1 Samuel 7

1 Alors, les gens de Kirjath-Jearim vinrent, et firent monter l’arche de l’Éternel, et la mirent dans la maison d’Abinadab, sur le coteau, et ils consacrèrent Éléazar, son fils, pour garder l’arche de l’Éternel.

2 Or, depuis le jour où l’arche de l’Éternel fut déposée à Kirjath-Jearim, il se passa un long temps; et il y avait vingt ans de cela, lorsque toute la maison d’Israël soupira après l’Éternel.

3 Et Samuel parla à toute la maison d’Israël, en disant: Si vous retournez de tout votre cœur à l’Éternel, ôtez du milieu de vous les dieux étrangers et les Ashtharoth, et rangez votre cœur à l’Éternel, et servez-le lui seul, et il vous délivrera de la main des Philistins.

4 Alors les enfants d’Israël ôtèrent les Baalim et les Ashtharoth, et servirent l’Éternel seul.

5 Et Samuel dit: Assemblez tout Israël à Mitspa, et je prierai l’Éternel pour vous.

6 Ils s’assemblèrent donc à Mitspa, et y puisèrent de l’eau, qu’ils répandirent devant l’Éternel; et ils jeûnèrent ce jour-là, et dirent: Nous avons péché contre l’Éternel! Et Samuel jugea les enfants d’Israël à Mitspa.

7 Or, quand les Philistins eurent appris que les enfants d’Israël s’étaient assemblés à Mitspa, les princes des Philistins montèrent contre Israël. Et quand les enfants d’Israël l’eurent appris, ils eurent peur des Philistins;

8 Et les enfants d’Israël dirent à Samuel: Ne cesse point de crier pour nous à l’Éternel, notre Dieu, afin qu’il nous délivre de la main des Philistins.

9 Alors Samuel prit un agneau de lait, et l’offrit tout entier à l’Éternel en holocauste; et Samuel cria vers l’Éternel pour Israël, et l’Éternel l’exauça.

10 Et il arriva, comme Samuel offrait l’holocauste, que les Philistins s’approchèrent pour combattre contre Israël; mais l’Éternel tonna avec grand bruit sur les Philistins en ce jour-là, et les mit en déroute, et ils furent battus devant Israël.

11 Et les hommes d’Israël sortirent de Mitspa, et poursuivirent les Philistins, et les frappèrent jusqu’au-dessous de Beth-Car.

12 Alors Samuel prit une pierre, et la mit entre Mitspa et le rocher, et la nomma Ében-Ézer (pierre du secours), et dit: L’Éternel nous a secourus jusqu’ici.

13 Et les Philistins furent humiliés, et ils ne vinrent plus sur le territoire d’Israël; et la main de l’Éternel fut contre les Philistins pendant tout le temps de Samuel.

14 Et les villes que les Philistins avaient prises sur Israël, retournèrent à Israël, depuis Ékron jusqu’à Gath, avec leur territoire. Israël les délivra de la main des Philistins, et il y eut paix entre Israël et les Amoréens.

15 Et Samuel jugea Israël tous les jours de sa vie.

16 Il allait tous les ans faire le tour de Béthel, et de Guilgal, et de Mitspa, et il jugeait Israël en tous ces lieux-là.

17 Puis il s’en retournait à Rama, car là était sa maison, et là il jugeait Israël; et il y bâtit un autel à l’Éternel.

1 *2 Sam 6:4. Då kom Kirjat-Jearims män och hämtade upp Herrens ark dit och förde den in i Abinadabs hus på höjden. De helgade hans son Eleasar till att ta hand om Herrens ark.

Samuel som domare

2 Från den dagen då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år.*7:2tjugo årKanske ca 1075-1055 f Kr. Hela Israels hus suckade efter Herren. 3 *1 Mos 35:2, 5 Mos 6:4f, Jos 24:23, Matt 4:10, Luk 4:8. Men Samuel sade till alla israeliterna: "Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så gör er av med de främmande gudarna och ashtarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom. Då ska han rädda er från filisteernas hand." 4 *Dom 10:16. Då gjorde Israels barn sig av med baalerna och ashtarterna och tjänade endast Herren.

5 *Dom 20:1, 1 Sam 10:17. Sedan sade Samuel: "Samla hela Israel till Mispa*7:5MispaBetyder "vaktpost", en befäst bosättning drygt en mil norr om Jerusalem (Dom 20:1)., så ska jag be till Herren för er." 6 *Klag 2:19. Då samlades de i Mispa och öste upp vatten och hällde ut det inför Herren och fastade den dagen och sade: "Vi har syndat mot Herren." Och Samuel dömde*7:6dömdeDomarna skipade inte bara rätt (2 Mos 18:16, 5 Mos 17:8f), utan samlade dessutom Israels stammar till försvar mot angripare (se Domarboken). Israels barn i Mispa.

7 När filisteerna hörde att Israels barn hade samlats i Mispa, drog filisteernas furstar upp mot Israel. Israeliterna fick höra det och blev rädda för filisteerna. 8 Israels barn sade till Samuel: "Sluta inte ropa till Herren vår Gud för oss, så att han räddar oss från filisteernas hand." 9 Då tog Samuel ett dilamm och offrade det som ett helt brännoffer åt Herren. Samuel ropade till Herren för Israel och Herren bönhörde honom. 10 *Jos 10:10, 1 Sam 2:10, 2 Sam 22:14. Medan Samuel offrade brännoffret ryckte filisteerna fram till strid mot Israel. Men Herren lät ett starkt åskväder dundra över filisteerna på den dagen och förvirrade dem, och de blev slagna av Israel. 11 Och Israels män drog ut från Mispa och förföljde filisteerna och nergjorde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.

12 *1 Sam 4:1. Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Shen*7:12ShenBetyder "tanden", kanske en spetsig klippa. Andra handskrifter (Septuaginta och Peshitta): "Jeshana" (ort ca en mil norrut, jfr 2 Krön 13:19). och gav den namnet Eben-Ezer,*7:12Eben-EzerBetyder "hjälpstenen" (jfr namnet "Ebenezer"). Ledare reste gärna minnesstenar över militära segrar, s k "stelar" som ibland överlevt till i dag och kompletterar Bibelns historieskildring. Detta Eben-Ezer ersatte det förra (4:1f) som förknippades med nederlag. och han sade: "Ända till nu har Herren hjälpt oss." 13 Så blev filisteerna kuvade och kom inte in i Israels land mer. Herrens hand var emot filisteerna så länge Samuel levde. 14 Städerna som filisteerna hade tagit från Israel kom alla tillbaka till Israel, från Ekron ända till Gat. Även det tillhörande området räddade Israel tillbaka från filisteerna, och det blev fred mellan Israel och amoreerna*7:14amoreernaHär troligen ett samlingsnamn för landets icke-israelitiska invånare..

15 Samuel var domare i Israel så länge han levde. 16 Varje år reste han omkring mellan Betel, Gilgal och Mispa. På alla dessa platser dömde han Israel. 17 Sedan brukade han vända tillbaka till Rama, som var hans hem, och dömde Israel där. Han byggde där ett altare åt Herren.