både lägret norr om staden och de som låg i bakhåll väster om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen. 14 När kungen i Ai såg detta, skyndade sig stadens män och han själv med allt sitt folk och drog tidigt på morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen framför hedmarken. Han visste inte om bakhållet mot honom på andra sidan staden. 15 Josua och hela Israel låtsades bli slagna och flydde i riktning mot öknen. 16 Då kallade man samman allt folket i staden för att förfölja dem, och de förföljde Josua och lockades bort från staden. 17 Inte en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, alla drog ut efter Israel och lämnade staden öppen när de förföljde Israel.

18 Och Herren sade till Josua: "Räck ut spjutet*8:18spjutetAnnan översättning: "kroksabeln" (även i vers 26). i din hand mot Ai, för jag ska ge staden i din hand." Då räckte Josua ut spjutet i sin hand mot staden. 19 Och de som låg i bakhåll reste sig snabbt från sin plats och skyndade i väg, så snart han räckte ut sin hand, och de nådde staden och intog den och skyndade sig att sätta eld på den. 20 När då männen från Ai vände sig om, fick de se hur rök från staden steg upp mot himlen. Och de hade ingen möjlighet att fly åt vare sig ena eller andra hållet, eftersom folket som hade flytt mot öknen nu vände sig mot sina förföljare. 21 När Josua och hela Israel såg att de som legat i bakhåll hade intagit staden och att röken steg från staden, vände de om och slog ner männen från Ai. 22 *5 Mos 7:2. De andra drog ut från staden emot dem, så att de hamnade mitt emellan israeliterna och hade dem på båda sidor om sig. Man nergjorde dem och lät ingen överleva eller komma undan. 23 Men kungen i Ai tillfångatogs levande och fördes till Josua.

24 När Israel hade dödat Ais alla invånare ute på fältet och i öknen dit de förföljt dem, och alla hade fallit för svärd och blivit nergjorda, vände alla israeliterna tillbaka till Ai och slog det med svärd. 25 De som föll den dagen, män och kvinnor, utgjorde 12 000 personer, allt folket i Ai. 26 *2 Mos 17:11f. Josua drog inte tillbaka sin hand som han räckt ut spjutet med förrän alla Ais invånare hade blivit tillintetgjorda. 27 Bara boskapen och bytet som Israel hade tagit från den staden behöll man, enligt den befallning Herren hade gett Josua. 28 Och Josua brände Ai och gjorde det till en grushög för evig tid, till en ödemark, som det är ännu i dag. 29 *5 Mos 21:22f, Jos 10:26f. Kungen i Ai lät han hänga upp på en påle, och där fick han hänga till kvällen. När solen gick ner tog man på Josuas befallning ner hans döda kropp från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten. De reste ett stort stenröse över den, och det finns kvar än i dag.

30 *5 Mos 27:2f. Vid den tiden byggde Josua ett altare åt Herren, Israels Gud, på berget Ebal,*8:30ett altare … på berget EbalEtt altare från ungefär denna tid har hittats på berget Ebal, ca 8 x 11 meter brett och över 2,5 meter högt.31 *2 Mos 20:25. så som Herrens tjänare Mose hade befallt Israels barn och det var föreskrivet i Moses lagbok*8:31befallt ... föreskrivet i Moses lagbokBefallningen finns i 5 Mos 27:4f.: ett altare av ohuggna stenar som inte var bearbetade med järn. På det offrade de brännoffer åt Herren och slaktade gemenskapsoffer. 32 *5 Mos 31:9. Där på stenarna lät Josua göra en avskrift*8:32på stenarna … en avskriftLagar ristades ofta in på stora stenar till påminnelse för folket, t ex den berömda babyloniska Hammurabilagen från 1700-talet f Kr. av den lag som Mose hade skrivit inför Israels barn. 33 *5 Mos 11:29, 27:11f. Hela Israel med dess äldste och förmän och domare stod på båda sidor om arken, med de levitiska prästerna som bar Herrens förbundsark framför sig. Den ena hälften av folket, både främlingar och infödda, stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad Herrens tjänare Mose*8:33Gerissim … Ebal … Mose … hade befalltSe 5 Mos 11:29 samt befallningen i 5 Mos 27. tidigare hade befallt för att välsigna Israels folk.

34 *5 Mos 28:1f, 15f. Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 *5 Mos 31:12. Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem.