1 Abraham drog vidare därifrån till Sydlandet* och bodde mellan Kadesh och Sur och var en främling i Gerar. 2 ✝ Och Abraham sa om sin hustru Sarah: Hon är min syster. Och Abimelek, kungen i Gerar, sände bud och hämtade henne. 3 Men Gud kom till Abimelek om natten i en dröm och sa till honom: Se, du ska dö för den kvinnans skull som du har tagit, för hon är en annan mans hustru. 4 Men Abimelek hade inte rört henne, och han sa: Herre, vill du döda ett rättfärdigt folk? 5 Sa inte han själv till mig: Hon är min syster? Och hon, även hon sa själv: Han är min bror. Med uppriktigt hjärta och oskyldiga händer har jag gjort detta. 6 Och Gud sa till honom i en dröm: Jag vet också att du har gjort detta med uppriktigt hjärta. Därför har jag också hindrat dig från att synda mot mig och har inte tillåtit dig att röra henne. 7 ✝ Men ge nu mannen hans hustru tillbaka, för han är en profet, och han ska be för dig så att du får behålla livet. Men om du inte ger henne tillbaka, ska du veta att du måste dö och alla som tillhör dig. 8 Då stod Abimelek upp tidigt på morgonen och kallade till sig alla sina tjänare och sa allt detta i deras öron. Och männen blev mycket förskräckta. 9 Och Abimelek kallade Abraham till sig och sa till honom: Varför har du gjort oss detta? Och vad har jag gjort för synd mot dig, eftersom du har dragit denna stora synd över mig och mitt rike? Du har gjort sådant mot mig som ingen bör göra. 10 Abimelek sa till Abraham: Vad har du haft i sikte när du gjorde detta? 11 Abraham sa: Eftersom jag tänkte: Det finns säkert ingen fruktan för Gud på den här platsen, och de kommer att döda mig för min hustrus skull. 12 Hon är verkligen min syster, hon är min fars dotter, men inte min mors dotter, och så blev hon min hustru. 13 Och det hände, då Gud sände mig ut på vandring bort från min fars hus, att jag sa till henne: Visa mig din kärlek genom att säga överallt dit vi kommer: Han är min bror. 14 Då tog Abimelek får och nötboskap, tjänare och tjänarinnor och gav dem åt Abraham. Och han gav hans hustru Sarah tillbaka till honom. 15 Abimelek sa: Se, mitt land ligger öppet för dig. Du får bo var du vill. 16 Till Sarah sa han: Se, jag har gett din bror tusen silverpengar. Se, det ska vara som en gottgörelse åt dig inför alla som är med dig, och inför alla andra. Därmed hade hon fått upprättelse. 17 Då bad Abraham till Gud, och Gud botade Abimelek och hans hustru och hans tjänarinnor, så att de födde barn, 18 för HERREN hade fullständigt tillslutit varje moderliv i Abimeleks hus för Abrahams hustru Sarahs skull.