1 ✝ HERREN besökte Sarah såsom han hade sagt, och HERREN gjorde med Sarah såsom han hade talat. 2 ✝ Och Sarah blev med barn och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tiden som Gud hade sagt till honom. 3 Abraham gav sin nyfödde son, som Sarah hade fött åt honom, namnet Isak*. 4 ✝ Och Abraham omskar Isak, sin son, när han var åtta dagar gammal, som Gud hade befallt honom. 5 Abraham var 100 år gammal när hans son Isak föddes åt honom. 6 Sarah sa: Gud har fått mig att le. Var och en som får höra detta ska skratta med mig. 7 Och hon sa: Vem hade kunnat säga åt Abraham att Sarah skulle amma barn? För jag har fött honom en son på hans ålderdom. 8 Barnet växte och blev avvant, och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham en stor fest. 9 Men när Sarah fick se att den son som egyptiskan Hagar hade fött åt Abraham hånade* 10 ✝ sa hon till Abraham: Driv ut denna tjänstekvinna med hennes son, för denna tjänstekvinnas son ska inte ärva med min son, med Isak. 11 Abraham tog mycket illa vid sig för dessa ords skull, det gällde ju hans son. 12 ✝ Men Gud sa till Abraham: Ta inte illa vid dig för pojkens och tjänstekvinnans skull, utan lyd Sarah i allt det hon har sagt till dig, för genom Isak ska din säd uppkallas. 13 ✝ Men också tjänstekvinnans son ska jag göra till ett folk, eftersom han är ditt barn*. 14 Tidigt på morgonen stod Abraham upp och tog bröd och en lädersäck med vatten och lade det på hennes skuldra och gav det och pojken till Hagar och lät henne gå. Och hon gav sig i väg och irrade omkring i Beer-Sebas öken. 15 Och då vattnet i lädersäcken tagit slut, lämnade* hon pojken under en buske, 16 och hon gick bort och satte sig mitt emot, på ett bågskotts avstånd, för hon sa: Jag vill inte se hur pojken dör, och hon satte sig mitt emot och hon brast ut i gråt. 17 Då hörde Gud pojkens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himlen, och sa: Vad är det som plågar dig Hagar? Frukta inte, för Gud har hört pojkens rop där han ligger. 18 Res dig upp, lyft upp pojken och ta honom vid handen, för jag ska göra honom till ett stort folk. 19 Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon fick se en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lädersäck med vatten och gav pojken att dricka. 20 Gud var med pojken, och han växte och bodde i öknen, och blev en bågskytt. 21 Han bodde i öknen Paran, och hans mor tog en hustru åt honom från Egyptens land. 22 Vid den tiden hände det att Abimelek med sin befälhavare Pikol talade med Abraham och sa: Gud är med dig i allt vad du gör. 23 Svär mig då här vid Gud, att du inte ska uppträda falskt mot mig eller mina barn eller mina barnbarn, utan att du vill visa mig och det land, där du bor som främling, samma godhet som jag har visat dig. 24 Abraham sa: Jag ska svära på det. 25 Men Abraham förebrådde Abimelek för en vattenbrunn, som Abimeleks tjänare hade tagit med våld. 26 Abimelek svarade: Jag vet inte vilken som har gjort det. Du har inte heller sagt det till mig och jag har inte heller hört talas om det förrän i dag. 27 Och Abraham tog får och nötboskap och gav dem åt Abimelek, och båda slöt ett förbund med varandra. 28 Abraham ställde sju lamm av hjorden åt sidan. 29 Då sa Abimelek till Abraham: Vad betyder de sju lammen, som du har ställt åt sidan? 30 Han svarade: Dessa sju lamm ska du ta emot från min hand, för att de ska vara ett vittne att jag har grävt denna brunn. 31 Därför fick det stället namnet Beer-Seba*, eftersom de båda svor eden där. 32 Så slöt de förbund i Beer-Seba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land. 33 Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn. 34 Och Abraham bodde såsom främling i filisteernas land under lång tid.