1 * Jag lät mig sökas av dem

som inte frågade efter mig,

jag lät mig finnas av dem

som inte sökte mig.

Till ett folk som inte åkallade

mitt namn sade jag:

"Här är jag, här är jag."*

2 * Hela dagen har jag

räckt ut mina händer

mot ett trotsigt folk,

som vandrar den väg

som inte är god,

som följer sina egna tankar,

3 * ett folk som ständigt kränker mig

rakt i ansiktet.

De bär fram offer i trädgårdar

och tänder offereld*

på tegelaltaren,

4 * de håller till bland gravar

och tillbringar nätter

i gömda nästen,

de äter svinkött*

och har oren mat* i sina kärl.

5 * De säger: "Håll dig undan!

Kom inte nära mig,

för jag är heligare än du."

De är som rök i min näsa,

en eld som brinner dagen lång.

6 * Se, det står skrivet inför mig:

Jag tiger inte

förrän jag gett dem vad de förtjänar,

gett det i deras famn,

7 * för både deras egna missgärningar

och deras fäders, säger Herren,

för att de tände offereld på bergen

och hånade mig på höjderna.

Jag ska mäta upp i deras famn

lönen för vad de tidigare har gjort.

8 * Så säger Herren:

När man finner saft i en druvklase

säger man:

"Förstör den inte!

Det finns välsignelse i den."

Så ska också jag göra

för mina tjänares skull,

jag ska inte förgöra dem alla.

9 * Jag ska låta

en avkomma gå ut från Jakob,

från Juda en arvinge

till mina berg,

för mina utvalda ska besitta landet

och mina tjänare ska bo där.

10 * För mitt folk, som frågar efter mig,

ska Saron* bli en betesmark för får

och Akors dal*

en lägerplats för kor.

11 Men ni som överger Herren

och glömmer mitt heliga berg,

ni som dukar bord åt Lyckan

och häller upp blandat vin

åt Ödet*,

12 * jag ska låta svärdet bli ert öde.

Alla ska ni få böja er ner

för att slaktas,

för ni svarade inte när jag kallade,

ni lyssnade inte när jag talade.

Ni gjorde det som var ont

i mina ögon

och valde det som misshagade mig.

13 * Därför säger Herren Gud så:

Se, mina tjänare ska äta,

men ni ska hungra.

Mina tjänare ska dricka,

men ni ska törsta.

Mina tjänare ska glädjas,

men ni ska skämmas.

14 Mina tjänare ska jubla

i hjärtats fröjd,

men ni ska ropa i hjärtats plåga

och jämra er i förtvivlan.

15 * Ni ska överlämna ert namn

åt mina utvalda

till att användas som en förbannelse,

och Herren Gud ska döda dig.

Men åt sina tjänare

ska han ge ett annat namn.

16 * Den som välsignar sig i landet

ska välsigna sig vid

Sanningens Gud*,

och den som ger sin ed i landet

ska svära vid Sanningens Gud,

för de forna bedrövelserna

är glömda och dolda

för mina ögon.

17 * Se, jag skapar nya himlar

och en ny jord,

och man ska inte mer minnas

det förgångna eller tänka på det.*

18 * Nej, fröjda er och jubla för evigt

över det som jag skapar!

För se, jag skapar Jerusalem till jubel

och dess folk till fröjd.

19 * Jag ska jubla över Jerusalem,

fröjda mig över mitt folk.

Där ska inte mer höras

gråt eller klagan.

20 * Där ska inte mer finnas spädbarn

som lever bara några dagar,

eller gamla män

som inte uppnår sina dagars mått.

Den som dör vid hundra års ålder

är en ung man,

och först vid hundra års ålder

ska syndaren drabbas

av förbannelsen.

21 * De ska bygga hus och få bo i dem,

plantera vingårdar

och äta deras frukt.

22 * När de bygger hus

ska andra inte bo i dem,

när de planterar något

ska andra inte äta av det.

Mitt folks ålder ska bli

som ett träds ålder,

mina utvalda ska länge få njuta

av sina händers verk.

23 * De ska inte arbeta förgäves

och inte föda barn till plötslig död,

för de är ett släkte

välsignat av Herren,

de och deras efterkommande

tillsammans.

24 * Och det ska ske att

innan de ropar ska jag svara,

medan de ännu talar

ska jag höra.

25 * Vargar ska beta med lamm,

lejon ska äta halm som oxar,

och stoft ska vara ormens föda.

Ingenstans på mitt heliga berg

ska de göra något ont

eller skadligt, säger Herren.