1 Or, Nachash, l’Ammonite, monta, et campa contre Jabès de Galaad; et tous les hommes de Jabès dirent à Nachash: Traite alliance avec nous, et nous te servirons.
2 Mais Nachash, l’Ammonite, leur répondit: Je traiterai avec vous à cette condition, que je vous crève à tous l’œil droit, et que je mette cet opprobre sur tout Israël.
3 Et les anciens de Jabès lui dirent: Donne-nous sept jours de trêve, et nous enverrons des messagers dans tout le territoire d’Israël, et s’il n’y a personne qui nous délivre, nous nous rendrons à toi.
4 Les messagers vinrent donc à Guibea de Saül, et firent entendre ces paroles au peuple; et tout le peuple éleva la voix et pleura.
5 Et voici, Saül revenait des champs derrière ses bœufs, et il dit: Qu’a donc le peuple pour pleurer ainsi? Et on lui raconta ce qu’avaient dit ceux de Jabès.
6 Or, l’Esprit de Dieu saisit Saül, quand il entendit ces paroles, et il entra dans une grande colère;
7 Et il prit une couple de bœufs, et les coupa en morceaux, qu’il envoya dans tout le territoire d’Israël, par les messagers, en disant: On traitera de même les bœufs de ceux qui ne sortiront point à la suite de Saül et de Samuel. Et la frayeur de l’Éternel saisit le peuple, et ils sortirent comme un seul homme.
8 Et il en fit la revue à Bézek; et il y avait trois cent mille hommes des enfants d’Israël, et trente mille des hommes de Juda.
9 Puis, ils dirent aux messagers qui étaient venus: Vous parlerez ainsi aux gens de Jabès de Galaad: Vous serez délivrés demain, quand le soleil sera dans sa force. Alors les messagers revinrent, et rapportèrent cela à ceux de Jabès, qui s’en réjouirent.
10 Et les gens de Jabès dirent aux Ammonites: Demain nous nous rendrons à vous, et vous nous ferez tout ce qui vous semblera bon.
11 Mais, le lendemain, Saül mit le peuple en trois bandes, et ils pénétrèrent dans le camp sur la veille du matin, et ils battirent les Ammonites jusqu’à la chaleur du jour; et ceux qui restèrent furent tellement dispersés, qu’il n’en demeura pas d’entre eux deux ensemble.
12 Et le peuple dit à Samuel: Qui est-ce qui disait: Saül régnerait-il sur nous? Livrez-nous ces hommes-là, et nous les ferons mourir.
13 Mais Saül dit: Personne ne sera mis à mort en ce jour; car aujourd’hui l’Éternel a opéré une délivrance en Israël.
14 Et Samuel dit au peuple: Venez, et allons à Guilgal, et là nous inaugurerons la royauté.
15 Et tout le peuple s’en alla à Guilgal; et là ils établirent Saül pour roi, devant l’Éternel, à Guilgal, et ils y offrirent des sacrifices de prospérités, devant l’Éternel. Et Saül et tous les hommes d’Israël s’y réjouirent beaucoup.
Saul besegrar ammoniterna
1 Ammoniten Nahash11:1Ammoniten NahashBetyder "orm". Ammoniterna bodde öster om Jordan och hade anfallit israeliterna tidigare under Jeftas tid (se Dom 11). drog upp och belägrade Jabesh i Gilead. Då sade alla män i Jabesh till Nahash: "Slut förbund med oss, så ska vi tjäna dig." 2 Ammoniten Nahash svarade dem: "På detta villkor ska jag sluta förbund med er: att jag får sticka ut högra ögat på er alla och därmed dra skam över hela Israel." 3 De äldste i Jabesh sade till honom: "Ge oss sju dagars frist, så att vi kan skicka sändebud över hela Israels land. Om då ingen vill hjälpa oss, kommer vi ut till dig." 4 Sändebuden kom till Sauls Gibea och berättade detta för folket. Då brast allt folket ut i gråt.
5 Just då kom Saul gående från åkern bakom sina oxar, och Saul frågade: "Vad är det med folket, eftersom de gråter?" De berättade för honom vad männen från Jabesh hade sagt. 6 Dom 3:10, 6:34, 13:25, 14:6, 1 Sam 10:10. När Saul hörde detta föll Guds Ande över honom, och han blev mycket vred. 7 Dom 20:1. Han tog ett par oxar och styckade dem och sände omkring11:7styckade dem och sände omkringKnyter an till hur folket kallades till samling under den mörka domartiden (Dom 19:29). styckena med sändebuden över hela Israels land och lät säga: "Den som inte drar ut efter Saul och Samuel, med hans oxar ska det göras på detta sätt." Då kom fruktan från Herren över folket så att de drog ut som en enda man. 8 Och Saul inmönstrade dem i Besek11:8BesekLåg troligen på Jordans västra sida, ca 2-3 mil väster om Jabesh i Gilead vilket innebar en ansträngande nattlig ilmarsch (vers 11)., och Israels barn utgjorde då 300 000 och Juda män 30 000.
9 De sade till sändebuden som hade kommit: "Så ska ni säga till männen i Jabesh i Gilead: I morgon ska ni få hjälp, när solen bränner som hetast." Sändebuden kom och meddelade männen i Jabesh detta, och de blev glada över beskedet. 10 Då meddelade männen i Jabesh ammoniterna: "I morgon ska vi komma ut till er, och ni får då göra med oss vad ni finner för gott."
11 Dagen därefter delade Saul upp folket i tre grupper. De trängde in i lägret vid morgonväkten och nergjorde ammoniterna ända tills dagen blev som hetast. De som kom undan blev så kringspridda att inte två av dem kom undan tillsammans.
12 1 Sam 10:27, Luk 19:27. Då sade folket till Samuel: "Vilka var de som sade: Skulle Saul bli kung över oss? Ta hit dessa män så att vi får döda dem." 13 1 Sam 14:45, 19:5, 2 Sam 19:22. Men Saul sade: "Denna dag ska ingen dödas, för i dag har Herren gett seger åt Israel." 14 Samuel sade till folket: "Kom, låt oss gå till Gilgal och förnya kungadömet där." 15 Då gick allt folket till Gilgal och gjorde Saul till kung där inför Herren i Gilgal. De offrade gemenskapsoffer inför Herrens ansikte, och Saul och alla Israels män var mycket glada.