1 Alors Anne pria, et dit: Mon cœur s’est réjoui en l’Éternel; ma force a été relevée par l’Éternel; ma bouche s’est ouverte contre mes ennemis; car je me suis réjouie de ton salut.
2 Nul n’est saint comme l’Éternel; car il n’en est point d’autre que toi, et il n’y a point de rocher comme notre Dieu.
3 Ne proférez pas tant de paroles hautaines; que des paroles arrogantes ne sortent pas de votre bouche; car l’Éternel est le Dieu fort qui sait toutes choses; et c’est par lui que les actions sont pesées.
4 L’arc des puissants est brisé, et ceux qui chancelaient ont été ceints de force.
5 Ceux qui étaient rassasiés se louent pour du pain, et les affamés ont cessé de l’être. La stérile même en a enfanté sept, et celle qui avait beaucoup de fils est dans la langueur.
6 L’Éternel fait mourir et fait vivre; il fait descendre au Sépulcre, et il en fait remonter.
7 L’Éternel appauvrit et enrichit, il abaisse et il élève;
8 Il relève le pauvre de la poussière, il tire l’indigent du fumier, pour les faire asseoir avec les princes; et il leur donne en héritage un trône de gloire; car les colonnes de la terre sont à l’Éternel, et il a posé le monde sur elles.
9 Il gardera les pieds de ses bien-aimés, mais les méchants périront dans les ténèbres; car l’homme ne prévaudra point par sa force.
10 Les adversaires de l’Éternel seront brisés; des cieux il tonnera sur eux; l’Éternel jugera les extrémités de la terre; il donnera la force à son Roi, et il élèvera la corne de son Oint.
11 Et Elkana s’en alla à Rama en sa maison; mais l’enfant resta au service de l’Éternel, en présence d’Héli, le sacrificateur.
12 Or, les fils d’Héli étaient des scélérats; ils ne connaissaient point l’Éternel.
13 Et voici la coutume de ces sacrificateurs à l’égard du peuple: Quand quelqu’un faisait un sacrifice, le garçon du sacrificateur venait, lorsqu’on faisait bouillir la chair, ayant en sa main la fourchette à trois dents;
14 Et il piquait dans la chaudière, ou dans le chaudron, ou dans la marmite, ou dans le pot. Le sacrificateur prenait pour lui tout ce que la fourchette enlevait. C’est ainsi qu’ils faisaient à tous ceux d’Israël qui venaient là, à Silo.
15 Même avant qu’on fît fumer la graisse, le garçon du sacrificateur venait, et disait à l’homme qui sacrifiait: Donne de la chair à rôtir pour le sacrificateur; car il ne prendra point de toi de la chair bouillie, mais de la chair crue.
16 Que si l’homme lui répondait: On va faire fumer la graisse; après cela, prends-en tant que tu voudras; alors il disait: Non! Tu en donneras maintenant; sinon j’en prendrai de force.
17 Et le péché de ces jeunes gens était très grand devant l’Éternel; car les hommes méprisaient l’oblation de l’Éternel.
18 Or, Samuel, enfant, ceint d’un éphod de lin, servait en présence de l’Éternel.
19 Et sa mère lui faisait un petit manteau, qu’elle lui apportait tous les ans, quand elle montait avec son mari pour offrir le sacrifice annuel.
20 Et Héli bénit Elkana et sa femme, et dit: Que l’Éternel te fasse avoir des enfants de cette femme, pour le prêt qu’elle a fait à l’Éternel! Et ils s’en retournèrent chez eux.
21 Et l’Éternel visita Anne, qui conçut et enfanta trois fils et deux filles. Et le jeune Samuel grandissait auprès de l’Éternel.
22 Or Héli était très vieux, et il apprit tout ce que faisaient ses fils à tout Israël, et comment ils couchaient avec les femmes qui s’assemblaient à la porte du tabernacle d’assignation.
23 Et il leur dit: Pourquoi faites-vous de telles choses? car j’apprends de tout le peuple vos méchantes actions;
24 Ne faites pas ainsi, mes fils; la rumeur que j’entends n’est pas bonne; vous faites transgresser le peuple de l’Éternel.
25 Si un homme pèche contre un autre homme, Dieu le jugera; mais si quelqu’un pèche contre l’Éternel, qui interviendra pour lui? Mais ils n’obéirent point à la voix de leur père, car l’Éternel voulait les faire mourir.
26 Cependant le jeune Samuel allait croissant, et il était agréable à l’Éternel et aux hommes.
27 Or, un homme de Dieu vint vers Héli, et lui dit: Ainsi a dit l’Éternel: Ne me suis-je pas manifesté à la maison de ton père, quand ils étaient en Égypte, dans la maison de Pharaon?
28 Et je l’ai choisi, d’entre toutes les tribus d’Israël, pour être mon sacrificateur, pour offrir sur mon autel, pour faire fumer les parfums, et porter l’éphod devant moi; et j’ai donné à la maison de ton père toutes les oblations des enfants d’Israël, faites par le feu.
29 Pourquoi avez-vous foulé aux pieds mon sacrifice et mon oblation, que j’ai commandé de faire dans ma demeure? Et pourquoi as-tu honoré tes fils plus que moi, pour vous engraisser du meilleur de toutes les offrandes d’Israël, mon peuple?
30 C’est pourquoi, l’Éternel, le Dieu d’Israël, dit: J’avais dit que ta maison et la maison de ton père marcheraient devant moi à jamais; mais maintenant, l’Éternel dit: Loin de moi cette pensée! car j’honorerai ceux qui m’honorent, mais ceux qui me méprisent seront méprisés.
31 Voici, les jours viennent que je couperai ton bras, et le bras de la maison de ton père, en sorte qu’il n’y aura point de vieillard dans ta maison;
32 Et tu verras un ennemi dans ma demeure, pendant que Dieu enverra toute sorte de biens en Israël, et il n’y aura plus jamais de vieillard en ta maison.
33 Et celui des tiens que je n’aurai point retranché d’auprès de mon autel, sera pour consumer tes yeux et tourmenter ton âme; et tous les enfants de ta maison mourront à la fleur de leur âge.
34 Et ce qui arrivera à tes deux fils, à Hophni et Phinées, te servira de signe; ils mourront tous deux le même jour.
35 Et je m’établirai un sacrificateur fidèle; il agira selon mon cœur et selon mon âme; je lui bâtirai une maison stable, et il marchera toujours devant mon Oint.
36 Et quiconque sera demeuré de reste de ta maison, viendra se prosterner devant lui, pour avoir une pièce d’argent et un morceau de pain, et lui dira: Fais-moi entrer, je te prie, dans une des charges du sacerdoce, pour manger un morceau de pain.
Hannas lovsång
1 Luk 1:46f. Hanna bad och sade:
"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,
mitt horn är upphöjt genom Herren.
Min mun är vidöppen
mot mina fiender,
för jag gläder mig i din frälsning.
2 Ps 86:8, Jes 44:8. Ingen är helig som Herren,
för ingen finns utom dig.
Ingen klippa är som vår Gud.
3 Tala inte så högmodigt,
låt inte fräcka ord komma
från er mun,
för Herren är en Gud som vet allt,
och hos honom vägs gärningarna.
4 Hjältarnas bågar är brutna,
men de stapplande rustar sig
med kraft.
5 Ps 34:11. De mätta måste tjäna för bröd,
men de hungriga hungrar inte mer.
Den ofruktsamma föder sju barn,
men den som fick många söner
tynar bort.
6 5 Mos 32:39, Ps 71:20.Herren dödar och gör levande,
han för ner i dödsriket
och upp därifrån.
7 Herren gör fattig och han gör rik,
han ödmjukar och han upphöjer.
8 Job 5:11, Ps 24:1f, 75:8, 102:26, 104:5, 113:7f. Han reser den ringe ur stoftet,
han lyfter den fattige ur dyn
för att sätta honom
bland furstar.
Och han låter honom ärva
härlighetens tron,
för jordens grundpelare är Herrens,
på dem har han byggt världen.
9 Ps 91:11, 97:10, 121:8, 145:20. Sina frommas fötter bevarar han,
men de ogudaktiga
tystas i mörkret,
för av egen kraft är ingen stark.
10 2 Mos 9:23f, Dom 5:20, 1 Sam 7:10, Ps 89:25. De som strider mot Herren
blir krossade,
mot dem dundrar han i himlen.
Herren dömer jordens ändar
och ger makt åt sin kung.
Han upphöjer sin smordes horn."
11 Elkana gick hem igen till Rama. Men Samuel gjorde tjänst inför Herren under prästen Eli.
Elis onda söner
12 Jer 2:8. Men Elis söner var onda män som inte kände Herren. 13 3 Mos 7:34, 10:14. Så här brukade prästerna göra med folket: När någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare medan köttet kokades och hade en treuddig gaffel i handen. 14 Den stack han ner i kitteln, pannan, krukan eller grytan, och allt som gaffeln fick upp tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kom dit till Shilo. 15 3 Mos 3:3f, 7:31. Till och med innan man hade bränt fettet2:15innan man hade bränt fettetEtt brott mot offerreglerna i 3 Mos 7:30f. kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Ge hit kött att steka åt prästen, för han vill inte ha kokt kött av dig utan rått." 16 Om mannen då sade till honom: "Låt dem först bränna fettet, sedan kan du ta vad du vill", så svarade han: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld!" 17 De unga männens synd var mycket stor inför Herren, eftersom folket kom att förakta2:17folket kom att föraktaAnnan översättning: "männen (prästsönerna) föraktade".Herrens offer.
Samuel i Shilo
18 2 Mos 28:4f. Samuel gjorde tjänst inför Herrens ansikte och var redan som pojke klädd i linne-efod2:18linne-efodFärggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f).. 19 Dessutom brukade hans mor varje år göra honom en liten kåpa, som hon hade med sig när hon kom upp med sin man för att offra det årliga slaktoffret. 20 Då brukade Eli välsigna Elkana och hans hustru och säga: "Må Herren ge dig fler barn med denna kvinna i stället för det som hon fick som bönesvar när hon bad till Herren." Så gick de hem igen.
21 Herren såg till Hanna och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men pojken Samuel växte upp inför Herren.
22 2 Mos 38:8, 1 Sam 4:15. Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt som hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med kvinnorna som tjänstgjorde2:22kvinnorna som tjänstgjordeDet är inte tydligt vilken uppgift dessa hade. Kvinnor nämns till exempel som konsthantverkare (2 Mos 35:25), gåvogivare (2 Mos 38:8) och nasirer (4 Mos 6:2). vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: "Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Hebr 10:26. Om en människa syndar mot en annan människa kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?" Men de lyssnade inte till sin far, för det var Herrens vilja att döda dem.
26 Luk 2:40, 52. Och pojken Samuel växte och blev stor och var till glädje för både Herren och människor.
Domsord över Eli
27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din fars hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Jag utvalde honom bland Israels alla stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte. Och jag gav din fars hus Israels barns alla eldsoffer. 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och matoffer som jag har fastställt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel?
30 1 Kung 2:27. Därför säger Herren, Israels Gud: Jag har sagt att ditt hus och din fars hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Aldrig! Jag ska ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig ska bli föraktade. 31 Se, dagar ska komma då jag hugger av din arm och din fars hus arm så att ingen ska bli gammal i ditt hus. 32 Du ska få se min boning lida nöd trots allt det goda som sker med Israel. Ingen ska någonsin bli gammal i ditt hus. 33 Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska få2:33Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska fåAnnan översättning: "Jag ska inte utrota alla män av din släkt från mitt altare, det skulle få". dina ögon att slockna och bli till sorg för din själ. Och alla som växer upp i ditt hus ska dö i sina bästa år2:33i sina bästa årAndra handskrifter (Septuaginta): "av människors svärd".. 34 1 Sam 4:11. Och detta är tecknet för dig, det som kommer att drabba dina båda söner Hofni och Pinehas: På en och samma dag ska båda dö.
35 1 Kung 2:35, 1 Krön 29:22. Men jag ska låta en trogen präst träda fram åt mig. Han ska göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom ska jag bygga ett hus på fast grund, och han ska ständigt vandra inför min smorde2:35min smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38).. 36 Och var och en som är kvar av ditt hus ska komma och falla ner inför honom för att få ett silvermynt eller en brödkaka och säga: Anställ mig för någon prästsyssla så att jag får en bit bröd att äta."