1 * Vakna, vakna!

Klä dig i din styrka, Sion,

klä dig i din högtidsskrud,

Jerusalem, du heliga stad,

för ingen oomskuren eller oren

ska mer komma in i dig.

2 Skaka av dig stoftet,

res dig och ta din plats,

Jerusalem.

Lös banden från din hals,

du fångna dotter Sion,

3 * för så säger Herren:

Ni blev sålda för ingenting,

och ni ska också bli återlösta

utan pengar.

4 * Så säger Herren Gud:

Först drog mitt folk ner till Egypten

och bodde där som främlingar,

sedan förtryckte Assur dem

utan orsak.

5 * Vad har jag nu här? säger Herren.

Mitt folk har förts bort

utan skäl.

De som härskar över dem skränar,

säger Herren,

och mitt namn hånas ständigt,

dagen lång.

6 Därför ska mitt folk

få lära känna mitt namn,

därför ska de på den dagen förstå

att jag är den som talar:

Här är jag!

7 * Hur ljuvliga är inte

glädjebudbärarens steg

när han kommer över bergen

och förkunnar frid,

bär fram goda nyheter

och förkunnar frälsning

och säger till Sion:

"Din Gud är kung!"*

8 * Hör, dina väktare ropar

med hög röst,

de jublar tillsammans,

för de ska med egna ögon få se

Herren vända tillbaka till Sion.

9 * Brist ut i jubel tillsammans,

ni Jerusalems ruiner,

för Herren tröstar sitt folk,

han återlöser Jerusalem.

10 *Herren visar sin heliga arm

inför alla folkens ögon,

alla jordens ändar ska se

vår Guds frälsning.

11 * Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån!

Rör inte vid något orent!

Gå ut från henne!

Rena er, ni som bär Herrens kärl*.*

12 * Ni ska inte dra ut med hast

och inte gå bort som flyktingar,

för Herren går framför er

och Israels Gud är sist i ert tåg.

13 * Se, min tjänare ska handla vist*.

Han ska bli hög och upphöjd,

mycket hög.*

14 * Liksom många häpnade över dig,

så ska hans utseende

fördärvas* mer än människors

och hans gestalt

mer än Adams barn.

15 * Så ska han bestänka* många folk.

Inför honom ska kungar

förstummas,

för de får se något

som aldrig berättats för dem

och förstå något de aldrig har hört.*