1 *Herre, du är min Gud!

Jag vill upphöja dig,

jag vill prisa ditt namn,

för du gör underbara ting,

dina beslut från forna tider

med trofasthet och sanning.

2 Du har gjort stad till stenhög,

befäst stad till ruiner.

Främlingarnas fäste

ska inte längre vara en stad,

det ska aldrig mer byggas upp.

3 Därför ska det mäktiga folket

ära dig,

de skoningslösa hedningarnas

städer frukta dig.

4 * Du är ett skydd för den svage,

ett skydd för den fattige

i hans nöd,

en tillflykt undan storm,

en skugga undan hetta.

För de skoningslösas andedräkt

är som en storm mot en vägg.

5 Som du kuvar hettan

när det är som torrast,

så kuvar du främlingarnas larm.

Som hettan dämpas

av molnets skugga,

så dämpas de skoningslösas sång.

6 *Herren Sebaot ska på detta berg

göra en festmåltid för alla folk,

en festmåltid med feta rätter

och lagrade viner,

feta, mustiga rätter

och lagrat, klarat vin.

7 * Han ska på detta berg utplåna

den slöja som beslöjar alla folk,

det täckelse som täcker

alla folkslag.

8 * Han ska utplåna döden för evigt.

Herren Gud ska torka tårarna

från alla ansikten

och ta bort sitt folks vanära

från hela jorden,

för Herren har talat.*

9 * På den dagen ska man säga:

Se, här är vår Gud!

Honom hoppades* vi på,

att han skulle frälsa oss.

Ja, här är Herren

som vi hoppades på.

Låt oss vara glada och jubla

över hans frälsning.

10 För Herrens hand

ska vila över detta berg,

men Moab ska trampas ner

i sitt land

som halm trampas ner

i gödselhögen.

11 Där ska han breda ut sina händer

som simmaren gör

för att simma,

men hans stolthet ska brytas ner

trots hans händers alla konster.

12 * Ja, dina murars höga fästningsverk

störtar han och ödmjukar,

han tar ner dem till jorden,

ner i stoftet.