1 * Ve dem som stiftar

orättfärdiga lagar

och skriver orätta skrivelser

2 * för att förvrida rättvisan

för de nödställda

och beröva de förtryckta

i mitt folk deras rätt,

för att göra änkor till sitt byte

och plundra de faderlösa.

3 * Vad ska ni göra

på räkenskapsdagen

när förödelsen kommer

fjärran ifrån?

Till vem ska ni fly

för att få hjälp,

och var ska ni göra av

era rikedomar*?

4 * Den som inte faller på knä

bland fångar

måste falla bland de dräpta.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.

5 * Ve över Assur, min vredes ris!

Staven i hans hand är min harm.

6 * Jag sände honom

mot ett gudlöst folk,

mot ett folk jag är vred på.

Jag befallde honom

att plundra och ta byte

och trampa ner dem

som smuts på gatorna.

7 Men så menade inte han,

i sitt hjärta tänkte han inte så.

Hans hjärta ville förgöra

och utrota många folk,

8 för han säger:

"Är inte alla mina furstar kungar?

9 * Gick det inte Kalno som Karkemish,

Hamat som Arpad

och Samaria som Damaskus?*

10 Min hand har drabbat

andra gudars riken

som hade fler* gudabilder

än Jerusalem och Samaria.

11 Skulle jag då inte göra med Jerusalem

och dess gudabilder*

som jag har gjort med Samaria

och dess gudar?"

12 * Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. 13 För han säger:

"Detta har jag gjort

med min starka hand

och min vishet,

för jag är så klok!

Jag flyttade folkens gränser

och plundrade deras skatter,

som den mäktige

störtade jag härskarna.

14 Min hand fann folkens skatter

som i ett fågelbo*,

jag samlade ihop hela jorden

som man tar övergivna ägg.

Ingen rörde en vinge,

öppnade näbben eller pep."

15 Ska yxan höja sig över honom

som hugger med den,

eller sågen förhäva sig över honom

som använder den?

Som om käppen kunde svinga

honom som lyfter den,

eller staven lyfta

honom som inte är av trä!

16 Därför ska Herren Gud Sebaot

sända en tärande sjukdom

bland hans feta män,

och under hans härlighet

ska det brinna en brand

som en brinnande eld.

17 * Och Israels ljus

ska vara som en eld,

hans Helige som en låga,

och den ska bränna och förtära

hans törnen och tistlar,

allt på samma dag.

18 Han ska helt göra slut

på hans härliga skog

och fruktträdgård.

Det ska bli som när en sjuk

tynar bort.

19 De träd som blir kvar i skogen

ska vara lätträknade,

ett barn kan skriva upp dem.

20 * På den dagen ska Israels rest

och de räddade av Jakobs hus

inte längre stödja sig

på honom som slog dem.

I trohet ska de stödja sig

på Herren, Israels Helige.

21 En rest ska vända om*,

en rest av Jakob,

till Gud den Mäktige.*

22 * För även om ditt folk, Israel,

vore som havets sand,

så ska bara en rest av det

vända om.

Förödelse är beslutad,

en rättfärdig störtflod.*

23 * Förödelse och beslutad straffdom

ska Herren Gud Sebaot

låta drabba hela landet.

24 * Därför säger Herren Gud Sebaot så:

Mitt folk som bor i Sion,

var inte rädda för Assur.

Han kommer att slå dig med riset

och höja sin stav mot dig,

som i Egypten.

25 * För ännu en liten tid

så upphör vreden mot dig,

och min vrede ska vända sig

till deras fördärv.

26 *Herren Sebaot ska svänga

sitt gissel över dem,

som när han slog Midjan

vid Orebsklippan.*

Han ska åter höja sin stav

som han räckte ut över havet,

som i Egypten.*

27 På den dagen ska hans börda

tas bort från dina axlar

och hans ok från din nacke,

för oket ska brista

på grund av fetman.

28 Han kommer över Ajat,

drar fram genom Migron.

I Mikmas lämnar han sin tross.*

29 De drar fram genom passet,

tar nattkvarter i Geba.

Rama bävar, Sauls Gibea flyr.

30 Ropa högt, dotter Gallim!

Lyssna, Laisha!

Arma Anatot!

31 Madmena flyr,

Gibeons invånare söker skydd.

32 Samma dag gör han halt i Nob.

Han svingar sin hand

mot dottern Sions berg,

mot Jerusalems höjd.

33 * Se, Herren Gud Sebaot

ska hugga av den lummiga kronan

med våldsam kraft.

De resliga stammarna ska fällas,

de höga träden störta ner.

34 Han ska fälla snårskogen med järn,

och Libanon ska falla

för den Mäktige.