1 Samuel 22

1 Or, David partit de là, et se sauva dans la caverne d’Adullam; et ses frères et toute la maison de son père l’apprirent, et descendirent là vers lui.

2 Et tous ceux aussi qui étaient mal dans leurs affaires, et tous ceux qui avaient des créanciers, et tous ceux qui avaient le cœur plein d’amertume, s’assemblèrent vers lui, et il fut leur chef; il y eut ainsi avec lui environ quatre cents hommes.

3 Puis David s’en alla de là à Mitspé de Moab. Et il dit au roi de Moab: Je te prie, que mon père et ma mère se retirent chez vous, jusqu’à ce que je sache ce que Dieu fera de moi.

4 Et il les amena devant le roi de Moab, et ils demeurèrent avec lui tout le temps que David fut dans cette forteresse.

5 Or, Gad, le prophète, dit à David: Ne demeure point dans cette forteresse; va-t’en, et entre au pays de Juda. David s’en alla donc, et vint dans la forêt de Héreth.

6 Et Saül apprit qu’on avait découvert David, et les gens qui étaient avec lui. Or, Saül était assis sous un tamarin sur la hauteur, à Guibea, sa lance à la main; et tous ses serviteurs se tenaient devant lui.

7 Et Saül dit à ses serviteurs, qui se tenaient devant lui: Écoutez, Benjamites; le fils d’Isaï vous donnera-t-il, à tous, des champs et des vignes? vous établira-t-il tous chefs de milliers et de centaines?

8 Que vous ayez tous conspiré contre moi, et que nul ne m’avertisse que mon fils a fait alliance avec le fils d’Isaï, et que personne de vous ne soit touché de mon état, et ne m’avertisse que mon fils a soulevé mon serviteur contre moi, pour me dresser des embûches, comme il le fait aujourd’hui.

9 Alors Doëg, l’Iduméen, qui était le chef des serviteurs de Saül, répondit et dit: J’ai vu le fils d’Isaï venir à Nob, vers Achimélec, fils d’Achitub,

10 Qui a consulté l’Éternel pour lui, et lui a donné des vivres; il lui a aussi donné l’épée de Goliath, le Philistin.

11 Alors le roi envoya appeler Achimélec, fils d’Achitub, le sacrificateur, et toute la famille de son père, les sacrificateurs qui étaient à Nob; et ils vinrent tous vers le roi.

12 Et Saül dit: Écoute, fils d’Achitub. Et il répondit: Me voici, mon seigneur.

13 Alors Saül lui dit: Pourquoi avez-vous conspiré contre moi, toi et le fils d’Isaï, quand tu lui as donné du pain et une épée, et que tu as consulté Dieu pour lui, afin qu’il s’élevât contre moi, pour me dresser des embûches, comme il le fait aujourd’hui?

14 Et Achimélec répondit au roi, et dit: Et qui donc, entre tous tes serviteurs, est aussi fidèle que David, gendre du roi, qui est parti sur ton ordre, et qui est honoré dans ta maison?

15 Ai-je commencé aujourd’hui à consulter Dieu pour lui? Loin de moi cette pensée! Que le roi n’impute rien à son serviteur, ni à toute la maison de mon père; car ton serviteur ne sait de tout ceci aucune chose, ni petite ni grande.

16 Et le roi dit: Certainement, tu mourras, Achimélec, toi et toute la famille de ton père!

17 Alors le roi dit aux archers qui se tenaient devant lui: Tournez-vous, et faites mourir les sacrificateurs de l’Éternel; parce qu’ils ont aussi prêté la main à David, qu’ils ont bien su qu’il s’enfuyait, et ne m’en ont point averti. Mais les serviteurs du roi ne voulurent point porter la main ni se jeter sur les sacrificateurs de l’Éternel.

18 Alors le roi dit à Doëg: Tourne-toi, et jette-toi sur les sacrificateurs. Et Doëg, l’Iduméen, se tourna, et se jeta sur les sacrificateurs, et tua, en ce jour-là, quatre-vingt-cinq hommes portant l’éphod de lin;

19 Et il fit passer Nob, ville des sacrificateurs, au fil de l’épée, les hommes et les femmes, les enfants et les nourrissons; les bœufs aussi, les ânes, et le menu bétail, au fil de l’épée.

20 Toutefois, un des fils d’Achi-mélec, fils d’Achitub, qui s’appelait Abiathar, se sauva et s’enfuit auprès de David.

21 Et Abiathar rapporta à David, que Saül avait tué les sacrificateurs de l’Éternel.

22 Et David dit à Abiathar: Je compris bien, ce jour-là, puisque Doëg, l’Iduméen, s’y trouvait, qu’il ne manquerait point de le rapporter à Saül. Je suis cause de la mort de toutes les personnes de la famille de ton père;

23 Demeure avec moi; ne crains rien; car celui qui cherche ma vie, cherche la tienne; tu seras bien gardé avec moi.

Mordet på prästerna

1 *Ps 57:1, 142:1. David begav sig därifrån och flydde bort till Adullams grotta*22:1Adullams grottaLåg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filisteernas land. Här (eller efter grottan i 24:2) skrev David Ps 57 och 142, enligt deras överskrift.. När hans bröder och hela hans fars hus fick höra det kom de ner dit till honom. 2 Alla som var i svårigheter, hade fordringsägare eller var missnöjda samlades hos honom, och han blev deras ledare. Omkring fyrahundra man anslöt sig till honom.

3 Därifrån begav sig David till Mispe i Moab*22:3MoabDavid och hans far Ishai var ättlingar till moabitiskan Rut (Rut 4:22).. Till kungen i Moab sade han: "Låt min far och min mor få komma över hit och vara hos er tills jag får veta vad Gud vill göra med mig." 4 Han förde fram dem inför kungen i Moab, och de fick stanna hos honom så länge David var i borgen. 5 *Ps 63:1. Men profeten Gad sade till David: "Du ska inte stanna här i borgen. Dra bort härifrån till Juda land." Då gav sig David i väg därifrån och kom till Heretskogen.

6 Saul fick höra att David och männen som var med honom hade blivit upptäckta. Saul satt då under tamarisken på höjden i Gibea med sitt spjut i handen, och alla hans tjänare stod omkring honom. 7 *1 Sam 8:14. Då sade han till sina tjänare som stod omkring honom: "Hör, benjaminiter! Kommer Ishais son att ge åkrar och vingårdar till er alla och göra er alla till befäl och underbefäl? 8 *1 Sam 18:3, 20:16. Ni har ju sammansvurit er mot mig allihop, och ingen har avslöjat för mig att min son har slutit förbund med Ishais son. Ingen av er har brytt sig om mig nog för att avslöja det för mig, när min son eggar upp min tjänare så att han ligger i bakhåll för mig som nu i dag." 9 *1 Sam 14:3, 21:7, Ps 52:1f. Då sade edomiten Doeg*22:9DoegBetyder "oroar sig". Efter hans massaker skrev David Ps 52, enligt dess överskrift., som också stod där bland Sauls tjänare: "Jag såg Ishais son komma till Ahimelek, Ahitubs son, i Nob. 10 *1 Sam 21:6, 9. Och han frågade Herren för honom och gav honom reskost. Dessutom gav han honom filistén Goliats svärd."

11 Då sände kungen bud och kallade till sig prästen Ahimelek, Ahitubs son, och hela hans fars hus, prästerna i Nob. De kom alla till kungen, 12 och Saul sade: "Hör nu på, du Ahitubs son." Han svarade: "Här är jag, min herre." 13 Saul sade till honom: "Varför har ni sammansvurit er mot mig, du och Ishais son? Varför har du gett honom bröd och ett svärd och frågat Gud för honom, så att han sätter sig upp mot mig och ligger i bakhåll för mig som nu i dag?" 14 *1 Sam 18:27. Ahimelek svarade kungen: "Vem av alla dina tjänare är så betrodd som David, han som är kungens svärson och ledare för din livvakt och högt ärad i ditt hus? 15 Var det här första gången som jag frågade Gud för honom? Verkligen inte! Därför bör kungen inte lägga skuld på sin tjänare eller på någon i min fars hus, för din tjänare visste ingenting om allt detta."

16 Men kungen sade: "Du måste dö, Ahimelek, du och hela din fars hus." 17 Kungen sade till livvakterna som stod omkring honom: "Gå fram och döda Herrens präster, för de håller också med David! De visste att han flydde men avslöjade det inte för mig." Men kungens tjänare ville inte räcka ut sin hand och hugga ner Herrens präster. 18 *2 Mos 28:40. Då sade kungen till Doeg: "Gå fram du och hugg ner prästerna!" Edomiten Doeg gick då fram och högg ner prästerna och dödade den dagen åttiofem män som bar linne-efod. 19 *1 Sam 21:1. Invånarna i Nob, både män och kvinnor, barn och spädbarn, blev slagna av Saul med svärd. Kor, åsnor och får blev också slagna med svärd.

20 Endast en son till Ahimelek, Ahitubs son, kom undan. Han hette Ebjatar, och han flydde bort till David. 21 Ebjatar berättade för David att Saul hade dödat Herrens präster. 22 *1 Sam 21:7. Då sade David till Ebjatar:*22:22EbjatarBetyder "fadern är rik". Blev Davids präst men avsattes av Salomo (1 Kung 2:26). "Jag förstod redan då, när edomiten Doeg var där, att han skulle berätta allt för Saul. Jag är orsak till att hela din fars hus har dödats. 23 Stanna nu hos mig och var inte rädd. Den som vill ta mitt liv vill ta ditt liv också. Hos mig är du i säkerhet."